BOKSLUTSKOMMUNIKE FÖR 1995

BOKSLUTSKOMMUNIKE FÖR 1995 Fakturering 57.106 MSEK (48.894) Resultat efter finansnetto 8.020 MSEK (3.217) Resultat per aktie 16:70 SEK (6:35) Soliditet 48% (41) Avkastning på eget kapital 20% (8) Föreslagen utdelning 3:75 SEK (2:00) Fakturering och resultat STORA-koncernens fakturerade försäljning var 57.106 MSEK (48.894). Efter justering för avyttrade enheter ökade faktureringen med 9.078 MSEK, motsvarande 19%. Ökningen förklaras av förbättrade priser för massa- och pappersprodukter. Resultatet efter finansnetto blev 8.020 MSEK (3.217). Justerat för realisationsvinster uppgick resultatet till 7.719 MSEK (2.719). Resultatförbättringen härrör från de förbättrade försäljningspriserna samt effekten av de senaste årens rationaliseringar. Avkastningen på sysselsatt kapital, efter avdrag för skatteskulder, var 22% (10). Avkastningen på eget kapital var 20% (8). Nettoresultatet, efter skatt och minoritetsandelar, var 5.367 MSEK (2.038). Den på året belöpande skatten uppgick till 2.605 MSEK. Resultatet per aktie var 16:70 SEK (6:35). Marknadssituation Efterfrågan för flertalet skogsindustriprodukter mattades under fjärde kvartalet, dels på grund av lageravveckling, dels på grund av konjunkturavmattning. Denna situation kvarstod under januari. Mönstret är dock inte enhetligt. För pappersmassa sker fortsatt lageruppbyggnad. För finpapper och bestruket journalpapper (LWC) är ordersituationen fortsatt svag. Inom produktområdet kartong och förpackningspapper har efterfrågan ökat efter årsskiftet. Tiden är dock ännu för kort för att kunna dra några bestämda slutsatser. För produktområdena tidningspapper och obestruket journalpapper (SC), som svarar för cirka en tredjedel av STORAs produktionskapacitet, är efterfrågan fortsatt god. För sågade trävaror har läget stabiliserats något efter avmattning sedan våren 1995. För byggprodukter är marknaden fortsatt svag. Kraft Leveranserna av elektrisk kraft var något lägre än föregående år på grund av den milda vintern 1994/95. Vattennivån i magasinen var låg vid årets ingång. Den kraftiga vårfloden förbättrade situationen till sommaren. Den torra hösten i kombination med den normala till kalla vintern 1995/96 har medfört att nivån i magasinen nu är den lägsta på 15 år. Genomsnittspriserna var något högre än året dessförinnan. Resultatet förbättrades. Både i Norge och Sverige är snötillgången för närvarande mycket låg, vilket tillsammans med låga marginaler har medfört en nervös kraftmarknad med ökande priser för sommar och höst. Skog och sågade trävaror Tillgången på virke var god under 1995. Avverkningarna från volymer som köpts från privata skogsägare ökade. Från egen skog var uttaget 93% av föregående års nivå. Skogsverksamhetens resultat var bättre än 1994 beroende på högre priser och oförändrad kostnadsnivå. Virkespriserna har sjunkit. Den höga produktionen i svenska och finska sågverk översteg efterfrågan, vilket ledde till lageruppbyggnad och prisfall för sågade trävaror. Under hösten sänktes produktionstakten och lagernivåerna. Försäljningspriserna för gran har därefter stabiliserats på en nivå som är ca 25% lägre än vid årsskiftet 94/95. För furu har priset ännu inte stabiliserats men nivån är ca 20% lägre än vid 1995 års ingång. Minskade leveransvolymer och högre råvarukostnad medförde ett negativt resultat för sågade trävaror. Massa Till följd av hög efterfrågan på papper och kartong samt begränsade kapacitetstillskott var massamarknaden stark under första halvåret. Därefter påverkades marknaden av osäkerheten inom finpappers- och kartongområdet, vilka är de huvudsakliga kunderna för pappersmassa. Producentlagren i Skandinavien och Nordamerika ökade från ca 1.000.000 ton vid halvårsskiftet till drygt 1.900.000 ton vid årets utgång. Försäljningspriserna ökade i flera omgångar under året och var i oktober 1.000 USD per ton för långfibrig och 735 ECU för kortfibrig massa. Därefter försämrades priserna och uppgick vid årsskiftet till 925 USD resp 690 ECU. Ytterligare prisfall har sedan dess skett. Efterfrågan på kemisk fluffmassa var god under 1995. De under året höga försäljningspriserna förbättrade produktområdets resultat. Tryckpapper Marknaden för tryckpapper var stark till och med oktober. Därefter har LWC fått vidkännas lägre efterfrågan under det att tidningspapper och SC har fortsatt god efterfrågan. Leveranserna av tidningspapper till Europa ökade totalt med 2%. Leveranserna till Europa från Kanada minskade med 23%. Vissa tidningsutgivare har minskat sin pappersförbrukning bl a genom lägre gramvikter och mindre format. Denna utveckling kompenseras genom ökad användning av tidningspapper i reklamblad och andra trycksaker. Försäljningspriserna höjdes vid två tillfällen och ökade sammantaget med 36%. Nya prishöjningar har överenskommits från årsskiftet 1995/96 med i genomsnitt 5-10%. Förbrukningen av SC (obestruket journalpapper) ökade med 10% i Europa. Den goda marknaden förklaras bl a av introduktion av flera nya veckotidningar och ökad användning av reklamblad. Återstarten av PM1 i Langerbrugge i juni innebar att STORAs leveransutveckling översteg marknadens tillväxt. Försäljningspriserna hade en utveckling liknande tidningspapper och ökade sammantaget med 31%. Från årsskiftet 1995/96 har priserna ökat med i genomsnitt 2-5%. För LWC (bestruket journalpapper) ökade efterfrågan i Europa med 5%. Efterfrågan var god under årets första tre kvartal för att därefter i fjärde kvartalet minska jämfört med föregående år. Försämringen är hänförbar till minskad efterfrågan inom offsetområdet samt höga lager hos tryckare. STORAs leveranser under de första tre kvartalen begränsades av tillgänglig kapacitet. Tre prishöjningar genomfördes under året, vilket höjde nivån med drygt 20%. Sedan oktober med den avvaktande marknadsutvecklingen har priserna varit utsatta för hårt tryck. Tekniska kontorspapper (självkopierande papper och termopapper) hade en marknadstillväxt till och med september. Därefter har efterfrågeutvecklingen varit minskande till följd av lageravveckling hos grossister och tryckare. Leveranserna på marknaden minskade med 2% för självkopierande papper och med 5% för termopapper. Priserna höjdes under årets första del, men den under årets slut försämrade marknaden medförde hård priskonkurrens. Produktområdet tryckpapper förbättrade resultatet. Kartong och förpackningspapper Efterfrågan på förpackningskartong var god under första halvåret. Därefter mattades efterfrågan, bl a till följd av lageravveckling hos kartongkonverterare och slutförbrukare. Minskad orderingång ledde till produktionsbegränsningar hos STORA och andra tillverkare. Den underliggande konsumtionen av förpackningar var fortsatt god. Wellråvaror hade en vikande efterfrågan under senare delen av året. Vätskekartong var opåverkad med fortsatt god efterfrågan. Genomsnittspriserna för produktområdets samtliga produkter var högre än föregående år. Prisutvecklingen var ökande fram till och med senhösten då efterfrågan bromsades upp. Priserna pressades därefter men produktionsinskränkningar och lageravveckling hos kunder väntas medföra en stabilisering under första halvåret 1996. Produktområdets resultat förbättrades. Ökningen är hänförbar till förpackningspapper och wellråvaror. Finpapper Den under årets inledning höga efterfrågan minskade under andra halvåret på grund av lageravveckling hos grossister och tryckerier. Leveranserna av finpapper i Europa minskade kraftigt under tredje kvartalet. Räknat från årets början minskade leveranserna av bestruket finpapper med 4% och av obestruket med 8%. Lagerreduktionerna bedöms i stort vara genomförda men efterfrågan är fortsatt avvaktande. Efterfrågan mattades även på översjömarknaderna. Den positiva efterfrågesituationen under årets inledning medförde höjda priser. Genomsnittspriserna var för året högre än 1994. Den försämrade utvecklingen har medfört prisjusteringar men prisnivån är fortsatt högre än vid motsvarande tid för ett år sedan. Produktområdets resultat förbättrades till följd av den högre prisnivån. Grossiströrelsen Resultatet förbättrades i samtliga grossistbolag. Förbättringen förklaras av de högre försäljningspriserna för finpapper samt ökad lagerförsäljning, vilket förbättrade marginalerna. Byggprodukter Alla byggprodukters marknader, med undantag av Danmark, försvagades från och med andra kvartalet. Interna omstruktureringar för att möta den minskade efterfrågan medförde betydande kostnader. Detta innebar fortsatt förlust. Åtgärdsprogram med interna åtgärder för att förbättra lönsamheten fortsätter. Finansrörelse De finansiella marknaderna kännetecknades av osäkerhet och hög volatilitet. Volymen i affärsrörelsen var därför på en lägre nivå. Resultatet under fjärde kvartalet blev det bästa under året. Resultatet var något lägre än föregående år men på en fortsatt god nivå. I resultatet inräknas inte interna marginaler eller avkastning på eget kapital. Förändringar och avyttringar Med verkan från årsskiftet avyttrades under första kvartalet säcktillverkarna Pacsac och Robert Fleming till AssiDomän. Dessutom övertar AssiDomän successivt försäljningen av oblekt säckpapper från Skoghall fram till halvårsskiftet 1996, då säckpappersproduktionen på PM5 läggs ned. Vidare har STORAs andel (40%) i det tyska förpackningsbolaget Bischof+Klein sålts till dess huvudägare. Finpappersbruket Newton Falls, USA, avyttrades till Arjo Wiggins Appleton med verkan från mitten av juni. Dessutom har den belgiska kuverttillverkaren Enveltec sålts till Bongs Fabriker AB. Försäljningarna har medfört en realisationsvinst på sammanlagt 301 MSEK. Den tidigare minoritetsposten i Celbi har förvärvats, varvid konsolidering som helägt dotterbolag skett från den 1 april. Finansiell ställning Nettolåneskulden uppgick härefter till 10.755 MSEK (16.199), en minskning med 5.444 MSEK. I nettolåneskulden ingår pensionsskulder med 4.055 MSEK (4.366). För att skydda det egna kapitalet i koncernen har STORA låneskulder motsvarande tillgångarna i resp valuta. Härigenom elimineras risken att valutaförändringar påverkar värdet av koncernens utländska nettotillgångar. Investeringar Under året fattades beslut om byggnad av ny kartongmaskin (KM8) i Skoghall, Sverige, samt ny pappersmaskin (PM2) vid Stora Forest Industries, Kanada. Den nya kartongmaskinen, som beräknas vara klar i början av 1997, får en kapacitet på 320.000 årston och kommer huvudsakligen att producera vätskekartong. Investeringsbeloppet uppgår till ca 3.100 MSEK. Genom investeringen befäster STORA sin ställning som en av de ledande tillverkarna av vätskekartong. STORAs marknadsandel uppgår för närvarande till ca 25% i Europa resp 13-14% på världsmarknaden. Efter investeringen får bruket i Skoghall en ren struktur med en kapacitet på 550.000 årston. Den nya pappersmaskinen i Kanada beräknas vara i drift under inledningen av 1998 och får en årskapacitet på 350.000 ton obestruket journalpapper. Investeringsbeloppet uppgår till 650 MCAD (ca 3.100 MSEK). Med investeringen får STORA en strategiskt placerad maskin, huvudsakligen avsedd för den nordamerikanska marknaden, och med en fördelaktig kostnadsstruktur. STORA blir dessutom en av de största aktörerna inom obestruket journalpapper. Anläggningen i Kanada får en total kapacitet på 550.000 årston journal- och tidningspapper. Båda dessa investeringar beräknas uppfylla koncernens högt ställda lönsamhetskrav. Investeringarna i anläggningar var under året 5.455 MSEK (3.249), varav 3.852 MSEK (2.046) i Sverige. Av beloppet avser 1.053 MSEK investeringen i kartongmaskinen KM8. Avskrivningarna enligt plan uppgick till 3.648 MSEK (3.566). Antal anställda Genomsnittligt antal anställda uppgick den 31 december till 25.619 (26.858). Av förändringen sedan årsskiftet är 254 hänförbara till avyttrade enheter. Förslag till utdelning Styrelsen föreslår att utdelningen för verksamhetsåret 1995 fastställs till 3:75 SEK (2:00) per aktie. Den föreslagna nivån ligger i linje med koncernens policy att dela ut en tredjedel av nettoresultatet under en konjunkturcykel. Bolagsstämma STORAs bolagsstämma hålls tisdagen den 16 april 1996 i Falun. Falun den 19 februari 1996 STORA KOPPARBERGS BERGSLAGS AB Lars-Åke Helgesson Verkställande direktör och koncernchef Rapport avseende verksamheten under perioden januari - mars 1996 lämnas den 24 april 1996. RESULTATRÄKNING (MSEK) 1995 1994 Fakturerad försäljning 57.106 48.894 Rörelsens kostnader - 44.785 - 41.490 Strukturkostnader och 301 498 1) realisationsresultat Resultatandelar i intressebolag - 31 Avskrivningar enligt plan - 3.648 - 3.566 Rörelseresultat 8.974 4.367 Finansnetto - 954 - 1.150 Resultat efter finansnetto 8.020 3.217 Skatter - 2.605 - 1.126 Minoritetens andel - 48 - 53 Nettoresultat 5.367 2.038 Resultat per aktie, SEK 16:70 6:35 Realisationsvinster vid avyttring av skogsmark har omklassificerats till en normal rörelsepost. Detta har justerats i samtliga tabeller. ANALYS AV FINANSNETTOT (MSEK) 1995 1994 Räntenetto - 1.147 - 1.421 Räntedifferens 193 271 omräkningsexponering Finansnetto - 954 - 1.150 FAKTURERING OCH RÖRELSERESULTAT PER PRODUKTOMRÅDE (MSEK) Fakturerad Rörelseresultat försäljning 2) 1995 1994 1995 1994 Kraft 1.521 1.574 82 - 28 1) Skog 6.576 5.176 797 673 Sågade trävaror 1.740 1.735 - 49 156 Massa 7.137 5.129 2.008 576 Eliminering - 2.818 - 2.254 Basprodukter 14.156 11.360 2.838 1.377 Tryckpapper 17.401 13.058 3.324 857 Tekniska kontorspapper 2.268 2.146 - 52 - 29 Finpapper 9.807 8.232 1.458 803 Grossiströrelse 7.166 6.351 202 90 Eliminering - 2.271 - 1.908 Grafiskt papper 34.371 27.879 4.932 1.721 Kartong och 10.494 9.354 1.658 1.223 förpackningspapper Byggprodukter 3.988 3.721 - 135 - 83 Finansrörelse 239 381 Strukturkostnader och 301 498 realisations- resultat Avskrivning på övervärden - 403 - 391 Övrigt - 5.903 - 3.420 - 456 - 359 Totalt 57.106 48.894 8.974 4.367 I rörelseresultatet ingår realisationsresultat vid avyttring av mark med 39 resp 83 MSEK. Rörelseresultaten har justerats så att till resp produktområde hänförbara koncerngemensamma kostnader har utfördelats enligt samma princip som används under 1995. EXTERN FAKTURERING PER MARKNAD (MSEK) 1995 Andel av 1994 Andel av total, % total, % Tyskland 11.998 21 10.424 22 Sverige 9.120 16 8.017 17 Storbritannien 6.612 11 5.564 11 Frankrike 5.416 9 4.469 9 Danmark 3.035 5 2.502 5 Nederländerna 2.722 5 2.422 5 Italien 2.599 5 2.100 4 Belgien 2.574 5 1.759 4 Norge 1.920 3 1.614 3 Övriga Europa 4.991 9 4.021 8 Summa Europa 50.987 89 42.892 88 USA och Kanada 2.325 4 2.378 5 Övriga marknader 3.794 7 3.182 7 57.106 100 48.452 100 Avyttrade 442 produktområden Totalt 57.106 48.894 BALANSRÄKNING (MSEK) Tillgångar 1995-12-31 1994-12-31 Räntebärande kortfristiga 3.208 3.805 tillgångar Övriga 17.262 16.004 omsättningstillgångar Räntebärande långfristiga 484 460 tillgångar Övriga 40.649 40.440 anläggningstillgångar Summa tillgångar 61.603 60.709 Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder 11.579 9.677 Räntebärande kortfristiga 1.572 2.753 skulder Långfristiga skulder 485 562 Latent skatteskuld 5.739 5.050 Räntebärande långfristiga 12.875 17.711 skulder Minoritetsintressen 256 825 Eget kapital 29.097 24.131 Summa skulder och eget 61.603 60.709 kapital Räntebärande 10.755 16.199 nettolåneskuld Skuldsättningsgrad 0,37 0,65 Soliditet, % 47,6 41,1 FÖRÄNDRING AV RÄNTEBÄRANDE NETTOLÅNESKULD Januari - december 1995 (MSEK) Löpande Omräkn Konv Avytt- verksamhet differens skulde- ringar/ Totalt utl bolag brev förvärv Rörelseresultat 8.673 301 8.974 +/- Rörelsekapital - 1.222 210 156 - 856 - Investeringar - 5.455 - 5.455 + Avskrivningar 3.648 3.648 +/- Övriga 224 712 585 1.521 förändringar i anläggningskapital Operativt kassaflöde 5.868 922 1.042 7.832 -Finansnetto - 954 - 954 +/- Skatter - 449 48 - 15 - 416 1) +/- Minoritets - 28 - 4 - 585 - 617 intressen - Utdelning - 643 - 643 +/- Förändring i eget - 6 - 202 447 3 242 kapital exkl årets resultat Förändring av 3.788 764 447 445 5.444 räntebärande Nettolåneskuld Beloppet avser förvärvet av utestående aktier i Celbi NYCKELTAL 1995 1994 Nettoresultat, MSEK 5.367 2.038 Avkastning på eget kapital, % 20 8 Avkastning på sysselsatt kapital 22 10 efter avdrag för skatteskulder, % Resultat per aktie, SEK 16:70 6:35 1995-12-31 1994-12-31 Sysselsatt kapital, MSEK 48.886 47.744 Sysselsatt kapital exkl skatteskulder, MSEK 40.108 41.155 Nettolåneskuld, MSEK 10.755 16.199 Soliditet, % 48 41 Skuldsättningsgrad 0,37 0,65 Redovisat eget kapital per aktie, SEK 91 75 1) Justerat eget kapital per aktie , SEK 125 109 1)Beräkning enligt årsredovisningen KVARTALSUPPGIFTER Fakturerad försäljning per produktområde (MSEK) 1994 1995 I II III IV I II III IV Kraft 533 294 282 465 498 301 267 455 Skog 1.293 1.333 1.118 1.432 1.794 1.687 1.415 1.680 Sågade 352 452 373 558 403 471 378 488 trävaror Massa 1.127 1.179 1.304 1.519 1.759 1.852 2.004 1.522 Eliminering - 547 - 539 - 510 - 658 - 739 - 716 - 675 - 688 Basprodukter 2.758 2.719 2.567 3.316 3.715 3.595 3.389 3.457 Tryckpapper 2.880 2.978 3.426 3.774 3.826 4.104 4.896 4.575 Tekniska 497 516 532 601 586 611 540 531 kontors papper Finpapper 1.898 1.935 2.028 2.371 2.855 2.599 2.051 2.302 Grossist 1.558 1.547 1.499 1.747 1.942 1.879 1.615 1.730 rörelse Eliminering - 435 - 451 - 480 - 542 - 571 - 570 - 564 - 566 Grafiskt 6.398 6.525 7.005 7.951 8.638 8.623 8.538 8.572 papper Kartong o 2.213 2.331 2.404 2.406 2.680 2.952 2.590 2.272 förpackn papper Bygg 794 960 955 1.012 917 1.175 918 978 produkter Övrigt - 701 - 887 - 690 - - 1.496 - 1.528 -1.445 -1.434 1.142 Totalt 11.462 11.648 12.241 13.543 14.454 14.817 13.990 13.845 Justerat rörelseresultat per produktområde (MSEK) 1994 1995 I II III IV I II III IV Kraft 130 - 68 - 127 37 116 - 46 - 93 105 Skog 162 165 131 215 160 200 165 272 Sågade trävaror 25 32 33 66 37 14 - 60 - 40 Massa 12 55 150 359 432 495 695 386 Basprodukter 329 184 187 677 745 663 707 723 Tryckpapper 124 206 221 306 468 668 1.115 1.073 Tekniska - 17 27 - 7 - 32 - 8 8 - 11 - 41 kontorspapper Finpapper 132 181 172 318 434 484 277 263 Grossiströrelse 27 32 16 15 81 65 32 24 Grafiskt papper 266 446 402 607 975 1.225 1.413 1.319 Kartong o förpackn 299 302 345 277 492 587 392 187 papper Byggprodukter - 44 - 15 - 13 - 11 - 42 18 - 45 - 66 Finansrörelse 98 75 76 132 42 40 49 108 Avskrivning på - 98 - 96 - 97 - 100 - 101 - 104 - 101 - 97 övervärden Övrigt - 80 - 113 - 53 - 113 - 108 - 90 - 86 -172 Justerat 770 783 847 1.469 2.003 2.339 2.329 2.002 rörelseresultat Rörelsemarginal, % 6,7 6,7 6,9 10,8 13,9 15,8 16,6 14,5 Engångsposter 623 - 39 - 39 - 47 100 172 43 - 14 Redovisat 1.393 744 808 1.422 2.103 2.511 2.372 1.988 rörelseresultat Finansnetto: Räntenetto - 396 - 370 - 349 - 306 - 300 -319 - 282 - 246 Räntedifferens 74 67 69 61 34 39 40 80 omräk- ningsexponering Finansnetto - 322 - 303 - 280 - 245 - 266 - 280 - 242 - 166 Redovisat resultat 1.071 441 528 1.177 1.837 2.231 2.130 1.822 efter finansnetto FÖRDELNING AV AKTIER Serie A Serie B Summa Fri 261.797.100 59.706.625 321.503.725 a

Prenumerera

Dokument & länkar