RådssalsEko

RådssalsEko Referat från Stockholms stads kommunfullmäktige ges ut av Information Stadshuset Kommunfullmäktiges beslut i korthet Efter en lång temadebatt om integrationsfrågorna antogs det nya integrationsprogrammet. Kommunstyrelsen ska utarbeta en antidskrimineringsklausul som ska kunna användas i kommunal upphandling. Torghandel ska tillåtas. På Fridhemslplan mellan Drottningholmsvägen och Hantverkargatan. INTEGRATIONSFRåGOR - TEMADEBATT ROTEL VII + I + III Utl. 123/01. Förslag till nytt integrationsprogram. Utvärdering av stadens integrations- och demokratiarbete. Utl. 253/00. Införande av en antidiskrimineringsklausul i offentliga upphandlingar - ett konkret verktyg för både jämställdhet och integration. Motion av Paul Lappalainen m.fl. (mp). Utl. 66/01. Aktiv anställningspolitik för att påskynda integrationsprocessen. Motion av Rebwar Hassan (mp). Utl. 125/01. Åtgärder mot segregationen. Motion av Annica Dominius m.fl. (c). Interpellation nr 58/00 av Per Sundgren (v) om integrationsprogrammet. Alf T Samuelsson (kd) Integrationsfrågan gäller hela samhället. Inte bara invandrare. Staden kan inte integrera någon, bara ordna förutsättningar för att människor ska kunna integreras. Arbetet har betydelse för självrespekt. Några viktiga förändringar: Stockholm ska verka för att gällande lagar följs, utöver detta ska även åldersdiskriminering motverkas. Satsa mer på svenska. Satsa mer på tvåspråkighet. Carl Cederschiöld (m) Vi behöver ett samhälle där fler har möjlighet att förbättra sin situation. Peka inte ut svaga grupper som måste tas om hand. Integration handlar om att se och ta till vara individernas olika möjligheter. Py Börjeson (s) Medan integrationsarbetet pågått har majoriteten fattat flera beslut som ökar segregationen. Vår allvarligaste kritik av programmet är majoritetens brist på analys. De nedskärningar och prishöjningar som genomförts ökar segregationen. Ann-Margarethe Livh (v) Kärnan i integrationsarbetet är frågan om vem som måste ändra sitt leverne för att minska klyftorna i samhället. Alla har ansvar för integrationen, men alla tjänar inte på den. Jan Björklund (fp) Arbete istället för bidrag. Utan arbete är det svårt att komma in i den sociala gemenskapen. Skolan måste ge verktyg att integrera barnen i Sverige. Paul Lappalainen (mp) Det finns en förbättring med detta program. Det är införandet av en antidiskrimineringsklausul. Helve Tsai (sp) Integrationsförvaltningen har gjort ett bra arbete med programmet. Men nu återstår att införliva det i våra liv. Attityder förändras när våra handlingar har ändrats. Paul Lappalainen (mp) Det är minst fem år sedan idén lyftes till en klausul. Då fick jag höra att om vi skulle ställa krav på att invandrare ska anställas, då skulle det vara lagbrott. Nu kan man se att det var inget lagbrott, mer juristens personliga åsikt. Nu hoppas jag att det inte bara blir ett tomt dokument. Carl Cederschiöld (m) Ingen av oss vill ha diskriminering. Frågan är dock hur en antidiskrimineringsklausul kan formuleras. Men bara att den kommer till är en mycket stark markering. Rebwar Hassan (mp) För att få jobb i staden måste man redan ha jobb i staden. Det är ett hinder för dem som inte är integrerade till förmån för dem som redan är det. Ni säger att det inte finns ett anställningsstopp, utan ett antal "rekryteringsbegränsningar". Alf T Samuelsson (kd) Problemet är trygghetsavtalet. Per Sundgren (v) Hur ökar integrationen när hyreslägenheter i innerstaden säljs ut? Den avgörande grunden till segregationen är inkomstskillnaderna - och de ökar ju! Och valfrihet att välja skola, det är endast ett fåtal som har valfrihet att välja skola. Bara de med mvg. Helve Tsai (sp) Att bryta bostadssegregationen går långsamt även om vi påbörjat det, i skolan går det mycket fortare. Joakim Larsson (m) Det är viktigt att det finns verktyg för människor att kunna ta eget ansvar, och det är viktigt att man får vara vem man är utan stadens, eller Per Sundgrens, pekpinnar. Integrationsprogrammet ska verka för att synliggöra individen. Abit Dundar (fp) Varje människa måste få en rättvis chans utifrån sin kompetens. Budskapet till alla Stockholmare är Du ska bestämma. Erik Nilsson (s) Vi ska ha stor frihet och möjlighet att göra egna livsval. Men varför är frågan om var man ska bo inte möjlig att avgöra för alla? Det är ojämlikheten i fördelningen som gör människor låsta och ofria. Carl Cederschiöld (m) I valet mellan individuell valfrihet mellan övergripande system har s alltid valt det sistnämnda. Därför är valfriheten begränsad. Abit Dundar (fp) S:s tycka-synd-om-syndrom hjälper ingen. Erik Nilsson (s) Läs det gamla det gamla programmet, jag tror inte att Du kan se något tycka-synd-om-syndrom där. Jag medger att segregationen ökade 1994-1998. Det beror på lågkonjunkturen, men nu har ni lyckats få segregation att växa under en högkonjunktur. Det är ett konststycke. Hardy Hedman (kd) Det är inte Stockholms innerstad som är problemet, utan ytterstaden. Problemet kom när arkitekterna började göra hus för fattigt folk. Per Sundgren (v) Arkitektur spelar stor roll, men inte så att den skapat segregationen. Väljer folk att bo i ytterstaden? Varför väljer de som kan innerstaden? Ingen väljer att vara fattig. Hardy Hedman (kd) Fullmäktige förtalar hela tiden ytterstaden. Vi måste göra något åt dessa områdena istället. Ann-Margarethe Livh (v) Ge resurser till det då! Rolf Könberg (m) Hyresrätterna har sjunkit till 54 procent i innerstaden. Eva Oivio (s) Hässelby/Vällingby ligger sämst till i hela staden beträffande skollokaler. Det finns ingen valfrihet i verkligheten. Helve Tsai (sp) Reparationer av skolor är viktiga. De skolor som Oivio nämner är under diskussion. Det är en ständig prioriteringsfråga. Vilken skola är sämst. Christer Öhgren (mp) All segregation behöver inte i alla lägen vara negativ. Med en diskussion utifrån diskriminering kommer man längre. Anita Habel (v) Av barnen i Stockholm växer 15 % upp i sk utsatta områden, 3 % i priviligierade områden. En del barn saknar fast boende och flyttar runt i olika andrahandsboenden eller bor på hotell. Rätten till bostad nämns i FN:s barnkonvention. Men välbeställda människors rätt att köpa lägenheter i innerstaden väger tydligen tyngre än FN:s konvention. Lotta Edholm (fp) Hur kommer det sig att invandrarungdomar har så mycket lättare att klara sig inom idrott än i skolan? Jag tror att det beror på att det är så lätt att se vad som är goda resultat. Är man duktig på fotboll spelar det ingen roll om man heter Kalle eller Ibrahim. Skolan har kanske något att lära där. I tydligheten. Erik Nilsson (s) I skolan påverkar så mycket mer än i idrottens träning, kost och så vidare. Om man nu ser skolgången som ett hundra-meterslopp, borde vi inte se till att jämna ut skillnaderna så att alla klarar av det. Hardy Hedman (kd) Varför bosätter sig inte svenskar i dessa områden? Maria Hassan (s) Svenskarna som var förtjusta i miljonprogramområdena flyttade när invandrarna flyttade in. Det beror på att servicen minskade, på att kulturen försvann. Eivor Karlsson (mp) Akademiker som kommer till Sverige får inte jobb som motsvarar deras utbildning. De måste ta jobben som de blir erbjudna för annars går de miste om bidragen. Claes-Göran Jacobson (v) Det är väl klart att människor vill ha arbete så att de kan komma in i samhället. Men får man inte arbete är bidragen nödvändiga. Paul Lappalainen (mp) Under 80-talet fanns extrem låg arbetslöshet, ändå fanns segregation. Claes-Göran Jacobson (v) Jag är metallarbetare. Jag har sett att de invandrare som kommit till Sverige och fått jobb har integrerats bra. Ann-Marie Strömberg (v) I Västberga har vi flyktingbostäder en sorts genomfartslägenheter. Jag har tittat på statistiken, vart flyktingarna tar vägen därifrån. På en fallande skala som toppas med Skärholmen, Tensta och Rinkeby ner till vissa områden i innerstaden som tagit emot en enstaka person. Detta skapar segregation. Hardy Hedman (kd) Varför blir det lediga lägenheter i ytterstaden? Vi har talat med regeringen om en regional invandrarpolitik. Alla stora familjer erbjuds bostäder men de tackar nej, de vill bo i Stockholm. Kersti Py Börjesson (s) Programmet är i stort sett bra, men folkhälsoperspektivet saknas. Idrottsnämnden har ett viktigt ansvar när det gäller att tillhandahålla lokaler, ändå har priset ökat för att utnyttja dem. Alf T Samuelsson (kd) Samlingslokaler finns. Besöksfrekvensen ligger på 25 procent. Det finns de med 7 procent. Mest hade den i Tensta på 50 procent. Kersti Py Börjesson (s) Jag vill veta hur dessa siffror tas fram. Erik Nilsson (s) I andra städer finns också områden som inte är attraktiva, fastän de inte har några miljonprogram. Joakim Larsson (m) På fyra gymnasieskolor i Stockholm har antalet elever från förorterna ökat från 19 % till 48 % på det naturvetenskapliga programmet med betygsintagningen. Erik Nilsson (s) De förortsungdomarna som detta gäller kommer företrädesvis från välmående orter med ganska homogen befolkning. Abit Dundar (fp) Människor skäms för att säga var de bor. Maria Hassan (s) Varför händer ingenting i Tensta? Christopher Ödmann (mp) Jag är bekymrad för betygssegregation och könssegregation med betygsintagningarna till gymnasieskolan. Elever som inte har så goda betyg och måste resa långt, kanske inte går klart gymnasiet. Då skulle det betyda kunskapssegregation också. Jan Björklund (fp) Det finns brister med alla system, men detta innebär mindre segregation än det gamla. Stella Fare (sp) Det vore bra om politikerna läser forskarrapporterna med lite större skepsis. En av de stora akilleshälarna med miljöprogramområdena är tryggheten. I stället för kameraövervakning ordnar vi ljus om kvällarna. Vi bygger bostäder i ödsliga centrumanläggningar. Per Sundgren (v) Forskarrapporterna bör nog läsas skeptiskt men i detta fall är tendensen är så massiv. Segregationen har ökat kontinuerligt och verkar öka nu. Abebe Hailu (s) Varför försvann jobben för Rinkebyborna? Vi bor mitt i Stockholm. Det finns jobb. Men vi har inte jobb. Hardy Hedman (kd) Problemet är att det inte finns jobb i Rinkeby. Då skulle folk åka till Rinkeby också. Carl Cederschiöld (m) De flesta bostadsrättsomvandlingar sker i ytterstaden, ökar segregationen med det? Per Sundgren (v) Lägenheterna blir billigare ju längre ut från stadskärnan, så ja segregationen blir större. Carl Cederschiöld (m) Så bostadsrätter är lika med segregation oavsett om de är dyra eller billiga. Votering 2001:123, Mp:s förslag att anta en antidiskrimineringsklausul som bygger på affärsmässiga grunder och inte på lagakraftvunnen dom röstades emot med 50 röster mot 45. ROTEL I Utl. 124/01. Hemställan om inrättande av två fasta torgplatser på Fridhemslplan. Ingen debatt. ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av Waymaker http://www.waymaker.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.waymaker.net/bitonline/2001/10/02/20011002BIT00010/bit0001.doc http://www.waymaker.net/bitonline/2001/10/02/20011002BIT00010/bit0001.pdf

Om oss

Stockholm är landets största kommun med ca 750 000 invånare. Stockholms stad är ledande i IT- och kvalitetsutveckling, och en modern arbetsgivare med flexibla lösningar när det gäller bl a arbetstider och kompetensutveckling.

Prenumerera

Dokument & länkar