Crafoordpriset i astronomi och matematik 2016

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Crafoordpriset i matematik 2016 till  

Yakov   Eliashberg , Stanford University, Stanford, California,   USA  

för utvecklingen av kontakt- och   symplektisk   topologi och banbrytande upptäckter av rigiditets- och flexibilitetsproblem.”  

o ch Crafoordpriset i astronomi 2016   till

Roy Kerr , University of Canterbury,   Christchurch,   Nya   Zeeland  

Roger   Blandford ,   Stanford University, Stanford ,   California, USA

 “för grundläggande arbeten avseende roterande svarta hål och deras astrofysikaliskakonsekvenser”

Crafoordpriset i matematik  

Den rysk-amerikanska   matematikern   Jakov   Eliashberg   är en av de ledande matematikerna i vår tid. I drygt trettio år har han utforma t   och utforska t   ett fält inom matematiken som kallas   symplektisk   geometri ,   och särskilt en av dess grenar –   symplektisk   topologi.   

Jakov   Eliashberg   har löst många av de viktigaste frågeställningarna inom fältet och hittat nya överraskande resultat. De tekniker han använt utvecklade han vidare inom kontaktgeometrin, en   tvillingteori   till den   symplektiska   geometrin.   Medan den   symplektiska   geometrin handlar om rymder med två, fyra eller andra jämna dimensioner, beskriver kontaktteorin rymder med udda dimensioner.   Båda teorierna står i nära relation till utveckli ngen inom   den moderna fysiken ,   som strängteorin   och kvantfältteorin  

Den   s ymplektiska   geometri ns   kopplig   till fysiken har gamla rötter.   Den   beskriver till exempel geometrin för rummet   i   ett mekaniskt system, det så kallade   fasrummet .   För ett objekt i rörelse bestäms banan i varje stund av objektets lä ge och hastighet.   Tillsammans bestämmer de ett   ytelement   som är den   symplektiska   geometrins grundstruktur.   Geometrin beskriver i vilka riktningar systemet kan utveckla sig, den beskriver rörelsen. Fysiken blir geometri.  

Till   Jakov   Eliashbergs   första   och kanske mest överraskande resultat hör upptäckten av att det inom den   symplekti ska   geometrin finns   både flexibla och rigida objekt och fenomen. Men var gränsen går mellan den flexibl a och den rigida regionen och hur   den kan beskrivas med matematik är fortfarande en   öppen   fråga som väntar på sitt svar  

Crafoordpriset i astronomi   

Svarta hål ger uppho v till universums   kraftfullaste strålning och   till   jetstrålar   som   kan sträcka sig många tusentals ljusår ut i rymden.   Roger   Blandfords   teoretiska arbeten behandlar de våldsamma processer som lig ger bakom dessa   fenomen .   Roy Kerr   lade tidigt grunden för denna forskning när han   hittade en matematisk beskrivning av roterande svarta h ål, vilket blev en av de viktigaste teoretiska upptäckterna i modern kosmologi.  

Förutsägelsen av s varta hål är   ett av   den allmänna relativitetsteorins   kanske   märkligaste resultat. När Albert Einstein slutligen presenterade sin teori i november 1915 beskrev han gravitation som en geometrisk egenskap hos rummet o ch tiden,   rumtiden . Alla objekt med massa   kröker   rumtiden , de bildar en grop dit andra mindre objekt kan falla in. Ju   högre massa   desto djupare grop.   Massan hos ett   svart hål ä r     stor att ing et som hamnat där kan komma ut igen, inte ens ljus slipper undan.  

Det dröjde ända till 1963 då matematikern   Roy Kerr   lyckades lösa Eins teins ekvationer för roterande svarta hål.   A tt hålen skulle rotera är rimligt då de stjärnor som gett upphov till dem bör ha roterat.   Ungefär samtidigt upptäckte astronomerna galaxer som sände ut ljus   och annan elektromagnetisk strålning med sådan styrka att   de   övergläns te flera hundra vanliga galaxer. De döptes till kvasarer. Inget annat än ett svart hål kunde   ge kvasarerna   deras   lyskraft.   

Hur går det då till att skapa de rot erande svarta hålens starka strålning? Den frågan fick svar   i arbeten   av   Roger   Blandford   och hans medarbetare på 1970-talet . Alltsedan dess har han förfinat   och gjort alltmer realistiska   modeller för hur gas   från omgivningen strömmar in mot det svarta hålet, hettas   upp och omvandlar en del av   gravitations energin till strålning. Samtidigt skickas   elektriskt laddade partiklar i form a v kraftfulla jetstrålar   miljoner kilometer ut i rymden.   All t   detta   har sin källa i rotationsenergin hos det massiva svarta hålet.  

Prissumma: 6 miljoner svenska kronor per pris, Crafoordpriset i astronomi delas lika mellan pristagarna.

Prisutdelningen: hålls på Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) den 26 maj 2016, i H.M. Konungens och H.M. Drottningens närvaro.

Crafoorddagarna 24–26 maj 2016 i Stockholm och Lund :
Prisföreläsning, torsdag den 24 maj, Lunds universitet, Lund. 
Prissymposium, tisdag den 25 maj, Stockholm. Anmälan sker via http://kva.se/kalendarium .
Prisceremoni, onsdag den 26 maj, Beijersalen, Kungl. Vetenskapsakademien, Stockholm.

Pressansvarig: Hans Reuterskiöld, hans.reuterskiold@kva.se , 08-673 95 44, 070-673 96 50.

Sakkuniga från priskommittéerna:
Matematik
Professor Tobias Ekholm, tobias.ekholm@math.uu.se , 070-552 83 66.
Professor Bo Berndtsson,
bob@chalmers.se , 031-772 35 39.

Astronomi
Professor Claes Fransson, claes@astro.su.se , 08-55 37 85 17.
Professor Bengt  Gustafsson, bengt.gustafsson@physics.uu.se , 018 471 59 59.

Pressansvarig  Kungl. Vetenskapsakademien
Hans Reuterskiöld
Hans.reuterskiold@kva.se ,
08 673 95 44, 0706 73 96 50

Fakta om Crafoordpriset Kungl. Vetenskapsakademien mottog 1980 en betydande donation från industrimannen Holger Crafoord, verksam i Lund, och hans maka Anna-Greta. Donationen ligger till grund för Anna-Greta och Holger Crafoords fond vars ändamål är att främja grundforskning inom matematik och astronomi, biovetenskaper (i första hand ekologi), geovetenskaper och polyartrit (ledgångsreumatism). Priset är internationellt och delas ut till forskare som gjort avgörande insatser inom sitt område. Det är tänkt att komplettera Nobelpriset ämnesmässigt, ämnet polyartrit finns med maa av reumatism inom Crafoordfamiljen. Utdelningen sker till ett område per år i en viss turordning. 1982 delade Vetenskapsakademien ut Crafoordpriset för första gången. Prissumman är 6 miljoner svenska kronor.

Prenumerera

Dokument & länkar