Framtidens sammanhållningspolitik 2014-2020

Verktyg för nya idéer och tillväxt i hela Europa.

Den 10 juli antog Europaparlamentets utskott för regional utveckling uppgörelsen som slutits med medlemsländerna kring regelverket för sammanhållningspolitiken efter 2013. Beslutet togs med överväldigande majoritet efter ett års förhandlingar med EU-kommissionen och medlemsländernas regeringar. Det återstår nu enbart ett fåtal stöttefrågor att enas kring. Men medan dessa är principiellt viktiga så är de inte av avgörande betydelse för svenska regioners arbete med fonderna. Efter veckans voteringar återstår att bekräfta överenskommelsen vid plenarsessionen i Strasbourg i oktober. Men redan nu kan vi redogöra för ett antal viktiga förändringar inför kommande programperiod 2014-2020.

Den grundläggande förändringen av regelverket består av att strukturfonderna från och med 2014 regleras av ett gemensamt övergripande regelverk. I lagstiftningspaketet ingår även specifika lagtexter för varje fond, men med ett övergripande ramverk öppnar EU för att ett projekt ska kunna erhålla stöd ur flera fonder, och även för enklare administration då samma krav gäller för användningen av samtliga fonder. Totalt ingår sex lagtexter i det nya regelverket:

  • Allmänna och gemensamma bestämmelser för regionalfonden, socialfonden, och sammanhållningsfonden, samt för jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och fiskefonden
  • Europeiska regionalfonden
  • Europeiska socialfonden
  • Sammanhållningsfonden
  • Det territoriella samarbetet
  • Europeiska grupperingar för territoriellt samarbete

Socialdemokraterna i Europaparlamentet har arbetat aktivt med reformen och välkomnar nu det nya regelverket. Aldrig tidigare har utrymmet för nationell anpassning, förenklingar och effektivisering varit större.

Tydlig koppling till Europa 2020-strategin
En viktig tanke med det nya regelverket är att skapa en tydlig koppling till Europa 2020-strategins mål för att främja en smart och hållbar tillväxt för alla, genom fokus på satsningar inom forskning och innovation, entreprenörskap, främjande av investeringar i infrastruktur samt åtgärder på arbetsmarknadsområdet. För att åstadkomma denna tydliga koppling mellan sammanhållningspolitiken och EU:s tillväxtstrategi kommer ett gemensamt strategiskt ramverk (Common Strategic Framework, CSF) fungera som vägledning för medlemsstaterna i arbetet med att förbereda nästa programperiod, samt underlätta för kombinerandet av olika fonder i samma projekt.

Tematisk koncentration
Reglerna föreskriver samtidigt en fokusering av investeringar för att uppnå resultat i linje med 2020-strategin. För svenska regioner handlar det om att Eruf till 80% ska fokusera medel på fyra tematiska mål - förnyelsebar energi och energieffektivisering, småföretagande, forskning och innovation, samt informations- och kommunikationsteknik. Dessutom ska minst 20% av pengarna användas till miljö- och klimatåtgärder. På samma sätt föreskrivs att 80% av socialfondens medel i Sverige ska satsas på sysselsättning och arbetstagarnas rörlighet, utbildning och kompetenshöjning, social inkludering och diskriminering och förbättring av offentlig förvaltning. Genom en sådan koncentration av strukturfondernas insatser hoppas man uppnå tydliga resultat i linje med 2020-strategins mål.

Partnerskap och flernivåstyre
Parlamentet har i reformprocessen haft framgång med att öka det lokala och regionala inflytandet över sammanhållningspolitiken. Redan tidigt i den allmänna förordningen slås det fast att för varje strukturfondsprogram ska medlemsstaten involvera "lokala och regionala myndigheter, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer samt relevanta företrädare för det civila samhället." Dessa aktörer ska även involveras i planeringen av arbetet med fonderna och i framtagandet av partnerskapsöverenskommelsen. Denna överenskommelse sluts mellan kommissionen och medlemsstaten för att fastställa bidraget på nationell och regional nivå till de tematiska målen, samt för att redogöra för de konkreta åtgärder som ska vidtas för att uppfylla målen i 2020-strategin.

Effektivisering, resultatuppföljning och förenkling
Ett övergripande mål för reformen har varit att sammanhållningspolitiken ska åstadkomma ökad effektivitet och förbättrade resultat. För att uppnå detta införs gemensamma regler för stödberättigande och förvaltningsarrangemang, men också krav på myndigheter att tillhandahålla elektronisk datahantering, förenklade kostnadsalternativ så som standardskalor och klumpsummor, samt lättare regelbörda för små projekt. Detta är dock ingen garanti för att byråkratin faktiskt blir enklare för projektägare i Sverige då den nödvändiga administrationen till största del utformas av medlemslandet självt.

Territoriell sammanhållning
Genom att ett nytt mål om territoriell sammanhållning läggs till sammanhållningspolitikens mål om ekonomisk och social sammanhållning så ges politiken en ny dimension. Det nya regelverket har ett större fokus på att politiken formas utifrån lokala och regionala behov. Denna nya territoriella ansats märks bland annat genom att 5% av regionalfondens resurser ska gå till projekt med fokus på hållbar stadsutveckling, inrättande av ett europeiskt nätverk för urban utveckling, samt genom att lokalt ledda utvecklingsinitiativ (nuvarande LEADER [1] ) kommer vara möjliga i arbetet med alla fonder. I parlamentet finns ett starkt stöd för denna nya inriktning och man har därför drivit på och fått igenom att minst 7% av den totala strukturfondsbudgeten ska allokeras till målet för territoriell sammanhållning, vilket innebär en dubblering gentemot EU-kommissionens ursprungsförslag på 3.5%

Socialfonden stärks
För att stärka socialfondens arbete med att höja sysselsättningen, främja integration, investera i utbildning och förbättra offentlig förvaltning så införs krav på minimiandelar av socialfonden för varje medlemsland. Utslaget över alla regionkategorier ska socialfondsinsatser stå för minst 23.1% av strukturfondsbudgeten i varje medlemsland 2014-2020.

Återstående frågor
I reformarbetet och förhandlingarna med medlemsländerna och EU-kommissionen har parlamentet åstadkommit mycket som kommer att gynna Europas regioner i arbetet med strukturfonderna i framtiden. Några saker återstår dock att reda ut. Dessa frågor är punkter där parlamentet och medlemsländernas uppfattning går isär markant. Framförallt är så fallet med den föreslagna resultatreserven och de makroekonomiska villkoren. Parlamentet vill stryka kommissionens förslag om att strukturfondsstödet villkoras med medlemsstaters makroekonomiska prestation. Man menar att en sådan koppling skulle riskera att straffa regioner för politiska beslut tagna på nationell nivå, vilka regionerna inte har makt att styra över. På samma sätt är parlamentet emot den resultatreserv på 5% av anslagen som föreslås att fördelas mellan de projekt som presterat allra bäst. Motiveringen här är att det skulle skapa incitament för att sänka ambitionsmålen för projekten, samt göra det svårt för regionerna att planera långsiktigt. Det finns också farhågor om att resultatreserven skulle kunna användas av medlemslandet för att slippa betala ut alla EU-medel under slutet av programperioden, och därigenom slippa att allokera den nationella medfinansieringen.

Dessa är som sagt för parlamentet principiellt viktiga frågor men av mindre betydelse för svenska regioner. Vi bevakar utgången och förväntar oss att detta löses ut den 10-11 september då institutionerna möts för en sista förhandlingsrunda. När detta är gjort väntar ett sista godkännande från parlamentet och rådet under oktober månad.

* * *

[1] Jordbruksverket, 'Så utvecklar du din hembygd - Leader',
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/mojligheterpalandsbygden/leadersautvecklardudinhembygd.4.6a459c18120617aa58a80006611.html

* * *

Jens Nilsson
Europaparlamentariker (S)
Mobiltelefon +46 70 653 97 54
Epost: jens.nilsson@ep.europa.eu

Oskar Magnusson
Politiskt sakkunnig
Mobiltelefon +32 479 65 45 16
Epost: oskar.magnusson@ep.europa.eu

Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentet
www.socialdemokraterna.se/eu
Presschef Paula Burrau
Mobiltelefon: +32 476 90 91 57
Epost: s-d.delegationSV@ep.europa.eu

Följ oss på facebook: www.facebook.com/sieuropaparlamentet 
Följ oss på Twitter: S i EU Parlamentet

 Bilder för nedladdning: http://www.cisionwire.se/svenska-socialdemokrater-i-europaparlamentet

Taggar:

Om oss

Europaparlamentet kan liknas vid Europas riksdag. För närvarande sitter 751 ledamöter från EU:s 28 medlemsländer i Europaparlamentet.Fem av europaparlamentarikerna är svenska Socialdemokrater; Marita Ulvskog, Olle Ludvigsson, Jytte Guteland, Jens Nilsson och Anna Hedh. De svenska Socialdemokraterna ingår i en stor grupp av Socialdemokrater och demokrater från alla EU:s medlemsländer. Denna grupp är Europaparlamentets näst största, med 190 ledamöter. Gruppen förkortas Soc&Dem på svenska och S&D på engelska.

Prenumerera