Ny bevismodell i brottmål hotar rättssäkerheten

Begreppet stödbevisning blir allt vanligare i svensk rättspraxis, särskilt i sexualbrottmål. Men begreppet är vagt och mångtydigt. Domstolarna tillämpar stödbevisning på ett inkonsekvent sätt vilket är ett hot mot rättssäkerheten. Därför bör man sluta använda begreppet. Det hävdas i en ny avhandling från Stockholms universitet. 

- I domstolarnas tillämpning sammanblandas två typer av stöd vilket kan leda till felslut. Vissa underrätter uppfattar också att det finns ett prejudicerande krav på stödbevisning i sexualbrottmål. Ett sådant krav strider mot principen om fri bevisprövning. Dessutom har inte Högsta domstolen mandat att utfärda prejudikat gällande bevisvärderingen, säger Katrin Lainpelto som har skrivit avhandlingen Stödbevisning i brottmål .

Katrin Lainpelto har undersökt förekomst och tillämpning i rättspraxis. Enligt Katrin Lainpelto förekommer begreppet stödbevisning främst när det rör sexualbrott mot barn, sexualbrott mot vuxna och fridskränkningsbrott.

- Begreppet stödbevisning tillämpas på ett inkonsekvent sätt. De flesta domstolar avser med stödbevisning sådan bevisning som stödjer huvudbevisningen, till exempel målsägandes dagboksanteckningar, medan andra menar att stödbevisningen avser att stödja åklagarens påstående om vad som har hänt, till exempel ett vittne. I ett fåtal fall uttrycker domstolen att stödbevisning avser båda dessa. När två typer av stöd blandas ihop på detta vis får samma omständighet olika funktion i olika domstolar. Det innebär en rättsosäkerhet, säger Katrin Lainpelto.

Enligt Katrin Lainpelto är begreppet stödbevisning överflödigt. Det finns nämligen väletablerade begrepp som särskiljer det som stödbevisningsbegreppet sammanblandar.

Katrin Lainpelto noterar att ett liknande krav på stödbevisning tidigare fanns i angloamerikansk rätt; sedermera har man frångått kravet eftersom det gav oönskade resultat.

- Vissa underrätter kräver stödbevisning i sexualbrottmål, andra gör det inte. Det innebär, att med identisk bevisning kan man bli fälld i den ena domstolen men inte den andra. Det går inte ihop med principerna om likabehandling och förutsebarhet. Alldeles oavsett hur HD:s avgörande ska tolkas förstår jag inte varför vi ska införa en modell som har prövats och förkastats i ett annat rättssystem

Avhandlingens titel: Stödbevisning i brottmål

För mer information kontakta:  
Katrin Lainpelto E-post: katrin.lainpelto@juridicum.su.se, Mobil: 0760-399 008
Staffan Westerlund, presskontakt Juridicum Tel: 08-16 12 82, Mobil: 073-784 50 31, E-post: staffan.westerlund@juridicum.su.se

 

 

Taggar:

Om oss

Vi är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder.En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat.www.su.se

Prenumerera