Förintelsen utmanade fransk självbild efter kriget

Den franska efterkrigstida patriotismen lämnade dåligt med utrymme för diskussion om Förintelsen. När offren hedrades tonades Vichyregimens skuld ner. En avhandling i historia vid Stockholms universitet visar en ny bild av hur medvetenheten kring Förintelsen växte fram i Frankrike.

I Frankrike har diskussionen kring Förintelsen efter kriget varit problematisk. För det första har den i olika grad varit förbunden med uppgörelsen med Vichyregimen och samarbetet med tyskarna. För det andra har Förintelsen som historisk berättelse också utmanat en fransk motvilja att göra skillnad mellan franska medborgare utifrån religion och etnicitet.

Först att intressera sig av Förintelsen
Trots detta var Paris platsen för den mest betydelsefulla förintelseinstitutionen i Europa under de två första decennierna efter kriget – Centre de documentation juive contemporaine. Deras verksamhet blev navet i Europa för de första minnesaktivisterna och historikerna som intresserade sig för Förintelsen, och är fokus för Johannes Heumans avhandling The Quest for Recognition: The Holocaust and French Historical Culture, 1945–65.

Gruppen kring dokumentationscentret träffades ursprungligen i Grenoble 1943, med syftet att samla material om hur judarna i Frankrike drabbades av förföljelserna. Efter befrielsen började gruppen publicera böcker, bistå rättsväsendet och bygga ett monument och museum över Förintelsen. Men mottagandet av deras arbete var till en början svalt i hemlandet.

– Det fanns en motvilja att skilja de specifikt judiska erfarenheterna från de franska. En del talade om en omvänd rasism. Men genom att sammankoppla Förintelsen med patriotiska berättelser om motståndsrörelsen lyckades ändå gruppen få ett visst genomslag, säger Johannes Heuman vid historiska institutionen, Stockholms universitet.

Uppgörelse med kolonialism påverkade
Under 1960-talet förändras emellertid gradvis Förintelsens funktion genom att traumat också infogades i ett politiskt sammanhang under det pågående Fransk-algeriska kriget (1956–62). Då väcktes traumatiska minnen från kriget till liv och frågor kring rasism och antisemitism fick ökad betydelse. Här kunde Förintelsen användas för att ge legitimitet åt politiska protester i Paris som fick ett stort medialt genomslag.

– Man kan säga att uppgörelsen med kolonialismen spelat en viktig roll för hanteringen av Förintelsen. För en yngre generation fick Förintelsen en tydlig politisk funktion när man protesterade mot rasism, antisemitism eller visade öppet sitt stöd för Israel i Mellanösternkonflikten, säger Johannes Heuman.

För ytterligare information
Johannes Heuman, Historiska institutionen vid Stockholms universitet, tfn 08-16 33 92, mobil 0730-57 65 06, e-post johannes.heuman@historia.su.se

Sofia Lagergren, pressekreterare vid Stockholms universitet, 0722-33 33 85, sofia.lagergren@su.se

Vi är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Här är mer än 70 000 studenter, 1 800 doktorander och 5 000 medarbetare verksamma inom de naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga områdena. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat.

Taggar:

Om oss

Stockholms universitet präglas av en öppen, nyskapande och gränsöverskridande verksamhet, i huvudstaden och internationellt.

Prenumerera