Det är glädjande att se att arkitektur debatteras allt mer i Almedalen – även långt utanför Arkitekturträdgården. Antalet arkitekter som deltar i olika paneler har exempelvis ökat med över 60 procent på två år.

Jag ser fram emot att ta Sveriges Arkitekters påverkansarbete vidare. Det är angeläget att fortsätta stärka arkitekturen och arkitekternas roll i byggprocessen och i samhällsdebatten. Byggprocessen har länge dominerats av ett alltför snävt perspektiv där arkitekturen fått stå tillbaka.

Vi måste klara av det höga tempot i byggandet samtidigt som vi bygger väl gestaltade och trygga livsmiljöer. Vårbudgeten måste ge större utrymme för att minska den skriande bristen på arkitekter

Malmö och Form/Design Center är det självklara valet för att pröva en sådan här satsning, inte minst med tanke på Region Skåne och Malmö stads positiva arbete och förstärkningen av de kulturella och kreativa näringarna som arkitekterna är en del av.

Vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete med Sveriges Arkitekter och att bidra till en diskussion – med och för många – om hur arkitektur, form och design kan bidra till hållbar utveckling.

Vi tar avstamp i traditionen och bygger på med digital innovation för att skapa unik träarkitektur.

Det intressanta med uppdraget är att kunna bidra till en ökad insikt hos allmänheten om vad arkitekter kan bidra med specifikt. Social hållbarhet och integration är exempel på aktuella områden där arkitekter kan göra stor skillnad.

Vi har sett att större städer alltmer börjat jobba med nya stadsdelar istället för bara förtätning. Många pratar om social hållbarhet, om att motverka segregation.

Villaarkitekturen vågar ta plats genom en egen identitet och en tydlig samverkan mellan rum och landskap, en gränsförskjutning mellan det privata och det offentliga rummet.

I de projekt som juryn bedömt har vi sett en starkare tendens till lokala uttryck i inredningen och att arkitekturen är ett medel som i allt högre grad används till att profilera verksamheten som ska bedrivas i miljön.

Vi har valt att vara medarrangör för att tävlingsuppgiften är en stor och viktig samhällsfråga som vi kan lösa gemensamt – på global nivå – med designen som verktyg.

De nominerade visar var och en på sitt sätt olika lösningar för att möta bostadsbehovet och stärka bostadens position i samhällsbyggandet.

Juryn har valt att nominera fyra projekt som är självständiga, formsäkra och lyhörda. De är elegant välkomponerade utan att göra anspråk på att stjäla uppmärksamhet från omgivningen.

Det byggs mycket av allt idag och året domineras inte av de stora prestigeprojekten utan av mindre byggnader och mer vardagliga funktioner där det finns ambitioner. De som står fram har inte bara formats väl utan har, ofta i komplexa sammanhang, också tillfört en dimension i kraftspelet mellan staden och byggnaden.

Det är bra att arkitekttjänster är så efterfrågade. Det är inte lika bra när plan- och byggprocessen saktar ner på grund av att arkitekter i företagen och på kommunernas plan- och bygglovsavdelningar inte hinner med.

Det handlar ytterst om vem som äger våra offentliga platser och vad man har rätt att göra med dem.

Vi vill att människor ska tänka fritt kring vad Kungsan är och kan vara. Det kanske är så att en Applebutik istället för den nuvarande restaurangen är det bästa alternativet, men vi vill undersöka alla möjligheter.

Det enklaste knepet för att öka bostadsbyggandet är att öka bostadsbyggandet! Om säg 10–20 kommuner i tillväxtregioner som i dag inte planerar bostäder istället gör just det så skulle takten gå upp väsentligt

Ett otroligt fint intiativ, där Arkitektur språkcafé visar att det går att ta integrationen i egna händer och där vi arkitekter kan vara med och påverka.

Peter Eriksson och Karolina Skog kan vara ett vinnande team och är ett sätt att kombinera bostadsbyggandet med det hållbara stadsbyggandet.

Det är glädjande att den svenska regeringen väljer att stötta arkitektur och design. Det finns redan en stark publik för våra områden men samtidigt en stor outnyttjad potential för ökad export, inte minst inom hållbart stadsbyggande och träarkitektur.

Sveriges Arkitekters verksamhet växer och utvecklas hela tiden och därför är det naturligt att vår grafiska identitet får ett nytt uttryck. Våra medlemmar jobbar själva med gestaltning och därför är förväntningarna högt ställda.

Med Mikael Damberg som ansvarig för stadsutvecklingen hoppas jag vi kommer framåt i att dela upp frågorna om bostadsbyggandet – bostadsfinansieringen på finansdepartementet och kvaliteten i den byggda miljön på näringsdepartementet.

För Sveriges Arkitekter är det viktigt att våra medlemmar har möjlighet att själva välja om de vill ha lön eller pension. Vi kan tänka oss olika lösningar för flexpension.

– Vi jobbar strategiskt med att bredda marknaden för våra anslutna företag och Business Swedens initiativ är ett fantastiskt tillfälle att visa hur väl svensk arkitektur står sig internationellt.

Sverige och Japan har en gemensam historia, med en lång tradition av att bygga i trä, som delvis föll i glömska under 1900-talet men nu är på stark tillbakagång i både Japan och Sverige.

Sven-Erik Bucht marknadsför skogsnäringen – ”Sveriges gröna guld” – brett men även specifikt träarkitektur från Sverige.

Det jobb de lägger ner på att besöka projekten borgar för att många aspekter av arkitektur undersöks.

Det är viktigt att se hur man kan skapa hem av bostaden.

Så kallade temporära byggnader tenderar ju att bli kvar betydligt längre än bara några år. Alltså måste man se till att det som byggs nu är generellt och har kvaliteter som står sig över tid. Annars är risken att man använder väldigt mycket resurser på att bygga något som snarare skapar problem än löser dem.

Med en extremt låg arbetslöshet ser vi utmaningar att hantera trycket, men också stora möjligheter att öka lönsamhet och omsättning.

Gemensamt för stora arkitekturnationer är att de tar den här typen av projekt på väldigt stort allvar. Villapriset är därmed ett steg i rätt riktning och kan göra stor skillnad för Arkitektursverige.

Vi tycker att årets tävling, utöver god arkitektur, bjuder på en rejäl portion modigt nytänkande.

Årets nominerade är fyra väldigt bra men sinsemellan mycket olika byggnader. Det ligger en medvetenhet i att välja de här fyra eftersom de visar bredden av begreppet god arkitektur.

Årets Kritikerpris tilldelas en redaktör med gehör för arkitektur och kultur som stadsomvandlingens drivkrafter, på en lokaltidning med en klar tonträff i fråga om kultursidornas samhällsansvar.

Vi i juryn slogs alla med häpnad över hur genomtänkt Hörsalsparken är i både helhet och detalj. Juryn är helt enig och det är med stor glädje som vi tilldelar Hörsalsparken 2015 år Sienapris.

Det som är så fascinerande med Unna är den höga nivån på själva hantverket. Det är en njutning inte bara att sitta på stolen, utan även att ta i den och känna de fina sniderierna.

Vinnaren visar på möjligheter inom bostadsbyggandet som går utanför standardlösningarna.

Av de projekt som nominerats imponerar Vasakronans regionkontor i Nordstan allra mest. En arbetsplats med absolut gehör för beställaren och platsen, både intensiv och inbjudande, finstämd och funktionell.

Imagine Open Skåne 2030 hoppas jag ger oss svar på hur vi kan komma att se vår gemensamma framtid. Hur kan vi gestalta de utmaningar och möjligheter som vårt samhällsbygge står inför? Vi tävlar om Skåne, men säkert kan idéer och lösningar appliceras i hela Sverige.

Juryn har sökt efter och valt ut byggnader som är framåtblickande och har hög arkitektonisk skärpa med tydliga anslag och innovativa lösningar.

Skåne vill lite mer. Framför allt Malmö stad arbetar strategiskt med sin stads- och parkutveckling och det ger utrymme för att jobba mer experimentellt.

En tydlig tendens är också att det inte bara är en enskild person som står bakom varje projekt, vilket speglar att många arkitekter numera arbetar i team. Aldrig tidigare har det varit så många kvinnor bland de nominerade.

Kil är ett elegant och nyskapande förslag, som adresserar behovet av små bostäder i centrala lägen, där tillgången till stadens resurser är som störst.

Det är väldigt viktigt att värna samlingarna som är en omistlig del av svensk arkitekturhistoria. Vi vill givetvis säkerställa att de tas om hand på bästa sätt och är tillgängliga även framöver. Vi tycker samtidigt att förslaget om en ny myndighet som ska se till att perspektivet gestaltad livsmiljö används i det offentliga och att vara en mötesplats regionalt och nationellt är spännande.

Kan man tala om någon trend är det väl den stora bredden. Vi har olika skalor, funktioner och geografisk variation.

Hemlöshet och bostadsbrist var ett aktuellt ämne redan i våras när vi startade tävlingen. Nu är det ännu aktuellare i och med flyktingkrisen.

Årets Sienapris visar på en rad exempel där platser i städer skapats och förädlats för att bli mer attraktiva och tillgängliga för människor både till vardag och fest.

De är väl spridda över hela landet – en tydlig spaning är att bra arkitektur inte enbart koncentreras till storstäderna.

Att arbeta med arkitektur innebär att inom kvartalsekonomins snäva ramar och i ett tidigt skede skapa långsiktiga värden som ofta inte kan mätas förrän efter 30–50 år.