Skogsprojekt för att motverka klimatförändringarna hotar lokala ekosystem i Etiopien

Att öka mängden skog i utvecklingsländer med syfte att motverka klimatförändringarna har inte enbart positiva effekter, visar en ny studie som Stockholms universitet genomfört i södra Etiopien. Det kan också innebära ett hot mot biodiversiteten och alpina växters överlevnad.

REDD+ (Reducing emissions from deforestation and forest degradation) är ett FN-lett projekt för att försöka öka koldioxidupptaget i tropisk skog. REDD+ räknas in bland tekniker för negativa utsläpp, och dessa står för en stor andel av utsläppsminskningarna i klimatmodellerna man enats om internationellt för att kunna klara tvågradersmålet. Men att öka skogsarealen i utvecklingsländer kan hota andra värden, vilket den nya studien visar. I södra Etiopiens högland bränns trädljungheden ovanför trädgränsen för att förbättra betet för boskapen, en tradition som myndigheter inom ramen för REDD+ försöker bekämpa för att öka kolinlagringen. Nu visar en ny studie från Stockholms universitet att den traditionella skötselmetoden upprätthåller biologisk mångfald och livsbetingelserna för alpina växtarter som inte finns någon annanstans.

- Det handlar om växter som lever på hög höjd i bergen i södra Etiopien, många är endemiska för det området, säger Maria Johansson, forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. Betesbränningen här har pågått i minst 2000 år och skapat ett småbrutet landskap dominerat av trädljungbestånd i olika åldrar. Dessa härbärgerar olika växtsamhällen och unga bestånd har fler alpina arter. Utan bränningen skulle området så småningom täckas med skog och de alpina arterna försvinna.

Bränning av vegetation är olagligt i Etiopien, liksom det var i Sverige innan man förstod dess betydelse för biologisk mångfald, och återinförde kontrollerad bränning. Studien bekräftar erfarenheter från Sverige och andra REDD-projekt i tropikerna, att ekosystemtjänster såsom timmerproduktion och kolinlagring ofta står i konflikt med andra tjänster, som biodiversitet och lokal försörjning. En ökad skogsareal gynnar inte alltid lokala ekosystem och samhällen.

- Vi rekommenderar att man bevarar, men reglerar, den traditionella skötseln. Dels för att bevara arterna, och också för att bevara lokalbefolkningens försörjningsmöjligheter. Dessutom förhindrar skötselbränningen farliga vildbränder, genom att unga bestånd är obrännbara under flera år, vilket begränsar brändernas storlek, säger Maria Johansson. Det är lite ironiskt att åtgärder för att motverka klimatförändringarna globalt kan minska ekosystemens resiliens mot klimatförändringarna lokalt.

Studien har genomförts i samarbete med Botaniska Institutionen vid Addis Ababa University.

Johansson, MU, Frisk, CA, Nemomissa, S, Hylander, K. Disturbance from Traditional fire management in subalpine heathlands increases Afro-alpine plant resilience to climate change. Glob. Change Biol. 2018;00:1-13. https://doi.org/10.1111/gcb.14121. Kontakt: Maria Johansson 070-26 22 290

Presstjänsten vid Stockholms universitet, tfn 08-16 40 90 eller press@su.se

 Maria Johansson, forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet 070-26 22 290 eller maria.u.johansson@su.se

Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder.

Hos oss är fler än 35 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanvetenskapliga området. Stockholms universitet – forskning, utbildning och samverkan i den internationell frontlinjen. www.su.se