Strutspolitik i budgetpropositionen

Strutspolitik i budgetpropositionen - Finansplanen och förslaget till statsbudget präglas av strutspolitik. På flera områden försöker man dölja problemen eller undvika att lägga fram förslag. Det säger Peter Egardt, VD för Stockholms Handelskammare, i en kommentar till budgetpropositionen. Om endast 79 dagar inför elva länder i Europa en gemensam valuta. Effekterna av att Sverige står utanför detta samarbete påverkar givetvis den svenska ekonomin, t ex i form av en ökad räntemarginal till våra viktigaste konkurrentländer. Detta undviker regeringen att behandla. EMU nämns bara i förbigående. De internationella konjunkturerna viker nu nedåt. Även i Sverige märks tecken på avmattning. Regeringen har justerat ner siffrorna för BNP-tillväxt och sysselsättning, men siffrorna förefaller vara valda för att beräkningen skall sluta med att den öppna arbetslösheten i slutet av år 2000 fortfarande skulle hamna på magiska 4,0 %. Grunden för den nya budgetprocessen är att statens utgifter tydligt ska redovisas inom budgetramarna. Nu har regeringen hittat på ett sätt att ge kommunerna 1,3 miljarder extra under 1999, utanför budgetramarna, genom att tillfälligt döpa om en statsskatt till kommunalskatt. Sådant undergräver förtroendet för budgetprocessen. I år ökar befolkningen i Stockholm med närmare 30 000 personer. Trafikproblemen förvärras ständigt, snart står trafiken på Essingeleden stilla. Dessa problem förtränger regeringen. Stockholms bilister har i årtionden betalt till vägförbättringar i andra delar av landet. - Regeringen måste nu ta sitt ansvar för de stora trafikfrågorna i landets viktigaste tillväxtregion, Stockholm, i stället för diverse samhällsekonomiskt olönsamma projekt i andra delar av landet, framhåller Peter Egardt. För ytterligare kommentarer kontakta Hans Jeppson, Stockholms Handelskammare, tel 08-55510039 (070-6592053) eller Anna Wersäll, tel 08-55510017 (070-5808904).

Prenumerera