Reporäntan höjs med 0,25 procenten-heter till 1,75 procent

Tillväxttakten i den svenska ekonomin är fortsatt god och arbetsmarknaden förbättras stadigt. Den underliggande inflationen är i dag låg, men väntas stiga i takt med att konjunkturläget stärks. Samtidigt är KPI-inflationen nu hög till följd av stigande bostadsräntor. För att stabilisera inflationen nära målet på 2 procent och undvika ett för högt resursutnyttjande framöver har Riksbankens direktion beslutat att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. Prognosen för reporäntan lämnas oförändrad.

Styrkan i svensk ekonomi håller i sig

Den svenska ekonomin fortsätter att växa i god takt. Både exporten och den inhemska efterfrågan utvecklas starkt. Investeringarna har tagit fart och ökar snabbt. Arbetsmarknadsläget förbättras också, vilket väntas medföra en stigande löneökningstakt.

Tillväxten i omvärlden som helhet är fortsatt hög, trots naturkatastrofen i Japan och den politiska oron i Nordafrika och Mellanöstern. Utvecklingen i Asien är särskilt stark, men även i Europa och USA fortsätter återhämtningen. Samtidigt medför den starka utvecklingen i Asien och oron i de oljeproducerande länderna att priserna på energi och råvaror stiger. Utsikterna i Europa är fortfarande osäkra till följd av de statsfinansiella problemen i flera europeiska länder.

Reporäntan fortsätter höjas

Den underliggande inflationen är fortfarande låg i Sverige, men väntas stiga i takt med att löneökningstakten ökar och de lediga resurserna i ekonomin minskar. Dessutom bidrar de stigande energi- och råvarupriserna till högre inflation i Sverige under prognosperioden. KPI-inflationen är samtidigt hög i dag till följd av stigande bostadsräntor. Det är en effekt som förväntas vara övergående.

För att stabilisera inflationen nära målet på 2 procent och undvika ett för högt resursutnyttjande framöver behöver reporäntan gradvis höjas mot mer normala nivåer. Riksbankens direktion har därför beslutat att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. En gradvis stigande reporänta kan också bidra till att hushållens upplåning utvecklas i en lugnare takt.

Reporäntebanan lämnas oförändrad

Den samlade bilden av de ekonomiska utsikterna är i grova drag densamma som i februari. Prognosen för reporäntan har därför lämnats oförändrad i förhållande till den penningpolitiska rapporten. En viktig förutsättning för att prognosen för reporäntan inte justeras upp är att den i dag höga KPI-inflationen inte mer påtagligt sätter avtryck i olika aktörers långsiktiga inflationsförväntningar och i lönebildningen. Som alltid bygger prognoserna för ekonomin och penningpolitiken på den information som i dagsläget är känd och ny information framöver kan leda till att dessa prognoser ändras.

Prognos för svensk inflation, BNP och reporänta

Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

2009 2010 2011 2012 2013
KPI -0,5 (-0,3) 1,2 (1,3) 3,2 (2,5) 2,8 (2,1) 2,7 (2,6)
KPIF 1,7 (1,9) 2,0 (2,1) 1,6 (1,9) 1,7 (1,5) 2,0 (2,0)
BNP -5,3 5,5 (5,5) 4,6 (4,4) 2,3 (2,4) 2,5 (2,5)
Reporänta, procent 0,7 0,5 (0,5) 1,8 (1,8) 2,8 (2,8) 3,4 (3,4)

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i februari 2011 anges inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken

Prognos för reporäntan

Procent, kvartalsmedelvärden

2011 kv 1 2011 kv 2 2012 kv 1 2013 kv 1 2014 kv 1
Reporänta 1,4 (1,4) 1,7 (1,7) 2,5 (2,5) 3,2 (3,2) 3,6 (3,6)

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i februari 2011 anges inom parentes.
Källa: Riksbanken

Vice riksbankschef Karolina Ekholm och vice riksbankschef Lars E.O. Svensson reserverade sig mot beslutet att höja räntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent och mot reporäntebanan i den penningpolitiska uppföljningen.

De förordade en reporänta på 1,5 procent och sedan en räntebana som först stiger långsammare och sedan snabbare än banan i uppföljningen och vid slutet av prognosperioden når en nivå på cirka 3,9 procent. En sådan räntebana leder till en KPIF-inflation närmare 2 procent och en snabbare minskning av arbetslösheten mot en långsiktigt hållbar nivå.

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 3 maj 2011. Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 27 april. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Per Jansson, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls i dag klockan 11 på Riksbanken. Ingång från bankens huvudentré, Brunkebergstorg 11. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se.

Presstjänsten, tel. 08-787 02 00

Om oss

Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken med målet att upprätthålla ett fast penningvärde. Banken har också i uppdrag att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

Prenumerera

Dokument & länkar