Återvunnet tegel är inte så grönt som man skulle kunna tro

Report this content

Det ligger i tiden att återvinna använt byggmaterial. Det gäller även använt tegel eller återvunnet tegel. Men den danska Miljöstyrelsens livscykelanalys, LCA, visar att det inte finns någon betydande miljömässig fördel med att använda återvunnet tegel i stället för nytt tegel. Dessutom lever återvunnet tegel inte upp till alla miljökrav.

Under 2013 genomförde den danska Miljöstyrelsen en livscykelanalys, LCA, av både nytt och återvunnet tegel. Den förutsätter, att återvunnet tegel kan ersätta nytt tegel fullt ut och leva upp till samma krav som idag ställs på nytt tegel när det gäller tegelstyrka, hållbarhet, frostsäkring och livslängder. Men enligt EU kan det vara svårt att dokumentera detta för återvunnet tegel, när det kommer till fabrikskontroll, vilket betyder att kravet på att kunna deklarera och dokumentera en enhetlig och hög kvalitet kan vara svårt att uppfylla.

– Bara för att något verkar vara grönt så är det inte alltid det. När man läser hela Miljöstyrelsens rapport finns det INTE belägg för att det finns en betydande miljömässig fördel med att använda återvunnet tegel i stället för nytt tegel, säger Tommy Bisgaard, direktör för Tegelinformation.se och Byggitegel.se.

Svårt med dokumentationen
För nytt tegel genomförs det ett mycket stort och lagstadgat dokumentationsarbete, bland annat genom CE-märkning och trepartsövervakning. Samma grundliga dokumentation görs däremot inte för återvunnet tegel, och det är oftast heller inte CE-märkt eller har en performancekoefficient (DoP).

– För att kunna leva upp till samma krav som gäller för nytt tegel måste egenskaperna testas på samma statistiska grund. Det innebär bland annat att de prov som väljs ut ska vara representativa för det tegel som säljs. Det krävs åtminstone att man har total koll på varifrån teglet kommer. När man river ett hus med äldre massivt tegel ser man, att teglet i fasaden har en annan kvalitet än det i bakmuren, där man ofta har använt tegelstenar i olika storlekar eller som varit dåligt brända. Egenskaperna varierar också hos teglet från olika hus och från olika perioder. Det är en stor utmaning om man ska genomföra en löpande kontroll och dokumentation av använt tegel, säger Abelone Køster, avdelningschef på Teknologisk Institut i Danmark.

– Det finns heller inte dokumenterat att tegel, som återvinns efter ca hundra år, kommer att hålla i ytterligare hundra år i en ny byggnation. Dessutom motsvarar inte återvunnet tegel på ett självklart sätt de normerfarenheter som gäller för tegelstyrka, som bildar grund för de konstruktionsstyrkor som är kopplade till de danska normerna och i EUROCODE, säger Tommy Bisgaard, och fortsätter:

– Syftet med dokumentationen och att följa bygglagstiftningen är att skapa säkerhet och hälsa för de många människor som ska vistas i, leva, arbeta eller utbilda sig i de hus som byggs. Därför är det viktigt att alla byggmaterial lever upp till samma höga lagkrav, och att den här dokumentationen genomförs genom mottagningskontroller på byggarbetsplatserna. Det bör man naturligtvis ta seriöst på – hur grön idén än låter.

Läs mer om problemställningar kring återvunnet tegel här

Läs Miljöstyrelsens LCA-analys här

För ytterligare information, kontakta:

Tommy Bisgaard Tegelinformation Tel: 45 33 32 34 34 e-post:kalktegl@mail.dk www.tegelinformation.se

Svenska och danska tegelproducenter gör tillsammans med den danska branschföreningen ”Kalk- og Teglværksforeningen” en svensk satsning på information om murat byggande. Tidningen TEGL och hemsidan www.tegelinformation.se är två av flera aktiviteter riktade gentemot svenska arkitekter och byggkonsulter samt svenska konsumenter som vill veta mera om att bygga med tegel utom- och inomhus.

Taggar:

Media

Media