Svårt att få ihop studentbudgeten utan bostadsbidrag

Årets studentbudget ger 980 kronors överskott till hemresor, nöjen och större inköp. Men det gäller bara studenten med möjlighet att få fullt bostadsbidrag. Utan bidraget räcker inte studiemedlen till de nödvändigaste löpande utgifterna. Det visar den studentbudget som presenteras i 2012 års utgåva av Ungdomsekonomen från Institutet för Privatekonomi, Swedbank.

En högskolestuderande med bostadsbidrag har i år fått 220 kronor mer över efter att de nödvändiga utgifterna är betalda, jämfört med förra året. Ökningen beror främst på höjningen av bostadsbidraget. Utan det räcker inte pengarna, vilket gör studenten beroende av tillskottet. Men försök att förbättra sin ekonomi med egna inkomster kan lätt minska bidraget.

Bostadsbidraget trappas av vid en betydligt lägre inkomst än vad som gäller för studiemedel. Redan vid en årsinkomst på 41 000 kronor, och då ska 80 procent av studiebidraget räknas med, minskar bidraget med en tredjedel av inkomstökningen. Inkomstgränsen har inte hängt med i inkomstutvecklingen utan ligger kvar på 1996 års nivå. Hade den följt inkomstindex hade den legat på 66 200 kronor idag.

– Det är inte tillfredsställande att stödet till unga vuxna har urholkats på detta sätt. Att bostadsbidraget nu har höjts förändrar inte problemet med inkomstprövningen. En möjlig lösning är att bidragsdelen inte längre ska räknas med vid beräkning, säger Kristian Örnelius, privatekonom på Swedbank. En annan är att låta inkomstgränsen öka med inkomstutvecklingen.

Studiemedlen betalas ut under studietid. Övrig tid måste studenten ha egen försörjning.
En heltidsstudent kan ha en årsinkomst på 20 200 kronor eller mindre utan att bostads-bidraget påverkas. Men inkomst av både tjänst och kapital samt förmögenhet ska också räknas in. I år kommer även den nya skatten på fonder att påverka kapitalinkomstens storlek.

– Osäkerheten kring hur stora inkomsterna totalt blir under året innebär säkert att många studenter avstår från att söka bostadsbidrag för att inte riskera att bli återbetalningsskyldiga, menar Kristian Örnelius.

Fribelopp och inkomster

Inkomster kan även påverka utbetalningen av studiemedel. Om inkomsterna överstiger fribeloppet så minskas studiemedlen med som mest 61 procent av överstigande inkomst.
I fribelopp ska även inkomster av kapital och näringsverksamhet räknas in.

– Det innebär att även kapitalvinster från exempelvis en försäljning av bostadsrätt eller fastighet ska tas med i beräkningen. Den som sålde en bostad under 2011, och inte kände till detta, kan undersöka möjligheten att få uppskov med beskattningen, tipsar Kristian Örnelius.

För ytterligare information:

Kristian Örnelius, telefon 08-585 90 251, 076-790 16 38
Ylva Yngveson, telefon 08-585 90 245, 070-200 12 45

Se även bilaga med jämförande studentbudget 2011 och 2012 och bostadsbidrag kopplat till inkomst.

 

 

Taggar:

Om oss

Institutet för Privatekonomi är ett utredningsinstitut inom FöreningsSparbanken. Vi bevakar områden som har betydelse för privatpersoners ekonomi. Vi analyserar och granskar hur politiska beslut och ändrade förutsättningar påverkar ekonomin ur den enskildes perspektiv.

Prenumerera

Dokument & länkar