Verksamheten under perioden 1 januari € 30 juni 1996

VERKSAMHETEN UNDER PERIODEN 1 JANUARI - 30 JUNI 1996 Fakturering 24.041 MSEK (29.397) Resultat efter finansnetto 1.610 MSEK (4.068) Nettoresultat efter skatt 1.060 MSEK (2.685) Resultat per aktie 3:30 SEK (8:35) Fakturering och resultat Koncernens fakturerade försäljning var 24.041 MSEK (29.397). Förändringen beror huvudsakligen på att leveransvolymerna minskade med 12%. Därutöver har den stärkta kronan påverkat faktureringen negativt med 1.700 MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 1.883 MSEK (4.614). Resultatet påverkades av lägre leveransvolymer och -priser med 1.900 MSEK samt med 450 MSEK från kronförstärkningen. Resterande del förklaras huvudsakligen med lägre intäkter av engångskaraktär samt lageromvärderingar. Koncernens finansnetto förbättrades till -273 MSEK (-546). Genom förstärkningen av den svenska kronan har finansnettot förbättrats med 60 MSEK. I övrigt har finansnettot påverkats av lägre upplåning samt lägre räntesatser. Resultatet efter finansnetto uppgick härefter till 1.610 MSEK (4.068). Utdelningen på aktierna i SAS Sverige uppgick till 81 MSEK. Härav utgjorde 71 MSEK engångsutdelning som redovisas separat i resultaträkningen. Den ordinarie utdelningen, 10 MSEK, redovisas i finansnettot. I föregående års resultat ingick realisationsvinster med 272 MSEK. Nettoresultatet, efter skatt och minoritetsandelar, var 1.060 MSEK (2.685). Den på perioden belöpande skatten uppgick till 539 MSEK (1.346), motsvarande 33,5% (33,1) av resultatet före skatt. STORA-koncernens resultat per aktie var för första halvåret 3:30 SEK (8:35). På rullande helårsbas var motsvarande tal 11:65 SEK (11:90), att jämföra med 16:70 för helåret 1995. Avkastningen på sysselsatt kapital, efter avdrag för skatteskulder, var för perioden juli 1995 - juni 1996 13% (16), jämfört med 22% för helåret 1995. Avseende avkastningen på eget kapital var motsvarande tal 13% (15) resp 20%. Det operativa kassaflödet var positivt och uppgick till 2.535 MSEK (2.076), varav valutaomräkning svarar för 1.257 MSEK (-1.855). Efter avdrag för finansnetto, skatter och utdelning ökade den räntebärande nettoskulden med 763 MSEK (107). Marknadssituation Marknadssituationen för massa, papper och kartong under det första halvåret har karakteriserats av lageravveckling hos kunderna samt svag ekonomisk utveckling i Europa. I USA har efterfrågan varit bättre, beroende på högre BNP-tillväxt. Trots detta ligger leveranserna även här lägre än under motsvarande period 1995, beroende på lageravveckling i kundledet. Lageravvecklingen, som framför allt påverkat massa, finpapper och kartong, startade redan under hösten 1995 och fortsatte in i andra kvartalet 1996. Mot slutet av perioden ökade åter orderingången, och lageravvecklingen för dessa produkter bedöms vara genomförd. För tidningspapper och obestruket journalpapper (SC) har orderingång och leveranser varit goda under större delen av perioden. Viss lageravveckling har dock skett, vilket minskade leveranserna mot slutet av perioden. För bestruket journalpapper (LWC) har orderingången varit svag; dock kunde en positiv trend iakttagas mot slutet av perioden. STORAs leveranser av massa, papper och kartong uppgick till 3.091.000 ton (3.509.000), vilket motsvarar en minskning med 12%. STORA bedömer att konsumtionen av papper och kartong har fortsatt att öka och att leveransminskningen beror på lageranpassningar. Den svaga marknaden har inneburit prisfall för massa, bestruket journalpapper (LWC), finpapper och kartong. Mot slutet av perioden stabiliserades priserna. För massa har prishöjningar skett. För tidningspapper respektive obestruket journalpapper (SC) har priserna i Europa varit stabila. Tidningspapperspriserna i USA har sjunkit under perioden. Sågade trävaror har volymmässigt haft en bättre situation än under motsvarande period föregående år, dock med fortsatt låga priser. STORAs utleveranser uppgick till 320.000 m³ (297.000), vilket motsvarar en ökning med 8%. Under periodens senare del förbättrades orderläget för massa, finpapper och kartong, medan det mattades något för tidningspapper och obestruket journalpapper. Lageranpassningen i Europa bedöms vara genomförd för de flesta produktområdena. För flertalet av STORAs produkter bedöms priserna ha nått eller passerat bottennivån. Kraft Den normalkalla vintern 1995/96 tillsammans med en allmän konsumtionsökning har medfört att elförbrukningen i Sverige ökat med 4,6%. Den torra vintern har trots normal nederbörd under perioden maj - juli medfört ett ansträngt kraftläge och mycket låga nivåer i vattenmagasinen. I Norge, som är helt beroende av vattenkraft, är situationen likartad. Genom det ansträngda kraftläget har kol- och oljebaserad kraft utnyttjats och tillköp skett till en hög kostnadsnivå. Även vid en normal nederbörd under resten av året kommer det ansträngda läget att kvarstå till 1997. Resultatet försämrades. Skog och trä Virkesmarknaden karakteriseras av överskott på tall- och lövmassaved, medan granmassaved och timmer i stort sett är i balans. Utbudet av virke från skogsägarna är för närvarande lågt. Avverkningarna i egen skog har minskat med 9% jämfört med föregående år. Sänkta priser på sågtimmer och ved, i kombination med lägre avverkningsnivå, medförde ett försämrat resultat. Sågade trävaror påverkas av den svaga byggmarknaden. Prisnivån har sjunkit ytterligare under andra kvartalet, framför allt för furuvaror. För tredje kvartalet har priset på granvaror höjts något. Lagren vid STORAs sågverk har minskat med 16% under första halvåret. Det nya sågverket i Gruvön har tagits i drift under perioden. Resultatet för sågade trävaror är fortsatt negativt. Massa Under första halvåret har betydande produktionsinskränkningar genomförts inom skandinavisk och nordamerikansk massaindustri. Producentlagren i Skandinavien och Nordamerika har bedömts till ca 1,5 miljoner ton vid utgången av juni, vilket bedöms vara en normal nivå. De senaste månaderna har efterfrågan på pappersmassa stärkts beroende på återuppbyggnad av kundlager samt en ökad orderingång på finpapper. Prisnivån för kortfibrig massa uppgår för närvarande till 420 ECU, tidigare 380 ECU, medan priset på långfibrig massa beräknas stiga successivt från 520 USD för att nå det annonserade 580 USD i slutet av tredje kvartalet. Produktområdets resultat försämrades. Tryckpapper Marknaden för tryckpapper har påverkats av den svaga ekonomiska utvecklingen. Därtill kommer åtgärder för att minska förbrukningen hos kunderna efter de kraftiga prishöjningarna under 1995. De totala leveranserna till den europeiska marknaden minskade med 5% för tidningspapper, 9% för SC-papper och 24% för LWC-papper. Bestruket finpapper och SC-papper har tagit marknadsandelar från LWC- kvaliteter. Priserna för tidningspapper är för närvarande föremål för förhandling. För SC- papper har priserna sänkts med ca 5% från halvårsskiftet. Prisnivån för LWC-papper har försämrats och är för närvarande 10-20% lägre än vid toppnoteringen hösten 1995. STORA har genomfört betydande produktions- inskränkningar, varav merparten för LWC-papper. För tekniska kontorspapper gäller att termopapper har en fortsatt marknadstillväxt, medan konsumtionen av självkopierande papper minskat. Båda produkterna befinner sig under prispress. Resultatet för produktområde Tryckpapper var bättre än föregående år. Finpapper Under årets början var orderingången på finpapper låg till följd av lagerreduktioner hos kunder. Sedan april har orderingången överstigit föregående års nivå och den tidigare prispressen har avtagit. Förbättringen förklaras av återställande av lager hos kunder inför förväntade prishöjningar samt säkerställande av leveranser under sommarstoppen. Leveranserna av bestruket finpapper i Europa minskade med 6% jämfört med föregående år. För obestruket var motsvarande siffra en minskning med 11%. STORA och andra tillverkare har genomfört produktionsbegränsningar. Prisnivån är lägre än vid motsvarande tidpunkt 1995. Produktområdets resultat försämrades till följd av den lägre prisnivån samt lägre volymer. Grossiströrelsen Grossistbolagen har påverkats av den hårdnade marknadsbilden. De lägre finpapperspriserna medförde lagernedskrivningar, vilket innebar att grossiströrelsens resultat blev lägre än föregående år. Kartong och förpackningspapper Marknaden för kartong och förpackningspapper var under årets inledning påverkad av lageravveckling hos förpackningskonverterare och slutförbrukare. Lageravvecklingsfasen är nu avslutad och under de senaste månaderna har orderingången förbättrats för samtliga kvaliteter av falskartong och förpackningspapper. Den tidigare låga orderingången har medfört produktionsbegränsningar. Produktionen av oblekt säckpapper i Skoghall upphörde i maj. Maskinen är nedmonterad och avyttrad. Försäljningspriserna har försämrats och ligger nu under föregående års nivå, i lokala valutor. Det förbättrade orderläget har medfört att tidigare prispress upphört. För vätskekartong är efterfrågan alltjämt god. Produktområdets resultat försämrades till följd av lägre priser och lägre volymer. Byggprodukter Osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen samt den kalla inledningen på året har hämmat byggandet. I Sverige är byggandet på en mycket låg nivå både vad avser ny- respektive om- och tillbyggnad. Det statliga bidraget till nybyggnation samt reparationer och ombyggnad börjar öka antalet påbörjade lägenheter och renoveringsobjekt. Nyproduktionen av lägenheter har minskat i Norge medan det institutionella byggandet ökat. I Danmark har antalet påbörjade lägenheter ökat under året. Efterfrågan i Tyskland har försämrats som konsekvens av lägre nybyggnation och en lägre tillväxt i ekonomin. Även marknaderna i Finland och England är svaga. Till följd av den kraftiga nedgången på byggmarknaden genomför Stora Bygg- produkter ett omfattande åtgärdsprogram. Produktområdets resultat försämrades. Finansrörelsen De finansiella marknaderna har kännetecknats av mindre osäkerhet än föregående år. Resultatet har genererats i ränte- och valutamarknaderna samt i aktierelaterade instrument. Resultatet var bättre än föregående år. Finansiell ställning Koncernens soliditet uppgick till 48,9% (41,9) och skuldsättningsgraden var 0,40 ggr (0,61). Vid årsskiftet uppgick motsvarande tal till 47,6% resp 0,37 ggr. Den räntebärande nettoskulden uppgick till 11.518 MSEK (16.306), att jämföras med 10.755 vid årsskiftet. Av skattebetalningen (1.735 MSEK) som anges i förändringen av nettoskulden avser merparten fyllnadsinbetalningar i Sverige för 1995. I den räntebärande nettoskulden ingår pensionsskulder med 3.964 MSEK (4.185) resp 4.055 MSEK vid utgången av 1995. För att skydda det egna kapitalet i koncernen har STORA låneskulder motsvarande tillgångarna i resp valuta. Härigenom elimineras risken att valutaförändringar påverkar värdet av koncernens utländska nettotillgångar. Investeringar Investeringarna i anläggningar var under perioden 3.389 MSEK (2.055), varav 2.704 MSEK (1.359) i Sverige. Avskrivningarna enligt plan uppgick till 1.827 MSEK (1.857). Kartongmaskinprojektet i Skoghall följer uppgjord plan. Ackumulerade utbetalningar uppgår till 2.108 MSEK, varav 1.141 MSEK under 1996. Projektet avseende journalpappersmaskin i Nova Scotia löper också enligt plan. Markarbetena och byggnadsarbetena har startat. Antal anställda Genomsnittligt antal anställda uppgick den 30 juni till 24.600 (25.929). Under föregående år var antalet 25.619. Strukturförändring STORA har inlett förhandlingar med Industri Kapital om avyttring av Stora Byggprodukter. Slutligt avtal beräknas tecknas senare i år. Den preliminära köpeskillingen för aktierna uppgår till ca 865 MSEK, vilket motsvarar STORAs bokförda värde. STORAs nettoskuld beräknas minska med ca 950 MSEK efter genomförandet. Under april träffades en överenskommelse om att Mitsubishi övertar 20% av aktierna i Stora Spezialpapiere GmbH (Flensburg), som tillverkar termopapper. Falun den 7 augusti 1996 STORA KOPPARBERGS BERGSLAGS AB Lars-Åke Helgesson Verkställande direktör och koncernchef Delårsrapporten har ej varit föremål för översiktlig granskning av STORAs revisorer. Kommuniké avseende verksamheten under perioden 1 januari - 30 september 1996 lämnas den 24 oktober.

Prenumerera

Dokument & länkar