Tidiga europeiska jordbrukare spåras till Anatolien

En ny internationell studie av DNA från benmaterial visar att Anatolien har enorm betydelse för Europas utveckling. När jordbruk och boskapsskötsel spreds till Europa för omkring 8000 år sedan fungerade Anatolien som en knytpunkt varifrån idéer och människor spreds västerut, men som även drog till sig intresse både ifrån väst och öst.

Forskare från bland annat Stockholms universitet har studerat mänskliga skelett från den arkeologiska utgrävningen, lokalen, Kumtepe i västra Turkiet. Benmaterialet forskarna analyserat var hårt nedbrutet och det var mycket svårt att få ut DNA ifrån det. Ayca Omrak, doktorand vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet, utförde den största delen av arbetet.

– Jag har aldrig arbetat med ett så svårt material men det var värt varje timme i labbet. När jag väl fick fram DNA blev det tydligt att de tidiga jordbrukarna i Europa verkligen kan spåras till Anatolien. Det är också kul att få jobba med ett material som Kumtepe som i princip är staden Trojas föregångare, säger Ayca Omrak, doktorand vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.

Jan Storå, docent vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet och medförfattare till studien, är enig med Ayca. Resultatet bekräftar regionens stora inflytande på Europas kulturhistoria. Han menar även att det är nödvändigt att forska vidare på området.

– Den här regionen, Anatolien, är svår att arbeta med då värmen bryter ner allt DNA. Men skall vi förstå hur förändringsprocessen från en jägar-samlar tillvaro till jordbruk och boskapsskötsel gick till är det här vi måste forska vidare, säger Jan Storå, docent vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.

Anders Götherström, som leder forskarguppen bakom de genetiska resultaten, ser även han den här studien som början på ett större arbete:

– Våra resultat bekräftar Anatoliens stora inflytande på den tidiga agrarkulturella utvecklingen i Europa, men för att verkligen förstå vad som hände måste vi djupare in i materialet i från Levanten. Precis som Jan säger.

Den arkeogenetiska forskargruppen vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet har inlett ett intensivt samarbete med forskargrupper i Ankara och Teheran.

För ytterligare information kontakta:

Anders Götherström, forskare, Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet:

Anders.Gotherstrom@arklab.su.se alt 073 992 78 64

Jan Storå, docent, Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet:

Jan.Stora@ofl.su.se alt 070 605 22 93

De flesta av resultaten kommer från grav 6 i Kumtepe, utgrävd 1994. Här syns övre delen av ett skelett. Foto: Project Troia, Peter Jablonka.

Kumtepe år 1994. Foto: Project Troia, Peter Jablonka.

Presstjänsten vid Stockholms universitet, 08-16 40 90, press@su.se

Vi är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Här är mer än 70 000 studenter, 1 800 doktorander och 5 000 medarbetare verksamma inom de naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga områdena. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat.

Taggar:

Om oss

Vi är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder.En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat.www.su.se

Prenumerera

Multimedia

Multimedia