Att förebygga alkoholproblem genom utbildningsinsatser i arbetslivet – ett omöjligt uppdrag?

Förväntningarna på arbetslivet i det alkoholpreventiva arbetet är höga. Men intresset för alkoholprevention i arbetslivet är lågt bland arbetsgivare, speciellt när det gäller insatser som riktar sig till alla anställda, det visar en ny avhandling i kriminologi från Stockholms universitet.

Alternativa och kompensatoriska åtgärder inom alkoholprevention har alltmer efterfrågats och sökts sedan den restriktiva alkoholpolitiken successivt har försvagats under snart två decennier. Arbetsplatsen som en möjlig och lämplig arena för alkohol- och drogprevention är något som under en lång tid förts fram i bland annat statliga utredningar. Vad som sällan diskuterats är dock på vilket sätt detta skall göras, vem som skall göra detta, huruvida detta är realistiska förväntningar och om detta kan bidra till att minska de negativa effekter man befarar kan komma att ske på grund av den alkoholpolitiska försvagningen.

– Med tanke på att intresset för förebyggande arbete i form av utbildningar är lågt ute i arbetslivet och att det är svårt att åstadkomma några större mätbara effekter så är det inte troligt att förväntningarna på arbetsgivare kommer att uppfyllas, säger Mimmi Eriksson Tinghög som skrivit avhandlingen och arbetar på Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet.  

Avhandling har analyserat förutsättningarna för och möjligheterna med alkoholprevention på arbetsplatser i Sverige. I fokus är den typ av prevention som riktar sig till alla i en viss population och där det yttersta syftet är att förebygga framtida alkoholproblem och alkoholskador. De alkoholutbildningar som studerades var uppskattade, men sågs främst som nyttiga för de som har alkoholproblem. Det är även svårt att åstadkomma några större beteendeförändringar genom utbildningar, vilket bör beaktas med tanke på det allt starkare kravet på att använda sig av evidensbaserade metoder.

I två effektutvärderingar fann man en höjning av kunskapen om alkohol bland de anställda i den ena utvärderingen och i den andra en viss minskning av berusningsdrickande bland de anställda som drack mest.

– Utbildningarna sågs ändå som ganska intressanta och givande men man kände överlag som att den inte var riktad till dem själva eftersom man inte ansåg sig ha några problem med alkohol. Det är också en fin balansgång mellan saklig information om alkohol och risker och pekpinnar om hur man bör dricka. Pekpinnar vill man inte utsättas för. Frågan är vems ansvar det egentligen är att föra ut information om alkohol till medborgarna. Och om arbetsgivaren verkligen är den mest lämpade, säger Mimmi Eriksson Tinghög.

Att arbetslivet är en lovande arena för prevention kan utifrån resultaten i denna avhandling sägas gälla mer i teorin än i praktiken, speciellt när det gäller insatser av universell karaktär. Det är med andra ord inte realistiskt att arbetsplatsprevention kommer att bli en brett tillämpad och effektiv åtgärd som alternativ eller komplement till en försvagad svensk alkoholpolitik.

Avhandlingens namn: Mission Impossible? Universal Alcohol Prevention at Workplaces in Sweden

För ytterligare information
Mimmi Eriksson Tinghög, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, Stockholms universitet, tfn 08-16 24 24, mobil 0739-081 507 e-post mimmi.tinghog@sorad.su.se

Presstjänsten vid Stockholms universitet, 08-16 40 90, press@su.se

Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se 

Taggar:

Om oss

Stockholms universitet präglas av en öppen, nyskapande och gränsöverskridande verksamhet, i huvudstaden och internationellt.

Prenumerera

Media

Media