Ny konjunkturbedömning: Hur länge räcker resurserna?

Läs original

Inom de flesta sektorer av byggmarknaden är tillväxten hög och sysselsättningen i branschen ökar snabbt. Kostnadstrycket i sektorn har ökat, men vid en jämförelse med tidigare perioder av flerårig investeringstillväxt lyckas branschen denna gång bättre hålla kostnaderna under kontroll.

Utsikterna för svensk ekonomi är fortsatt goda även om de senaste årens exportökning nu dämpas till följd av svagare tillväxt i USA. Den inhemska efterfrågan blir viktigare för BNP-tillväxten, som väntas uppgå till 3,3 procent i år och 2,9 procent nästa år. Hittills i år är det främst en stark investeringskonjunktur som bidragit till utvecklingen, men framöver bedöms hushållens konsumtion spela en allt större roll.

Bygginvesteringarna växer och sysselsättningen ökar

Efterfrågan på byggmarknaden är fortsatt stark och bygginvesteringarna växer på bred front. De offentliga infrastrukturinvesteringarna utgör ett undantag. Dessa sjönk under första halvåret till följd av att statens vägbyggande minskade med hela 10 procent. De privata anläggningsinvesteringarna däremot, steg kraftigt tack vare fortsatta satsningar inom energisektorn. Lokalbyggandet växer snabbt liksom bostadsbyggandet som drivit utvecklingen de senaste fyra åren. Framöver väntas tillväxttakten avta för de totala bygginvesteringarna till följd av brist på resurser och stigande räntor.

- Den senaste tidens utveckling tyder på att bostadsbyggandet står sig bra trots avskaffandet av de statliga stöden. Det stämmer bra med vår bild av en stark underliggande efterfrågan på bostadsmarknaden, säger Fredrik Isaksson, prognoschef på Sveriges Byggindustrier (BI).

Till följd av ökad produktion och dämpad produktivitetstillväxt har antalet sysselsatta i byggindustrin fortsatt att öka. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) har sysselsättningen ökat med 6 procent de senaste 12 månaderna trots att det alltjämt är svårt för företagen att rekrytera arbetskraft med önskad kompetens.

- Det är en fortsatt bred uppgång för byggandet och vi räknar med att det nästa år behövs 25 000 fler sysselsatta i byggföretagen än förra året. Byggindustrin bidrar till den positiva utvecklingen på svensk arbetsmarknad, fortsätter Fredrik Isaksson.

Bättre kontroll på kostnadstrycket än tidigare

Den starka byggkonjunkturen har medfört att resursutnyttjandet i hela byggkedjan blivit allt högre och kostnadstrycket har stigit gradvis. I en jämförelse med övriga perioder under efterkrigstiden när byggandet ökat kraftigt minst tre år i rad, är kostnadsökningen 2004-2006 relativt måttlig.

- Vi kan konstatera att kostnadsutvecklingen hålls bättre under kontroll den här gången jämfört med tidigare fleråriga investeringsuppgångar. Detta har gynnat utvecklingen hittills men det är för tidigt att blåsa faran över för kostnadsökningarna i branschen. Resursläget är ansträngt och såväl prisökningar på material som löneglidning riskerar därför fortfarande att bli högre framöver, säger Lars Jagrén, chefekonom på BI.


Bygginvesteringarnas utveckling
Investeringsvolym samt procentuell förändring i fasta priser

Mdkr Utfall Prognos
Sektor 2006 2006 2007 2008

Bostäder 89,6 14 13 4
Lokaler 72,3 11 8 6
Anläggningar 61,0 6 2 3
Summa bygginvesteringar 222,9 11 8 4



För kompletterande information ring:

Fredrik Isaksson, prognoschef, 08-698 58 67 eller 0709-25 58 67
Lars Jagrén, chefekonom, 08-698 58 62 eller 0708-33 58 68

Kontakt

Prenumerera

Dokument & länkar