Med den här utställningen tar mellanrummet plats och får en röst.

Vinnaren är ett slående exempel på rätt idé på rätt plats.

I sina filmverk intar Jesper Wachtmeister en konstnärlig position och väver samman samhällsutveckling med konst och arkitektur.

– Det blir spännande att följa utvecklingen av Södra Skanstull till en levande del av Stockholms innerstad.

Årets guldstolsnomineringar är vardagsmiljöer med guldkant, som tar emot många människor dagligen och ger positiv energi tillbaka.

I vård- och omsorgsboendet Trädgårdarna finns rum för upptäckarglädje, rikedom och avskildhet genom stark gemensam vision och närvaro.

Att utforma väg i ett världsarv är en verkligt utmanande uppgift! De ansvariga för projektet har visat mod, kunskap och ödmjukhet inför den uppgiften.

Det är tydligt för juryn att när passion för livskvalitet och nyfikenhet på möjligheter finns hos både arkitekt och byggherre så när man långt.

Mer känslomässigt färgade miljöer, mindre kliniskt vitt, starkare samspel med konstnärliga strategier och ett mer sömlöst och sofistikerat hållbarhets- och tillgänglighetstänkade märks tydligt.

Efter två års demokratiskt arbete kan vi äntligen presentera vår nya utställning som visar arkitekturens kraft i ett öppet och inkluderande samhälle. Det är extra roligt att kunna premiärvisa i New York under Sveriges tid i FN:s säkerhetsråd. Vi hoppas att utställningen kommer att nå en stor publik.

Det känns roligt att lyfta fram de nominerade som verkligen visar hur olika infrastrukturanläggningar kan både bidra och inspirera till samhällsutveckling

Vi har valt att kalla projektet för ett byggnadsverk – plats, landskap och byggnad i ett. FN och EU har i decennier formulerat regelverk till skydd för politisk stabilitet i kristider. När så kristider kommer och konventionerna tycks sakna betydelse, manifesterar detta sinnliga byggnadsverk europatankens värdegrund.

De fyra projekt som vi nominerat till årets villapris är olika både i fråga om ekonomi och skala, alla har stora kvalitéer och personliga lösningar på bostaden. Dessutom har de mycket skiftande platserna väldigt tydligt bidragit till det arkitektoniska uttrycket.

Vi har sett en tendens till en mer lekfull landskapsarkitektur med poetiska inslag och en större vilja att koppla till det lokala och ta vara på platsens kvaliteter och karaktärsdrag. Det är något som vi i juryn välkomnar.

– De nominerade visar, var och en i sin skala och med delvis helt olika förutsättningar, resultatet av riktigt bra arkitektarbete. De ger inspirerande och precisa svar på funktionella krav, tekniska lösningar och gestaltning oavsett arkitektonisk inriktning. Detta talar för att byggnaderna kommer att stå länge och därmed bli verkligt hållbara

– Under juryarbetet framstod tydligt hur avgörande de första arkitektoniska besluten är för att projektet ska tåla de utmaningar som processen till färdig byggnad alltid medför. Här påverkar förstås även byggherrens hållning och det tycks de nominerade ha gemensamt: arkitekten har fått förtroendet att leda arbetet hela vägen

– Under juryarbetet framstod tydligt hur avgörande de första arkitektoniska besluten är för att projektet ska tåla de utmaningar som processen till färdig byggnad alltid medför. Här påverkar förstås även byggherrens hållning och det tycks de nominerade ha gemensamt: arkitekten har fått förtroendet att leda arbetet hela vägen

Under juryarbetet framstod tydligt hur avgörande de första arkitektoniska besluten är för att projektet ska tåla de utmaningar som processen till färdig byggnad alltid medför. Här påverkar förstås även byggherrens hållning och det tycks de nominerade ha gemensamt: arkitekten har fått förtroendet att leda arbetet hela vägen

– Kommunerna har en nyckelroll för att möjliggöra bostadsbyggandet, men även att se till att det vi bygger blir så bra som möjligt. Utmaningen är inte att endast bygga många bostäder - med byggandet formar vi våra framtida städer och livsmiljöer.

Företagens kreativitet och förmåga att bygga nya affärer visar sig nu i urstarka siffror, ett år då många har valt att konsolidera efter en tid med snabb tillväxt. Att lönsamheten nu ser ut att bli rekordhög är sunt och på tiden.

Under juryarbetet har vi sett mycket nytänkande kring hur kommuner lyckas samla alla aktörer och intressen i de komplexa stadsutvecklingsprojekt många utmanas av. Det verkar vara en framgångsfaktor att, ibland redan innan de formella processerna, formulera mål som kan styra utvecklingen i önskad riktning.

– Vi ses som ett av världens mest moderna länder men tar kanske för mycket för givet själva. Svensk arkitektur har så mycket mer att erbjuda än vi tror och med exportpriset sätter regeringen än mer ljus på arkitekternas innovationsförmåga. Nu hoppas vi att detaljerna utformas så att priset verkligen gynnar arkitekturen.

Det är glädjande att se att arkitektur debatteras allt mer i Almedalen – även långt utanför Arkitekturträdgården. Antalet arkitekter som deltar i olika paneler har exempelvis ökat med över 60 procent på två år.

Jag ser fram emot att ta Sveriges Arkitekters påverkansarbete vidare. Det är angeläget att fortsätta stärka arkitekturen och arkitekternas roll i byggprocessen och i samhällsdebatten. Byggprocessen har länge dominerats av ett alltför snävt perspektiv där arkitekturen fått stå tillbaka.

Vi måste klara av det höga tempot i byggandet samtidigt som vi bygger väl gestaltade och trygga livsmiljöer. Vårbudgeten måste ge större utrymme för att minska den skriande bristen på arkitekter

Malmö och Form/Design Center är det självklara valet för att pröva en sådan här satsning, inte minst med tanke på Region Skåne och Malmö stads positiva arbete och förstärkningen av de kulturella och kreativa näringarna som arkitekterna är en del av.

Vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete med Sveriges Arkitekter och att bidra till en diskussion – med och för många – om hur arkitektur, form och design kan bidra till hållbar utveckling.

Vi tar avstamp i traditionen och bygger på med digital innovation för att skapa unik träarkitektur.

Det intressanta med uppdraget är att kunna bidra till en ökad insikt hos allmänheten om vad arkitekter kan bidra med specifikt. Social hållbarhet och integration är exempel på aktuella områden där arkitekter kan göra stor skillnad.

Vi har sett att större städer alltmer börjat jobba med nya stadsdelar istället för bara förtätning. Många pratar om social hållbarhet, om att motverka segregation.

Villaarkitekturen vågar ta plats genom en egen identitet och en tydlig samverkan mellan rum och landskap, en gränsförskjutning mellan det privata och det offentliga rummet.

I de projekt som juryn bedömt har vi sett en starkare tendens till lokala uttryck i inredningen och att arkitekturen är ett medel som i allt högre grad används till att profilera verksamheten som ska bedrivas i miljön.

Vi har valt att vara medarrangör för att tävlingsuppgiften är en stor och viktig samhällsfråga som vi kan lösa gemensamt – på global nivå – med designen som verktyg.

De nominerade visar var och en på sitt sätt olika lösningar för att möta bostadsbehovet och stärka bostadens position i samhällsbyggandet.

Juryn har valt att nominera fyra projekt som är självständiga, formsäkra och lyhörda. De är elegant välkomponerade utan att göra anspråk på att stjäla uppmärksamhet från omgivningen.

Det byggs mycket av allt idag och året domineras inte av de stora prestigeprojekten utan av mindre byggnader och mer vardagliga funktioner där det finns ambitioner. De som står fram har inte bara formats väl utan har, ofta i komplexa sammanhang, också tillfört en dimension i kraftspelet mellan staden och byggnaden.

Det är bra att arkitekttjänster är så efterfrågade. Det är inte lika bra när plan- och byggprocessen saktar ner på grund av att arkitekter i företagen och på kommunernas plan- och bygglovsavdelningar inte hinner med.

Det handlar ytterst om vem som äger våra offentliga platser och vad man har rätt att göra med dem.

Vi vill att människor ska tänka fritt kring vad Kungsan är och kan vara. Det kanske är så att en Applebutik istället för den nuvarande restaurangen är det bästa alternativet, men vi vill undersöka alla möjligheter.

Det enklaste knepet för att öka bostadsbyggandet är att öka bostadsbyggandet! Om säg 10–20 kommuner i tillväxtregioner som i dag inte planerar bostäder istället gör just det så skulle takten gå upp väsentligt

Ett otroligt fint intiativ, där Arkitektur språkcafé visar att det går att ta integrationen i egna händer och där vi arkitekter kan vara med och påverka.

Peter Eriksson och Karolina Skog kan vara ett vinnande team och är ett sätt att kombinera bostadsbyggandet med det hållbara stadsbyggandet.

Det är glädjande att den svenska regeringen väljer att stötta arkitektur och design. Det finns redan en stark publik för våra områden men samtidigt en stor outnyttjad potential för ökad export, inte minst inom hållbart stadsbyggande och träarkitektur.

Sveriges Arkitekters verksamhet växer och utvecklas hela tiden och därför är det naturligt att vår grafiska identitet får ett nytt uttryck. Våra medlemmar jobbar själva med gestaltning och därför är förväntningarna högt ställda.

Med Mikael Damberg som ansvarig för stadsutvecklingen hoppas jag vi kommer framåt i att dela upp frågorna om bostadsbyggandet – bostadsfinansieringen på finansdepartementet och kvaliteten i den byggda miljön på näringsdepartementet.

För Sveriges Arkitekter är det viktigt att våra medlemmar har möjlighet att själva välja om de vill ha lön eller pension. Vi kan tänka oss olika lösningar för flexpension.

– Vi jobbar strategiskt med att bredda marknaden för våra anslutna företag och Business Swedens initiativ är ett fantastiskt tillfälle att visa hur väl svensk arkitektur står sig internationellt.

Sverige och Japan har en gemensam historia, med en lång tradition av att bygga i trä, som delvis föll i glömska under 1900-talet men nu är på stark tillbakagång i både Japan och Sverige.

Sven-Erik Bucht marknadsför skogsnäringen – ”Sveriges gröna guld” – brett men även specifikt träarkitektur från Sverige.

Det jobb de lägger ner på att besöka projekten borgar för att många aspekter av arkitektur undersöks.