Droppstenar från grottor skriver ny klimathistoria

För att förstå hur klimatförändringarna kan komma att påverka oss i framtiden behöver vi titta tillbaks i tiden på tidigare klimatförändringarna och hur de påverkade mänskligheten då. En ny avhandling som har studerat droppstenar från grottor där människor levde ger nya ledtrådar.

Den nya avhandlingen bidrar till kunskap om klimatets variationer i områden där det finns arkeologisk kunskap att koppla till. Forskare Meighan Boyds klimatserier från droppstenar i grottor ger information om klimatet. Det slutgiltiga målet är att kunna identifiera hur klimatet påverkade samhället och de människor som bodde där.

Det är bland annat droppstenar från Alepotrypa-grottan på Peloponnesos-halvön i Grekland som har studerats. Resultaten speglar dels klimat- och vegetationsvariatoner och dels graden av mänsklig aktivitet, från omkring 6 400 år sedan till för 1 000 år sedan. Alepotrypa-grottan är känd för att vara en av de större Neolitiska boplatserna i Grekland.

– Det är en fantastisk plats att jobba på. Grottan har en speciell känsla då man tydligt ser spår av människor och deras handlingar från så långt tillbaks i tiden. Genom att kolla på stalagmiter kan vi lära oss ännu mer om deras aktivieter, vad de gjorde som hade påverkan på grottans klimat, och när, säger Meighan Boyd, nybliven doktor i naturgeografi vid Stockholms universitet.

Kemiska analyser av droppstenarna har bidragit med ny kunskap om tidpunkten för mänsklig aktivitet och hur människorna påverkade grottmiljön, samt hur klimatet varierat efter det att grottan, genom en kraftig jordbävning, stängdes för människans inverkan.

Snabba klimatförändringar, för 4200 år sedan, observerade i andra regioner, rekonstrueras här för första gången på Peloponnesos med så bra tidspresicion. En snabb förändring mot torrare förhållanden observeras även runt 3200 och för 1600 år sedan.

Vad som styr klimatet utgörs av en komplicerad kombination av storskaliga processer och mer regionala processer. Variationer i spårämnen i stalagmiterna under den studerade perioden ger tydliga indikationer på människans påverkan på miljön i grottan. I flera droppstener avspeglas specifika aktiviteter, som att människorna eldade dynga.

Meighan Boyds avhandlingen har nu lagt grunden för ett framtida fördjupat forskningssamarbete över ämnesgränserna mellan klimatforskare och arkeologer i Alepotrypa-grottan.

För ytterligare information:
Meighan Boyd. Tfn: +44 74 84 63 70 24, e-post: meighan.boyd@rhul.ac.uk

Presstjänsten vid Stockholms universitet, 08-16 40 90, press@su.se

Vi är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Här är mer än 70 000 studenter, 1 800 doktorander och 5 000 medarbetare verksamma inom de naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga områdena. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat.

Taggar:

Om oss

Vi är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder.En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat.www.su.se

Prenumerera

Multimedia

Multimedia