Européernas genetiska ursprung kartlagt

Européernas ursprung är annorlunda än vad man trott. Forskare har kommit fram till att vi härstammar från tre olika folkgrupper, inte två som var den tidigare teorin.

- Den här studien är ett steg mot förståelse för genetiken i dagens Européer och hur genflödet har sett ut i förhistorien. Den ger oss en sällsynt inblick i våra förfäders biologiska historia, säger Christos Economou forskare vid institutionen för arkeologi och antikens historia vid Stockholms universitet och medförfattare till studien.

En stor internationell forskargrupp har analyserat genomet, den ärftliga informationen kodad i DNA, från jägare/samlargrupper och tidiga jordbrukare i Europa och jämfört med moderna människor. I analysen ingår genomet från en ca 7000 år gammal jordbrukare hittad i södra Tyskland, en ca 8000 år gammal jägare/samlare funnen i Luxemburg samt från sju stycken gamla jägar/samlare ca 8000 år gamla från Motala. För att kunna jämföra med genom från moderna människor har data från ca 2400 personer med ursprung i hela världen använts men även data från redan analyserade genom funna i bland annat Sibirien.

När människor först blev jordbrukare för ca 11000 år sedan i Mellanöstern innebar det en stor förändring av levnadsvillkoren. Det har länge debatterats om denna förändring främst var till följd av en kulturell förändring eller om det skapades av befolkningsförflyttningar.

Studien visar att vissa av de undersökta jägar/samlarna troligen hade blåa ögon, som de från Motala, samt mörkare hud, medan de tidiga jordbrukarna hade ljusare hud och bruna ögon. Ljusare hud kan man dock konstatera även hos jägar/samlarna ifrån Motala. Både jägarna, samlarna och de tidiga jordbrukarna verkar ha varit anpassade till en stärkelserik diet. Däremot återfanns inte den mutation som möjliggör mjölkdrickande i vuxen ålder.

- Studien visar att Européer kan spåra sitt ursprung till inte mindre än tre ursprungliga grupper, och inte som tidigare trotts två grupper. Den första gruppen är de ursprungliga jägarna och samlarna, den andra är jordbrukare från Mellanöstern som migrerade till Europa för ca 7500 år sedan och den nya tredje gruppen är en mer mystisk grupp som omfattar grupper levande i norra Eurasien och som genetiskt kopplar samman Européer och ursprungsbefolkningar i Amerika. Särskilt spännande är det att det i Skandinavien för 8000 år sedan levde människor som bar på ett ursprung från grupper som levde i norra Eurasien, något som uppenbarligen saknades hos de första jordbrukarna som kom till Europa men som nu återfinns hos alla Européer, säger Christos Economou.

Studien visar att nästan alla Européer idag bär spår av alla de tre förhistoriska gruppernas genom, om än i varierande grad som kan kopplas till graden av ursprung. Nordeuropéer har en högre grad av släktskap med jägar/samlare och Sydeuropéer har en högre grad av släktskap med de tidiga jordbrukarna. Hur det är med släktskapet med grupper från norra Euroasien är mer oklart då alla Européer idag och även grupper från Kaukasus och Mellanöstern har ett visst släktskap med dessa.

För ytterligare information: Christos Economou forskare vid institutionen för arkeologi och antikens historia vid Stockholms universitet Tel: 08-16 2176 alt e-mail: christos.economou@arklab.su.se

Om oss

Stockholms universitet präglas av en öppen, nyskapande och gränsöverskridande verksamhet, i huvudstaden och internationellt.

Prenumerera

Media

Media