Verksamheten under perioden 1 januari € 30 september 1996

VERKSAMHETEN UNDER PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 1996 Fakturering 34.250 MSEK (43.261) Resultat efter 1.922 MSEK (6.198) finansnetto Nettoresultat efter 1.266 MSEK (4.108) skatt Resultat per aktie 3:95 SEK (12:80) Fakturering och resultat Koncernens fakturerade försäljning var 34.250 MSEK (43.261). Förändringen beror på att leveransvolymerna minskat med 8% samt att priserna försämrats för nästan samtliga produkter. Därutöver har den stärkta kronan påverkat faktureringen negativt med 2.500 MSEK. De avyttrade enheterna, Stora Byggprodukter och Newton Falls, förklarar ytterligare 1.800 MSEK av nedgången. Rörelseresultatet uppgick till 2.322 MSEK (6.986). Resultatet påverkades av lägre priser och leveransvolymer med 3.300 MSEK samt med 625 MSEK genom kronförstärkningen. Resterande del förklaras av omställningar och igångkörningar i samband med investeringar samt lägre intäkter av engångskaraktär och lageromvärderingar. Koncernens finansnetto förbättrades till -400 MSEK (-788). Genom förstärkningen av den svenska kronan har finansnettot förbättrats med 75 MSEK. Dessutom har finansnettot påverkats positivt av lägre upplåning och sjunkande räntesatser på kortfristiga lån. Resultatet efter finansnetto uppgick till 1.922 MSEK (6.198). Nettoresultatet, efter skatt och minoritetsandelar, var 1.266 MSEK (4.108). Den på perioden belöpande skatten uppgick till 650 MSEK (2.045), motsvarande 34% (33) av resultatet före skatt. STORA-koncernens resultat per aktie var för perioden 3:95 SEK (12:80). På rullande helårsbas var motsvarande tal 7:85 SEK (15:25), att jämföra med 16:70 för helåret 1995. Avkastningen på sysselsatt kapital, efter avdrag för skatteskulder, var för perioden oktober 1995 - september 1996 10% (20), jämfört med 22% för helåret 1995. Avseende avkastningen på eget kapital var motsvarande tal 9% (19) resp 20%. Det operativa kassaflödet var positivt och uppgick till 3.668 MSEK (4.846), varav valutaomräkning svarar för 1.292 MSEK (-389). Efter avdrag för finansnetto, skatter och utdelning ökade den räntebärande nettoskulden med 485 MSEK. Marknad och leveranser En svag ekonomisk utveckling i Europa har påverkat marknaden för papper och kartong. Därutöver tillkom lageravveckling och besparingsåtgärder hos kunderna under de första två kvartalen. Efterfrågan i USA har varit något bättre beroende på en starkare ekonomisk utveckling, men leveranserna var även där lägre än under motsvarande period 1995. Orderingången förbättrades under andra kvartalet för massa, papper och kartong. Under tredje kvartalet var massamarknaden lugn, dels av säsongsskäl, dels på grund av att leveranserna till Sydostasien var lägre efter de höga nivåerna under försommaren. Efterfrågan på finpapper har varit fortsatt stabil. Även inom kartong och förpackningsområdet har orderläget förbättrats, speciellt för liner och fluting. Under slutet av tredje kvartalet stärktes orderingången inom tryckpappersområdet avseende obestruket (SC) och bestruket (LWC) journalpapper. Den svaga marknaden under första halvåret innebar prisfall för massa, LWC- papper, finpapper och kartong. För pappersmassa har priserna höjts under tredje kvartalet. Priserna för finpapper höjdes i september med ca 10% på alla europeiska marknader. Prisfallet har bromsats upp för kartong. Vid halvårsskiftet sänktes priserna för tidningspapper och SC-papper. Tidningspapperspriserna i USA är för närvarande på en lägre nivå än i Europa. Genomsnittspriserna för STORAs massa, pappers- och kartongprodukter var, omräknat till SEK, 16% lägre än motsvarande period 1995. Kapacitetsutnyttjandet försämrades till 86% (98). STORAs leveranser av massa, papper och kartong uppgick till 4.725.000 ton (5.132.000), vilket innebar en nedgång med 8%. Bedömningen är att den underliggande konsumtionen av papper och kartong har fortsatt att öka och att leveransminskningen beror på lageranpassningar. Kraft Den normalkalla vintern 1995/96 tillsammans med en allmän konsumtionsökning har medfört en ökning av elförbrukningen i Sverige med 3,2% på rullande årsbasis. Året 1996 ser ut att bli ett av seklets nederbördsfattigaste. En torr vinter och mycket lite nederbörd under augusti och september har medfört extremt låga nivåer i vattenmagasinen, ca 30% lägre än normalt. Norge, som är helt beroende av vattenkraft, har en likartad situation. Även vid en normal nederbörd framgent kommer de låga nivåerna i vattenmagasinen att kvarstå under 1997. Genom det ansträngda kraftläget har kol- och oljebaserad kraft utnyttjats och tillköp skett till en hög kostnadsnivå, varför resultatet försämrades. Skog och sågade trävaror Virkesmarknaden kännetecknas av god tillgång på tall- och lövmassaved, granmassaved är i balans medan viss brist på sågtimmer råder. Utbudet av virke från skogsägarna är lågt. Avverkningarna i egen skog är nu på samma nivå som föregående år. Lägre virkespriser medförde ett försämrat resultat för skogsverksamheten. Den svaga byggmarknaden har påverkat efterfrågan på sågade trävaror. Rådande knapphet på sågtimmer medför ökade råvarupriser. Dessutom har massatillverkarnas minskade produktion påverkat avsättningsmöjligheterna för flis och därmed priset. Leveranserna ökade jämfört med föregående år. STORAs utleveranser uppgick till 488.000 m³ (442.000), en ökning med 10%. Priserna på granvaror har ökat något och detta gäller också vissa furukvaliteter. Resultatet för sågade trävaror var sämre än föregående år och fortsatt negativt. Massa Det senaste kvartalet har efterfrågan på pappersmassa varit på en säsongsmässigt normalt låg nivå men med ökade leveranser under september. Efterfrågan på långfibermassa är svagare än för kortfibermassa eftersom marknaden är starkare för finpapper än för LWC- och SC-papper. Prisnivån för kortfibrig massa uppgår idag till 420 ECU, medan priset på långfibrig massa ligger i området 560-580 USD. Fluffmassapriserna följer utvecklingen för långfibrig pappersmassa. Produktområdets resultat försämrades. Tryckpapper Marknaden för tryckpapper har påverkats av den svaga ekonomiska utvecklingen. Därtill kommer åtgärder hos kunderna för att minska förbrukningen efter de kraftiga prishöjningarna under 1995. De totala leveranserna till den europeiska marknaden minskade de första åtta månaderna med 5% för tidningspapper, 7% för SC-papper och 21% för LWC-papper. Bestruket finpapper och SC-papper har tagit marknadsandelar från LWC- kvaliteter. I Europa har priserna för tidningspapper varit stabila under första halvåret men har sedan juli reducerats med 3-5% beroende på marknad. Efter rapportperioden har ytterligare sänkning skett på någon enstaka marknad. För SC-papper är priserna 8-10% lägre än under första halvåret. Prisnivån för LWC-papper är för närvarande 25-30% lägre än vid årets ingång. Produktionsinskränkningar har genomförts, huvudsakligen avseende LWC- och SC- papper. Avseende tekniska kontorspapper har termopapper haft en fortsatt marknadstillväxt, medan konsumtionsökningen för självkopierande papper varit begränsad. Av konkurrensskäl är prisnivån för båda produkterna otillfredsställande. För termopapper har prisökningar annonserats med 10-15% från 1 september och med en ytterligare nivåhöjning under oktober. Även för självkopierande papper har prisökningar på 25-35% annonserats. Resultatet för produktområde Tryckpapper var lägre än föregående år. Finpapper Orderingången på finpapper var under första kvartalet låg till följd av lagerreduktioner hos kunder. Sedan april har orderingången överstigit föregående års nivå. Förbättringen förklaras av återställande av lager hos kunder inför förväntade prishöjningar samt en något ökad konsumtion. Leveranserna av bestruket finpapper i Europa ökade med 2% jämfört med föregående år. För obestruket var motsvarande siffra en minskning med 4%. Försäljningspriserna har sedan årsskiftet försämrats med 25-30%. Tack vare den förbättrade orderingången har prisökningar om ca 10% genomförts under oktober. Produktområdets resultat försämrades till följd av den lägre prisnivån samt lägre volymer. Grossiströrelsen Grossistbolagen har påverkats av förändringarna i marknadsbilden för finpapper. Under senaste kvartalet förstärkte grossiströrelsen sin närvaro i Östeuropa genom förvärv av en grossist, PN Papier i Poznan, Polen. De under året försämrade finpapperspriserna medförde lagernedskrivningar, vilket bidrog till att grossiströrelsens resultat blev lägre än 1995. Kartong och förpackningspapper Lageravveckling hos förpackningskonverterare och slutförbrukare har påverkat marknaden för kartong och förpackningspapper. Avvecklingsfasen är avslutad och orderingången har förbättrats. Starkast har förbättringen varit för produkterna liner och fluting där prisökningar om ca 8% aviserats. Även för förpackningskartong har en viss förbättring skett och där planeras prishöjningar senare i år. Sammantaget är försäljningspriserna betydligt lägre än vid årets ingång. Den tidigare låga orderingången har medfört produktionsbegränsningar. Produktionen av oblekt säckpapper i Skoghall upphörde i maj. Maskinen är nedmonterad och avyttrad. För vätskekartong är efterfrågan alltjämt stabil. Det stora förändringsarbete som genomförs i Skoghall i samband med KM8- projektet, med ombyggnationer och testkörningar av nya produkter på KM7, har påverkat resultatet negativt och detta kommer att gälla till efter igångkörningen. Produktområdets resultat försämrades. Finansrörelsen Under det senaste kvartalet har de finansiella marknaderna präglats av ökad osäkerhet. Resultatet har genererats i ränte- och valutamarknaderna samt i aktierelaterade instrument. Resultatet innehåller varken ränta på eget kapital eller interna marginaler. Resultatet var på samma nivå som föregående år. Finansiell ställning Koncernens soliditet uppgick till 50,1% (45,8) och skuldsättningsgraden var 0,38 ggr (0,48). Vid årsskiftet uppgick motsvarande tal till 47,6% resp 0,37 ggr. Den räntebärande nettoskulden uppgick till 11.240 MSEK (13.634), att jämföras med 10.755 MSEK vid årsskiftet. Av skattebetalningen (2.483 MSEK) som anges i förändringen av nettoskulden avser merparten fyllnadsinbetalningar i Sverige för 1995. I den räntebärande nettoskulden ingår pensionsskulder med 3.913 MSEK (4.124) resp 4.055 MSEK vid utgången av 1995. För att skydda det egna kapitalet i koncernen har STORA låneskulder motsvarande tillgångarna i resp valuta. Härigenom elimineras risken att valutaförändringar påverkar värdet av koncernens utländska nettotillgångar. Investeringar Investeringarna i anläggningar var under perioden 5.208 MSEK (3.330), varav 3.691 MSEK (2.145) i Sverige. Avskrivningarna enligt plan uppgick till 2.658 MSEK (2.754). Kartongmaskinprojektet i Skoghall följer uppgjord plan. Ackumulerade utbetalningar uppgår till 2.584 MSEK, varav 1.531 MSEK under 1996. Projektet avseende journalpappersmaskin i Nova Scotia löper också enligt plan. Hittills har 350 MSEK nedlagts i projektet. Antal anställda Genomsnittligt antal anställda uppgick den 30 september till 23.487 (25.719). StrukturförändringFörsäljningen av Stora Byggprodukter till Industri Kapital avslutades den sista september. Avyttringen skedde med retroaktiv verkan från 1 juli 1996 och medförde att STORAs nettoskuld minskade med 905 MSEK samt en realisationsförlust om 30 MSEK, vilken belastat tredje kvartalet. Falun den 24 oktober 1996 STORA KOPPARBERGS BERGSLAGS AB Lars-Åke Helgesson Verkställande direktör och koncernchef Delårsrapporten har ej varit föremål för översiktlig granskning av STORAs revisorer.

Prenumerera

Dokument & länkar