Slopad förmögenhetsskatt men fortsatt uppgiftsskyldighet – en halvmesyr

Svenskt Näringsliv välkomnar förslaget att slopa förmögenhetsskatten. Däremot kritiserar organisationen förslaget från Finansdepartementet att kontrolluppgifter om förmögenhet även fortsättningsvis skall samlas in. Svenskt Näringsliv bedömer att det är av stor betydelse för investeringsbeslut i Sverige att kontrolluppgiftsskyldigheten slopas samtidigt med förmögenhetsskatten.

- För näringslivet är det en trovärdighetsfråga med betydande ekonomiska konsekvenser för den svenska ekonomin, säger Krister Andersson chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv i en kommentar.

En viktig aspekt på förmögenhetsskattens avskaffande rör beslutets trovärdighet för framtiden. Just stabila spelregler, förutsebarhet och långsiktig hållbarhet är viktiga egenskaper i en trovärdig finanspolitik. Ju mer stabila de politiska förutsättningarna är, desto säkrare blir avkastningen på en investering.

I den nu aktuella situationen blir – allt annat lika – den politiska risken högre, om Sverige behåller systemen för uppgiftsinsamling av förmögenheter. Ju mer av dessa system som bibehålls, desto högre kan risken bedömas bli att förmögenhetsskatten återinförs.

Däremot skulle politikens trovärdighet öka om alla insamlingssystem för uppgifter om förmögenheter direkt avvecklas. Då ökar möjligheten att entreprenörer och investerare väljer att satsa kapital och/eller flytta sin egen hemvist hit.

- Avskaffade system för insamling av förmögenhetsuppgifter är alltså positivt för investeringarna och därmed för tillväxten och jobben i Sverige, säger Krister Andersson chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv.

Som det viktigaste motivet för att behålla uppgiftsskyldigheten framförs att andra myndigheter behöver uppgifterna för sina ändamål. Det innebär att skattelagstiftningen - med stränga krav på uppgiftslämnande - kommer att användas för att hämta in uppgifter för helt andra syften. När det gäller skattelagstiftningen finns - förutom föreläggande med eller utan vite - även möjlighet att tillgripa olika tvångsåtgärder.

Dessutom kan kvaliteten på förmögenhetsuppgifterna starkt ifrågasättas eftersom förmögenhetsskatten med nödvändighet haft åtskilliga undantag. Det är därför anmärkningsvärt att olika former av bidragsförmåner är kopplade till lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Det borde vara självklart att skattelagstiftningen inte skall användas för uppgiftsinsamlande där det huvudsakliga syftet är att hämta information åt andra myndigheter. I annat fall riskeras såväl integritetsskyddet som rättssäkerheten.

Om oss

Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Vårt långsiktiga mål är att Sverige skall återta en tätposition i den internationella välståndsligan. Svenskt Näringsliv företräder 55 000 små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 49 bransch- och arbetsgivarförbund. Förbunden utgör föreningen Svenskt Näringslivs medlemmar.

Prenumerera