Den biologiska mångfalden påverkas av politiska system

100 år efter första världskrigets slut klargör forskningen hur skillnader mellan länders politiska system påverkar markanvändning och därmed även den biologiska mångfalden. En unik studie som publiceras i PLoSONE visar tydliga skillnader i mångfalden i gränsområdet som delades upp mellan Österrike, Slovenien och Ungern efter kriget.

För 100 år sedan var området präglat av småskaligt jordbruk med små skogsområden. Det småskaliga jordbruket i Österrike och Slovenien finns i stor utsträckning kvar. Området i Ungern hamnade däremot på andra sidan järnridån efter andra världskriget. Jordbruk lades ner och gränstrakterna avfolkades varför landskapet idag främst består av igenväxta gräsmarker och skogsplanteringar.

– Studien visar att mångfalden av olika fågelarter är mer kopplat till dagens markanvändning i Slovenien jämfört med de andra två länderna. Där var den höga andelen skog negativt för artmångfalden, säger Sara Cousins, professor vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet.

Mångfalden för växter var däremot högre i Ungern som ett resultat av att både typiska gräsmarksarter från den tidigare markanvändningen och typiska skogsarter från dagens markanvändning fortfarande lever sida vid sida.

– Den höga artrikedomen av växter i det ungerska området kommer sannolikt att minska i framtiden vartefter de typiska växterna från det öppnare landskapet försvinner, säger Sara Cousins. Andelen typiska skogsarter kan däremot öka och andra organismgrupper, som exempelvis mossor och svampar, kan gynnas av att skogen blir äldre.

Skillnaden mellan hur länderna använt marken och hur detta påverkat den biologiska mångfalden ger kunskap om hur mångfalden kan förändras i framtiden.

– Idag har bönderna i området i Slovenien svårt att sälja sina varor på grund av bristande infrastruktur. Om inga politiska åtgärder görs för att bevara jordbruket kommer även detta landskap förändras i framtiden med konsekvenser för den biologiska mångfalden, säger Sara Cousins.

Studiens resultat visar varför kunskap om landskapshistoria behövs för att förstå dagens biologiska mångfald.

– För att kunna utforma bevarandestrategier på olika platser i världen är det är avgörande att vi förstår både historiska och nuvarande ekologiska och socioekonomiska processer, säger Sara Cousins.

Kort fakta om området
Innan första världskrigets utbrott för 100 år sedan tillhörde området samma rike (dubbelmonarkin Österrike-Ungern). Området delades upp efter första världskriget och kom efter andra världskriget att hamna under olika politiska styren, Österrike tillhörde västmakterna med privat ägande och marknadsekonomi, Ungern östblocket där egendom konfiskerades och planekonomi infördes och Slovenien kom att ingå i det forna Jugoslavien med fortsatt privat ägande i vissa områden och en ”mjukare” form av socialism jämfört med Ungern.

Idag är järnridån mellan Ungern och de övriga länderna borta då alla tre länder är medlemmar av den Europeiska unionen.

Om studien
Få studier har lyckats undersöka hur den biologiska mångfalden påverkas av olika politiska system eftersom det är svårt att hitta områden som har samma naturgivna och kulturella förutsättningar och historia men olika typer av politiskt styre. Ett sådant område är just gränstrakterna mellan Österrike, Slovenien och Ungern eftersom området splittrades upp mellan länderna efter första världskriget.

Studien undersökte hur historisk och nutida markanvändning påverkat två olika organism-grupper: fåglar och växter. En historisk karta från 1910 och nutida satellitdata användes för att avgränsa markanvändning inom tre 10-kilometertransekter som utgår från den punkt där de tre länderna möts.

Studien är ett samarbete mellan forskare från Stockholms universitet och universitetet i Maribor i Slovenien.

För ytterligare information

Sara Cousins, professor vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, tfn 08-16 47 67, mobil 0708-10 15 95, e-post sara.cousins@natgeo.su.se

Sofia Lagergren, pressekreterare vid Stockholms universitet, 0722-33 33 85, sofia.lagergren@su.se

Vi är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Här är mer än 70 000 studenter, 1 800 doktorander och 5 000 medarbetare verksamma inom de naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga områdena. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat.

Taggar:

Om oss

Stockholms universitet präglas av en öppen, nyskapande och gränsöverskridande verksamhet, i huvudstaden och internationellt.

Prenumerera

Media

Media