Vi äter bättre än forna tiders kungar

Matlagning blir allt mer komplicerat, i likhet med annan kultur. Den mat du äter till vardags är mer avancerad än vad kungar och adel åt förr, visar ny forskning från Stockholms universitet .

Forskarna har jämfört nordeuropeiska kokböcker från de senaste 800 åren och kunnat konstatera att nutida recept är mer avancerade och mångfacetterade än recept ur kokböcker för forna tiders kungar. Nutida recept innehåller fler steg, separata processer och olika metoder, men också fler ingredienser, både råvaror och halvfabrikat.

– Vi ville undersöka om den generella trenden att kulturell komplexitet ökar över tid också gäller något så grundläggande som matlagning. Det kunde vi bekräfta. Eftersom de äldsta bevarade kokböckerna var recept för kungar och adel, medan moderna kokböcker är till för allmänheten, kunde vi samtidigt konstatera att recept för gemene man idag är mer avancerade än recept i gamla kungakokböcker, säger Patrik Lindenfors, docent i zoologi och en av forskarna bakom studien.

Forskarna kunde också visa att utvecklingen av matlagning mer liknar en långsam evolutionsprocess än snabba modesvängningar, utom vad gäller kryddning och till viss del vilka grönsaker som används.

– Under perioden vi studerade upptäckte européerna Amerika, något som förstås gett avtryck i vilka ingredienser som används. Vid mitten av 1800-talet gick man också över från att laga mat över öppen eld till spis, något som förändrade matlagningen för alla, säger Sven Isaksson, docent i arkeologi.

Forskarna har också provat att laga några av maträtterna från de gamla recepten.

– Där finns flera enskilda rätter i alla de gamla kokböckerna som är helt klart utsökta också i modern tappning, men att helt byta till mat som på 1300-talet till exempel vill vi nog inte göra hur kunglig den än är. Vad som smakar gott och vad vi tycker är äckligt är saker som vi till största delen lär oss, säger Sven Isaksson.

Studierna är del i ett större projekt för att förstå generell kulturutveckling vid Centrum för evolutionär kulturforskning.

Resultaten presenteras i artiklarna An Empirical Study of Cultural Evolution: The Development of European Cookery from Medieval to Modern Times i tidskriften Cliodynamics och A Novel Method to Analyze Social Transmission in Chronologically Sequenced Assemblages, Implemented on Cultural Inheritance of the Art of Cooking i tidskriften PLoS ONE .

För ytterligare information:
Sven Isaksson, Institutionen för arkeologi och antikens kultur. Tfn: 08-674 7367, e-post: sven.isaksson@arklab.su.se

Om Centrum för evolutionär kulturforskning:
Kulturell evolution är ett snabbt växande tvärvetenskapligt forskningsfält. I Sverige bedrivs forskning vid Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet. Där arbetar biologer, matematiker, arkeologer, statsvetare, antropologer, lingvister, sociologer, psykologer och andra tillsammans i ett försök att förstå kulturell förändring på ett brett plan. Centret etablerades 2007 av biologen Magnus Enquist och historikern Arne Jarrick.

Vi är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Här är mer än 70 000 studenter, 1 800 doktorander och 5 000 medarbetare verksamma inom de naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga områdena. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat.

Taggar:

Om oss

Vi är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder.En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat.www.su.se

Prenumerera

Multimedia

Multimedia