Gott resistensläge hos bakterier från svenska djur

– I ett internationellt perspektiv är antibiotikaresistenta bakterier hos lantbruks- och sällskapsdjur fortfarande ovanliga i Sverige. Det visar den nya Swedres-Svarm-rapporten för 2016 som görs i samarbete med Folkhälsomyndigheten, säger Björn Bengtsson, chef för antibiotikasektionen vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

 
Björn Bengtsson och Helle Unnerstad, SVA. Foto: Märit Pringle/SVA

Bakterier som orsakar sjukdom hos djur, liksom tarmbakterier från friska djur, är oftast känsliga för de antibiotika som används vid behandling i Sverige. Bakterier med så kallad ESBL-resistens är också ovanliga hos svenska djur. Ett undantag är kyckling där förekomsten är högre men utan tendens till någon ökning. Bakterier med den allvarligare resistenstypen ESBLCARBA har dock inte hittats hos svenska djur, eller på svenskt kött.

– Resistensläget är i huvudsak ännu gott här i Sverige, men vi måste fortsätta att vara vaksamma och fortlöpande övervaka situationen, säger Björn Bengtsson.

Försäljningen av antibiotika för användning till såväl lantbrukets djur som till sällskapsdjur är fortsatt låg. Det minskar risken för utveckling och spridning av resistens.

Resistens hos tarmbakterier från sjuka grisar

Den trend mot ökad resistens hos kolibakterier från sjuka grisar, som SVA rapporterade förra året, syns inte under 2016. Däremot har resistens mot tiamulin, hos bakterier som orsakar tarmsjukdomen svindysenteri hos grisar, för första gången påvisats i Sverige. SVA arbetar tillsammans med veterinärer och uppfödare för att motverka spridning av de tiamulinresistenta bakterierna.

– Svindysenteri är en allvarlig sjukdom hos grisar men den smittar inte till människor. Sjukdomen är ovanlig i Sverige men problematisk för de gårdar som drabbas. Tyvärr finns det få antibiotika som är verksamma mot sjukdomen, men tiamulin har hittills alltid fungerat. Om tiamulinresistens sprids kan det därför bli svårt att behandla grisarna, säger laborator Helle Unnerstad, SVA.

MRSA upptäckt hos getter

Under 2016 har MRSA av typen mecC isolerats från flera getter och får från samma flock i en djurpark.

– Det är den typ av MRSA som vi rapporterade hos igelkottar 2015. Men det är oklart hur vanlig denna MRSA-typ är hos andra djur och vi vill undersöka detta närmare, säger Helle Unnerstad.

Mer information och kontakt

Laborator Björn Bengtsson, SVA, tel. 018-67 43 03, bjorn.bengtsson@sva.se

Laborator Helle Unnerstad, SVA, tel. 018-67 42 69, helle.unnerstad@sva.se

Magdalena Hellström, kommunikatör, tel. 018-67 42 16

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en expertmyndighet med beredskapsuppdrag.   SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning.  www.sva.se

Taggar:

Om oss

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en myndighet under Näringsdepartementet och har till uppgift att vara ett veterinärmedicinskt expert- och serviceorgan åt myndigheter och enskilda.SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. www.sva.se

Prenumerera

Multimedia

Multimedia

Snabbfakta

Rapporten Swedres-Svarm är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten, med data om människor, och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), med data om djur från det veterinära övervakningsprogrammet Svarm. För frågor som rör människor, antibiotikaförbrukning och antibiotikaresistens, kontakta presstjänsten på Folkhälsomyndigheten, tel. 010-205 21 00.
Twittra det här

Citat

Resistensläget är i huvudsak ännu gott här i Sverige, men vi måste fortsätta att vara vaksamma och fortlöpande övervaka situationen.
Björn Bengtsson