Protokoll från det penningpolitiska mötet den 2 juli

Vid det penningpolitiska mötet den 2 juli beslutade Riksbankens direktion att låta reporäntan ligga kvar på 1,0 procent och att lämna reporäntebanan i stort sett oförändrad.

Vid mötet konstaterades att den ekonomiska utvecklingen i både Sverige och omvärlden i stort sett varit i linje med Riksbankens prognos i den penningpolitiska uppföljningen i april. Direktionen noterade att konjunkturutsikterna i omvärlden såg olika ut i olika delar av världen, men för världen som helhet väntas en successiv förbättring under de närmaste åren. BNP-tillväxten i Sverige väntas vara lägre än normalt under 2013 för att sedan stiga under 2014 i takt med att efterfrågan i omvärlden tar fart. Då väntas även en förbättring på arbetsmarknaden. Diskussionen berörde även tudelningen i den svenska ekonomin, med svaga investeringar och svag export, men med starkare hushåll. Hushållen har haft en god inkomstutveckling, vilket har lett till en ökad konsumtion och stigande bostadspriser. Slutligen berörde diskussionen den höga skuldsättningen hos svenska hushåll, ur såväl ett internationellt som historiskt perspektiv, vilket ansågs göra ekonomin mer sårbar för störningar.

Direktionen var enig om att penningpolitiken behövde vara fortsatt expansiv mot bakgrund av den låga inflationen. En majoritet på fyra ledamöter bedömde därmed att det var lämpligt att låta reporäntan ligga kvar på 1 procent till andra halvåret 2014 för att på så sätt ge fortsatt draghjälp åt ekonomin och bidra till att inflationen stiger mot målet. Man ansåg även att en räntebana som var i stort sett oförändrad jämfört med den penningpolitiska uppföljningen i april var rimlig eftersom att ny information sedan dess i stort sett varit i linje med förväntan. Arbetslösheten är uppreviderad i prognosen, men synen på resursutnyttjandet är i princip oförändrad i och med att en stor del av uppgången i arbetslöshet beror på att arbetskraften i högre grad kommer att bestå av grupper som bedöms stå längre ifrån arbetsmarknaden.

Man noterade att en lägre räntebana visserligen skulle kunna leda till att inflationen nådde målet lite tidigare, men samtidigt skulle den öka på skuldsättningen och därmed öka riskerna för den ekonomiska utvecklingen på sikt. Majoriteten ansåg därför att den aktuella reporäntebanan var en rimlig avvägning eftersom den innebär att inflationen och realekonomin stabiliseras mer kortsiktigt samtidigt som den beaktar mer långsiktiga risker förknippade med hushållens skuldsättning.

Två ledamöter ansåg att det fanns utrymme att sänka reporäntan till 0,75 procent och att låta den ligga kvar på den nivån till och med andra kvartalet 2014. Därefter förespråkade de båda ledamöterna något olika höjningstakter. De bedömde att en sådan penningpolitik skulle föra inflationen snabbare till målet samtidigt som resursutnyttjandet skulle bli mer balanserat. Den skulle därför förbättra ekonomins förutsättningar att klara av framtida störningar och även eventuella risker kopplade till hushållens skuldsättning.

På mötet diskuterades också reporäntans framtida utveckling. Det fanns olika uppfattningar om sannolikheten för höjningar eller sänkningar i närtid även inom majoriteten.

Presstjänsten, tel. 08-787 02 00

Om oss

Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken med målet att upprätthålla ett fast penningvärde. Banken har också i uppdrag att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.