Rättigheter kränks vid tvångsvård av psykiskt sjuka

Lagstiftningen om tvångsvård av psykiskt sjuka brister i hänsynen till grundläggande rättigheter och rättsprinciper. Den särbehandling psykiskt sjuka utsätts för i vården bör ifrågasättas. Det hävdar Moa Kindström Dahlin i avhandlingen ”Psykiatrirätt: Intressen, rättigheter och principer”.

Idag anses psykiskt sjuka individer ha samma rätt till självbestämmande som alla andra. Ändå accepteras tvångsvård inom psykiatrin med hänvisning till patientens eget bästa och i viss mån också till behovet av samhällsskydd. Avhandlingen är en kritisk granskning av den svenska psykiatrirätten ur ett rättighetsperspektiv, med fokus på såväl regeringsformen som Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

De rättsliga konstruktioner som syftar till att skydda kolliderande och överlappande intressen – autonomi, vårdbehov och samhällsskydd – kartläggs och analyseras. Det konstateras att den rättsliga regleringen av tvångsvård inom psykiatrin saknar motsvarighet inom kroppsvården.

– I själva verket kan det vara svårt att dra en gräns mellan vad som är en psykisk och vad som är en ”kroppslig” sjukdom. Den traditionella uppdelningen utmanas i ny forskning, säger Moa Kindström Dahlin.

Exempelvis anses demens vara en kroppslig sjukdom trots att flera symtom av demens liknar symtom av vissa psykiska sjukdomar. Men det saknas lagstöd för att tvångsvårda någon enbart på grund av demens, den psykiatriska tvångsvården kan enbart användas när en person har en ”allvarlig psykisk störning”.

– Ska man spetsa till det är jag för tvångsvård, inte bara av psykiskt sjuka, utan för alla; en sådan förändring skulle ge lagstöd för att vårda även exempelvis dementa.
Särbehandlingen av psykiskt sjuka motiveras mot bakgrund av föreställningar om dels psykiskt sjuka människors beslutsförmåga, dels risken för att dessa människor begår allvarliga brott.

– Men tvångsvården av psykiskt sjuka grundar sig på kunskap som är starkt omdebatterad inom psykiatrin.

Avhandlingen ”Psykiatrirätt: Intressen, rättigheter och principer” synliggör och problematiserar de – delvis grumliga – antaganden som rätten vilar på. Den övergripande slutsatsen är att det behövs kraftfulla ställningstaganden från lagstiftaren som förtydligar psykiatrirättens principiella utgångspunkter. Med tanke på den särskilt sårbara målgruppen, och att det handlar om ytterst ingripande åtgärder, ställs höga krav på den rättsliga regleringen i fråga om legalitet, objektivitet och proportionalitet.

Avhandlingen är utgiven på Jure förlag.

För ytterligare information
Moa Kindström Dahlin, Juridiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 0732-55 34 54, e-post moa.kindstrom-dahlin@juridicum.su.se
E-post: staffan.westerlund@juridicum.su.se

Sofia Lagergren, pressekreterare vid Stockholms universitet, 0722-33 33 85, sofia.lagergren@su.se

Vi är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Här är mer än 70 000 studenter, 1 800 doktorander och 5 000 medarbetare verksamma inom de naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga områdena. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat.

Taggar:

Om oss

Vi är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder.En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat.www.su.se

Prenumerera