Arbetshälsoinstitutets nanosäkerhetsprojekt – en europeisk framgångshistoria

EU-kommissionen har lyft fram projektet NANODEVICE som en europeisk framgångshistoria. Projektet, som samordnades av Arbetshälsoinstitutet, har utvecklat prismässigt överkomliga instrument för mätning av nanopartikelkoncentrationer i luft. Också det nya projektet NANOSOLUTIONS har siktet inställt på framgång – målet är att utveckla en helt ny metod för bedömning av hälsorelaterade olägenheter av industriellt framställda nanopartiklar.

NANODEVICE-projektet genomfördes av ett konsortium bestående av universitet, mätinstrumenttillverkare och forskningsinstitut, däribland Arbetshälsoinstitutet. Inom projektet utvecklade man mätinstrument för bedömning av nanopartikelkoncentrationer i luft. Mätinstrumenten är lätta att använda, prismässigt överkomliga och bärbara. De billigaste modellerna kostar bara ett par hundra euro, och de minsta modellerna går att bära på bröstfickan. Det krävs inte heller någon specialutbildning för att använda dem.

– De nya mätinstrumenten är avsedda att användas både av företag och av myndigheter. Också småföretag har råd att skaffa sig egna mätinstrument och göra regelbundna mätningar. Hittills har mätinstrumenten varit oöverkomligt dyra för en stor del av företagen, och användningen har krävt specialkunnande, berättar Kai Savolainen, forskningsprofessor vid Arbetshälsoinstitutet.

Med hjälp av de mätresultat man samlar in kan myndigheterna fastställa gränsvärden för olika typer av industriellt framställda nanopartiklar. Än så länge har inget land i världen fastställt några bindande gränsvärden eller ens några rekommendationsvärden för nanopartiklar.

– På grund av bristen på tillförlitliga uppgifter om de verkliga koncentrationerna på arbetsplatserna har det i praktiken varit omöjligt att genomföra någon sådan ny lagstiftning som skulle garantera nanoteknikens säkerhet, konstaterar Savolainen.

Nanosäkerhet kräver helt nya riskbedömningsmetoder

– Det är inte bara kunskaperna om partikelhalterna som är bristfälliga. Inte heller bedömningsmetoderna motsvarar situationens krav. Med de långsamma och dyra metoder vi har i dag skulle det ta flera årtionden att undersöka de industriellt framställda nanopartiklar vi känner till idag, säger Harri Alenius, forskningsprofessor vid Arbetshälsoinstitutet.

För att trygga arbetstagarnas säkerhet och nanoteknologins konkurrenskraft behövs det därför helt nya metoder för att bedöma nanopartiklarnas skadeverkningar, exponeringsvägar och risker.

Det är just detta man strävar efter i det nyligen inledda NANOSOLUTIONS-projektet. Målet är att identifiera sådana egenskaper hos industriellt framställda nanopartiklarna som indikerar att de kan ge upphov till olägenheter. Målet är också att utveckla ett datorprogram som utifrån partiklarnas egenskaper kan predicera deras potential för att orsaka olägenheter för hälsan eller miljön.

– Om projektet lyckas i sin målsättning, kommer det innebära en revolution för säkerheten inom nanoteknologin, betonar Alenius.

Information om projekten

NANODEVICE var ett fyraårigt samarbetsprojekt, som slutfördes 31.3.2013. Projektet genomfördes av ett konsortium bestående av 26 samarbetspartners. Projektet var ett av de 10 bästa i Industrial Technologies Best Project Award-tävlingen 2012, där man tävlade om priset som bästa europeiska nanoindustriprojekt av ekonomiskt och socialt värde. I tävlingen deltog projekt som har förutsättningar att främja Europas konkurrenskraft genom att utveckla nya produkter och processer.

I början av april i år inleddes ett nytt fyraårigt projekt, NANOSOLUTIONS-projektet, som genomförs av ett konsortium bestående av 35 samarbetspartners från olika delar av världen – universitet, forskningsinstitut och företag.

EU:s sjunde ramprogram bidrar till finansieringen av NANODEVICE- och NANOSOLUTIONS-projekten med sammanlagt cirka 20 miljoner euro.

Arbetshälsoinstitutets forskningscenter för nanosäkerhet

  • är Europas ledande center för forskning i industriellt framställda nanopartiklars säkerhet, speciellt inom arbetshälsoområdet
  • deltar i praktiskt taget alla de viktigaste forskningsprojekten med anknytning till nanosäkerhet
  • koordinerar samarbetet mellan alla nanosäkerhetsrelaterade forskningsprojekt som finansieras av Europeiska kommissionen, det så kallade ”Nanosäkerhetsklustret”
  • fungerar som Europeiska unionens samordnare för forskningsstrategin för nanosäkerhetsområdet 2015–2025, som används som underlag för att dra upp riktlinjerna för nanosäkerhetsforskningens innehåll inom EU:s nya forskningsprogram ”Horizon 2020”.

Mer information

forskningsprofessor Kai Savolainen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2200, 040 742 0574, Kai.Savolainen[at]ttl.fi
teamchef, forskningsprofessor Harri Alenius, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2175, 040 837 3727, Harri.Alenius[at]ttl.fi

Läs mer på Arbetshälsoinstitutets webbplats

Nanomaterial (på finska)
Arbetshälsoinstitutets Nanosäkerhetscenter (på finska)

På andra webbplatser

NANODEVICE-projektet
Success story

NanoSafety Cluster
Horizon 2020
2012 Industrial Technologies Best Project Award

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har närmare 800 anställda.

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Arbetshälsoinstitutet har cirka 600 anställda. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på five orter och huvudkontor i Helsingfors. 50 % av budjetten kommer från staten.

Prenumerera