Reporäntan oförändrad på 1,0 procent

Tillväxten i svensk ekonomi är fortsatt svag och inflationstrycket är lågt. Men det finns vissa ljusglimtar som talar för en stabilisering och konjunkturen väntas stärkas under året. Utvecklingen är i linje med den bedömning som Riksbanken gjorde i december. För att ge stöd åt ekonomin så att inflationen stiger mot målet på 2 procent behöver reporäntan vara fortsatt låg. Riksbankens direktion har därför beslutat att behålla reporäntan på 1,0 procent. Reporäntan väntas vara kvar på denna låga nivå under det närmaste året.

Låg tillväxt men vissa ljusglimtar

Den svenska ekonomin fortsätter att präglas av den ekonomiska krisen i euroområdet. Problemen i skuldkrisländerna är fortfarande en källa till osäkerhet och svag efterfrågan. Detta bidrar till att den svenska BNP-tillväxten blir svag även under det första halvåret i år. Men det finns samtidigt en del ljusglimtar. Oron på finansmarknaderna har minskat och hushåll och företag, både i Sverige och i omvärlden, har blivit något mer optimistiska om framtiden. Samtidigt är utvecklingen stark i tillväxtekonomierna och återhämtningen fortsätter i exempelvis USA. Tillsammans talar detta för att den svenska BNP-tillväxten successivt ökar under året, även om det finns risk för bakslag.

Arbetsmarknaden påverkas av utvecklingen i BNP, men med viss eftersläpning. Ökningen i sysselsättningen stannar nu av och arbetslösheten väntas stiga något under året. Sammantaget bedöms resursutnyttjandet i ekonomin för närvarande vara lägre än normalt. Efter hand som BNP-tillväxten tar fart stiger dock sysselsättningen och arbetslösheten faller tillbaka.

Låg ränta för att nå inflationsmålet och stödja ekonomin

Den svaga ekonomiska utvecklingen i Sverige har tillsammans med fallande priser på importerade varor bidragit till att inflationstrycket är lågt. För att inflationen ska stiga mot målet behöver reporäntan vara fortsatt låg. Riksbankens direktion har därför beslutat att behålla reporäntan på 1,0 procent. Den låga räntan ger stöd åt konjunkturen så att inflationen stiger mot målet på 2 procent. Reporäntan väntas vara kvar på denna nivå i ungefär ett år. En sådan reporäntebana bidrar till att KPIF-inflationen ligger nära 2 procent från mitten av 2014 och till att resursutnyttjandet normaliseras under prognosperioden. Hushållens skulder som andel av deras inkomster är kvar på en hög nivå och riskerna med detta för ekonomin på längre sikt kvarstår.

Reporäntebanan är en prognos, inte ett löfte

Utvecklingen i omvärlden, framför allt i USA och de snabbväxande ekonomierna i Asien, kan bli starkare än väntat, vilket kan leda till en högre efterfrågan i svensk ekonomi och ett högre inflationstryck. Det skulle i så fall motivera en högre räntebana. Det finns samtidigt andra faktorer som skulle kunna innebära att reporäntan kan behöva bli lägre. I dagsläget är inflationstrycket lågt och arbetslösheten stiger. Skulle arbetslösheten öka mer och inflationen bli lägre än väntat, kan reporäntebanan behöva bli lägre.

Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta

Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

2012 2013 2014 2015
KPI 0,9 (0,9) 0,4 (0,3) 2,1 (2,3) 2,6 (2,6)
KPIF 1,0 (0,9) 1,0 (0,9) 1,8 (2,0) 2,0 (2,0)
BNP 0,9 (0,9) 1,2 (1,2) 2,7 (2,7) 3,1 (3,2)
Arbetslöshet, 15-74 år, procent 7,7 (7,7) 8,1 (8,1) 7,8 (7,6) 6,9 (6,8)
Reporänta, procent 1,5 (1,5) 1,0 (1,0) 1,5 (1,5) 2,2 (2,2)

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i december 2012 inom parentes.

Källor: SCB och Riksbanken

Prognos för reporäntan

Procent, kvartalsmedelvärden

2012 kv 4 2013 kv 1 2013 kv 2 2014 kv 1 2015 kv 1 2016 kv 1
Reporänta 1,2 1,0 (1,0) 1,0 (1,0) 1,2 (1,3) 2,0 (2,0) 2,7

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska uppföljningen i december 2012 inom parentes.
Källa: Riksbanken 

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 26 februari. Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 20 februari. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Marianne Nessén, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11 på Riksbanken. För att kunna delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, där den också finns tillgänglig i efterhand.

Vice riksbankschef Karolina Ekholm reserverade sig mot beslutet att hålla reporäntan oförändrad och räntebanan i den penningpolitiska rapporten. Hon förordade en sänkning av reporäntan till 0,75 procent och en bana där reporäntan ligger kvar på 0,75 procent till och med första kvartalet 2014 för att successivt höjas till knappt 2 procent vid slutet av prognosperioden. Detta motiveras av hennes bedömning att en räntebana som under prognosperioden ger en högre prognos för KPIF-inflationen och en lägre prognos för arbetslösheten utgör en bättre avvägd penningpolitik.

Vice riksbankschef Lars E. O. Svensson reserverade sig mot den penningpolitiska rapporten och beslutet om reporäntan och räntebanan i rapporten. Han förordade en sänkning av reporäntan till 0,5 procent och en räntebana som ligger på 0,5 procent till och med första kvartalet 2014 och sedan stiger till 1,5 procent vid slutet av prognosperioden. Detta motiveras av hans bedömning att rapportens prognoser för utländska styrräntor längre fram, utländsk tillväxt och svensk inflation är för höga och att hans räntebana med hänsyn till dessa omständigheter ger en prognos för KPIF-inflationen som är närmare inflationsmålet och en prognos för arbetslösheten som är närmare en långsiktigt hållbar nivå och därför utgör en bättre avvägd penningpolitik. Han bedömde också att hans lägre räntebana inte märkbart skulle påverka eventuella risker med hushållens skuldsättning, eftersom penningpolitiken normalt endast har mycket små kortsiktiga effekter på skuldsättningen och med låg och stabil inflation inga långsiktiga sådana effekter.

Presstjänsten, tel. 08-787 02 00

Om oss

Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken med målet att upprätthålla ett fast penningvärde. Banken har också i uppdrag att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.