Nu har fästingarna fått svenska namn

Report this content

Fästingar är spindeldjur som väcker många känslor. Hittills har 20 arter påträffats i Sverige. Nu har 24 fästingar fått svenska namn.

– Många fästingar har favoriter som värddjur, till exempel påträffas backsvalefästingen uteslutande på backsvalor och den kortbenta fladdermusfästingen uppvaktar bara fladdermöss, säger initiativtagaren till namngivningen, forskare Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Vanlig fästing, Ixodes ricinus. Foto: Anders Lindström/SVA. OBS! Alla bifogade bilder får fritt användas i anslutning till publicering av pressmeddelandet.

Vattensorksfästingen och gnagarfästingen gillar små däggdjur och därför träffar vi människor sällan på dem. Flera arter går nästan uteslutande på olika typer av fåglar, som exempelvis trädhålsfästing, fågelbofästing, klippfästing, skarvfästing, havsfågelfästing och duvfästing.

– Den fästing som man träffar på allra oftast är ”vanlig fästing”, Ixodes ricinus. Det är ovanligt att någon av de andra arterna särskilt söker sig till oss. Som de allra flesta andra fästingar har den fyra livsstadier: ägg, larv, nymf och vuxen. Under alla livsstadier utom som ägg behöver fästingen ett blodmål. Eftersom de biter flera värddjur genom livet kan många av fästingarna få i sig smittämnen som de sedan kan sprida vidare till bland andra människor. En snarlik art, tajgafästingen, har kommit österifrån och verkar ha etablerat sig åtminstone i norra Sverige, säger Anders Lindström.

Igelkottsfästing också vanlig

Igelkottsfästingen, Ixodes hexagonus, är kanske den vanligaste av de övriga fästingarna. Den är ofta påfallande ljus jämfört med vanlig fästing. Den påträffas ofta på igelkottar, men kan också liksom grytfästingen bita exempelvis hundar eller katter.

Trubbnosfästingen, Haemaphysalis punctata, är en lite ovanligare fästing som framför allt trivs i lite torrare miljöer på Gotland och Öland. Den suger gärna blod från får.

– Brokig hundfästing, Dermacentor reticulatus, är en vacker fästing som har ökat i Europa och spritt sig norrut. Den är hittills påträffad tre gånger i Sverige, vid två tillfällen som frilevande. Den följer med flyttfåglar söderifrån. Om klimatet är gynnsamt kommer den att etablera sig åtminstone i södra Sverige.

Kennelfästing föredrar hundar

En annan fästing som gillar lite torrare klimat och som ibland har etablerat sig inomhus är kennelfästing, Rhipicephalus sanguineus. Som namnet antyder har den ofta kommit till Sverige med hundar och påträffats i kennlar.

– Öronfästing, Otobius megnini, har bara påträffats en enda gång i Sverige, i örat på en hund som kom från Kalifornien. Som tur var besökte ägaren min hustrus veterinärklinik och hon tog hem fästingen till mig. Den lever nästan hela sitt liv i öronen på sitt värddjur och lämnar det bara för att para sig och lägga ägg. Eftersom de är lätta att missa så har de spritt sig över stora delar av världen och finns numera i Turkiet där de verkar bli allt vanligare. Den kommer säkert att komma till Europa inom en snar framtid, spår Anders Lindström.

Andra arter som kan följa med importerade djur är gul hundfästing, kennelfästing, amerikansk hundfästing och sköldpaddsfästing.

Få mjuka fästingar i Sverige

– Till sist måste jag ju även nämna kortbent fladdermusfästing, Argas vespertilionis. Det är en häftig och sällan sedd fästing! Den lever bara på fladdermöss och ser ut som ett stort kvalster, vilket det ju också är. Det här är tillsammans med duvfästingen våra enda representanter för familjen Argasidae, så kallade mjuka fästingar.

Mer information

Forskare Anders Lindström, SVA, tel. 018-67-43 18, e-post anders.lindstrom@sva.se

Läs mer

Fästingburna sjukdomar (SVA)

Sjukdomsinformation om fästingburna sjukdomar (Folkhälsomyndigheten)

Artnamn, termer och begrepp (ArtDatabanken, SLU)

24 nya fästingnamn

Svenska namn på fästingar som fastställdes 4 september 2017. Namnen är framtagna av Anders Lindström, SVA, och fastslagna av Kommittén för svenska djurnamn vid ArtDatabanken, SLU.

Övriga som givit synpunkter och förslag på namn är Thomas G T Jaenson, Uppsala universitet, Lars Jonsson, Högskolan i Kristianstad, Peter Wilhelmsson och Per-Eric Lindgren, Linköpings universitet, Kajsa Glemhorn, Svenska malaisefälleprojektet samt Jan Chirico, SVA. OBS! *Är ännu ej påträffade i Sverige.

Svenskt namn

  Art

trubbnosfästing   Haemaphysalis punctata
*gul hundfästing   Haemaphysalis leachi
flyttfågelsfästing   Hyalomma marginatum
sköldpaddsfästing   Hyalomma aegyptium
*vattensorksfästing   Ixodes apronophorus
trädhålsfästing   Ixodes arboricola
klippfästing   Ixodes caledonicus
grytfästing   Ixodes canisuga
fågelbofästing   Ixodes frontalis
igelkottsfästing   Ixodes hexagonus
backsvalefästing   Ixodes lividus
tajgafästing   Ixodes persulcatus
vanlig fästing   Ixodes ricinus
gnagarfästing   Ixodes trianguliceps
skarvfästing   Ixodes unicavatus
havsfågelsfästing   Ixodes uriae
*långbent fladdermusfästing   Ixodes vespertilionis
kennelfästing   Rhipicephalus sanguineus
brokig fårfästing   Dermacentor marginatus
brokig hundfästing   Dermacentor reticulatus
amerikansk hundfästing   Dermacentor variabilis
öronfästing   Otobius megnini
kortbent fladdermusfästing   Carios vespertilionis
*duvfästing   Argas reflexus

Kortbent fladdermusfästing, Carios vespertilionis. Foto: Anders Lindström/SVA. OBS! Alla bifogade bilder får fritt användas i anslutning till publicering av pressmeddelandet.

Pressekreterare Mikael Propst
Tel. 018-67 41 11

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en expertmyndighet med beredskapsuppdrag. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. www.sva.se

Taggar:

Snabbfakta

Svenska namn på fästingar som påträffats i Sverige fastställdes 4 september 2017. Namnen är framtagna av Anders Lindström, SVA, och fastslagna av Kommittén för svenska djurnamn vid ArtDatabanken, SLU.
Twittra det här

Citat

Den fästing som man träffar på allra oftast är ”vanlig fästing”, Ixodes ricinus. Det är ovanligt att någon av de andra arterna särskilt söker sig till oss.
Forskare Anders Lindström, SVA