Protokoll från det penningpolitiska mötet den 23 oktober 2018
Vid det penningpolitiska mötet den 23 oktober 2018 beslutade Riksbankens direktion att behålla reporäntan på −0,50 procent. Prognosen för reporäntan är oförändrad sedan det penningpolitiska mötet i september och indikerar att reporäntan höjs med 0,25 procentenheter i antingen december eller februari.
En majoritet i direktionen ställde sig bakom den bild av konjunktur- och inflationsutsikterna som beskrivs i utkastet till penningpolitisk rapport. Denna bild är i stort sett oförändrad sedan i september. Världsekonomin fortsätter att utvecklas positivt och konjunkturen i Sverige är alltjämt stark. KPIF-inflationen och inflationsförväntningarna är nära eller något över 2 procent.
Flera ledamöter betonade de osäkerhetsfaktorer som finns kring utvecklingen i omvärlden och att dessa i ett dåligt scenario kan få betydande negativa konsekvenser även för svensk ekonomi. Exempel som lyftes fram var riskerna förknippade med upptrappade handelskonflikter mellan USA och omvärlden, osäkerheten om den långsiktiga stabiliteten i de italienska statsfinanserna och effekterna av Storbritanniens utträde ur EU.
Att inflationen i Sverige är något över 2 procent beror till stor del på snabbt stigande energipriser. Olika mått på underliggande inflation är lägre men det finns tecken på att inflationstrycket stiger. Flera ledamöter påpekade att förutsättningarna är goda för att inflationen ska vara nära målet även när ökningstakten i energipriserna dämpas.
Mot denna bakgrund ansåg en majoritet i direktionen att det var lämpligt att nu lämna reporäntan oförändrad. Om ekonomin utvecklas på ett sätt som fortsätter att stödja inflationsutsikterna är det enligt direktionen också lämpligt att snart börja höja reporäntan i långsam takt, antingen i december eller februari. Majoriteten preciserade inte tidpunkten närmare utan betonade att utvecklingen framöver och hur den påverkar konjunktur- och inflationsutsikterna avgör när det är lämpligt att höja räntan.
Flera ledamöter poängterade vikten av att penningpolitiken anpassas utifrån utsikterna för inflationen. Stegen mot högre räntenivåer måste tas med försiktighet så att inflationen kan hålla sig stabil kring målet även de kommande åren. Några ledamöter påminde också om riskerna på den svenska bostadsmarknaden och skuldsättningen bland de svenska hushållen.
Vice riksbankscheferna Martin Flodén och Henry Ohlsson reserverade sig mot beslutet att hålla reporäntan oförändrad och förordade en höjning av reporäntan till −0,25 procent. Flodén hänvisade till inflationsuppgången och det stärkta förtroendet för inflationsmålet och förespråkade en räntebana som sammanfaller med rapportens räntebana från och med tredje kvartalet 2019. Ohlsson hänvisade till den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige och internationellt och förespråkade en tidigarelagd räntebana med samma lutning som räntebanan i den penningpolitiska rapporten.
Presstjänsten, tel. 08-787 02 00