För mycket arbetsstress och långa arbetsdagar ökar risken för depression

Pressmeddelande 15/2018, Fritt för publicering 11.4.2018 kl. 10

Omkring en fjärdedel av de sjukdagar som ersatts av Folkpensionsanstalten beror på depression eller annan psykisk ohälsa. Långa arbetsdagar och för mycket arbetsstress ökar risken att insjukna i depression, visar en undersökning av Arbetshälsoinstitutet. Upplevd arbetsstress ökade risken för depression med 30–80 procent. Personer som arbetade mer än 55 timmar i veckan hade 11 procent högre risk för depression än personer med normallång arbetsvecka (35–40 veckor).

Uppgifterna framgår av ett antal omfattande metaanalyser, som experter från Arbetshälsoinstitutet varit med om att genomföra. Detta är första gången som internationell forskningskunskap om viktiga riskfaktorer för psykisk ohälsa har sammanställts i metaanalyser. Analyserna omfattar både publicerade internationella undersökningar och stora opublicerade material.

– Arbetstagarens upplevelse av obalans mellan arbetskraven och påverkansmöjligheterna framstår i analyserna som en viktig orsak till psykisk ohälsa, säger forskarprofessor Marianna Virtanen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Detta innebär stora utmaningar, framför allt för chefsarbetet. En arbetsuppgift som är lagom krävande för en, kan för en annan vara övermäktig i förhållande till de egna resurserna.

Också långa arbetsveckor på över 55 timmar ökar risken för depression.

– Det är intressant att långa arbetsdagar orsakade depression, framför allt i Asien och Europa. I Nordamerika och Australien sågs inte något sådant samband, säger Virtanen.

Att återgå till arbetet efter en depression går bra för dem som är unga

I metaanalyserna undersöktes också hur långvarigt deprimerade klarade att återgå till arbetet och vilka faktorer som främjar och försvårar återgången.

Sannolikheten för att återvända till arbetet var mindre för äldre arbetstagare och för dem som led av svår depression. Även för dem som led av flera olika psykiska och fysiska sjukdomar var återgången till arbetet svår.

I en finländsk kommunstudie hade en femtedel av alla personer i åldern 50 år eller äldre som varit sjukskrivna för depression inte återgått till arbetet inom ett år efter sjukledighetens slut.

Av yngre anställda som varit sjukskrivna för depression eller ångest kunde däremot över 90 procent återgå till arbetet. Sannolikheten att återvända till arbetet var genomsnittligt högre även för sådana anställda som hade en samvetsgrann läggning.

– Utifrån resultaten av dessa metaanalyser vet vi nu vilka individuella faktorer som t.ex. ålder och sjukdomar, som påverkar återgången till arbetet. Men arbetsmiljön och arbetsförhållandena kräver ytterligare undersökningar, sammanfattar Virtanen.

– Arbete inbegriper ett flertal faktorer som sannolikt kan användas för att minska risken för depression och underlätta återgången i arbetet. Man kan t.ex. anpassa arbetet till arbetstagarens behov eller förkorta arbetstiden.

Nästan hälften (42 %) av dem som är sjukpensionerade lyfter pension på viss tid eller fortlöpande på grund av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa gick om sjukdomar in rörelseorganen som största orsaksgrupp för arbetsoförmåga år 2000 och situationen har varit oförändrad sedan dess. Bland unga – under 35 år gamla – sjukpensionärer, var orsaken till arbetsförmågan i fyra fall av fem någon form av psykisk ohälsa eller beteendestörning. Källor: Pensionsskyddscentralen, www.etk.fi och http://www.findikaattori.fi/fi/76

Mer information:

forskarprofessor Marianna Virtanen, Arbetshälsoinstitutet och Uppsala universitet, tfn 358 43 824 1151, marianna.virtanen[at]ttl.fi

Vetenskapliga artiklar:

Virtanen M, Jokela M, Madsen I, et al. Long working hours and depressive symptoms: systematic review and meta-analysis of published studies and unpublished individual participant data. Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. 2018 Feb 8. [Epub ahead of print]. http://www.sjweh.fi/show_abstract.php?abstract_id=3712

Madsen IEH, Nyberg ST, Magnusson Hanson LL, et al. Job strain as a risk factor for clinical depression: systematic review and meta-analysis with additional individual participant data. Psychological Medicine 2017;47:1342-56. https://www.cambridge.org/core/journals/psychological-medicine/article/job-strain-as-a-risk-factor-for-clinical-depression-systematic-review-and-metaanalysis-with-additional-individual-participant-data/9EF85F9574FF0B929E01184B7B40B47D#fndtn-information

Ervasti J, Joensuu M, Pentti J, et al. Prognostic factors for return to work after depression-related work disability: A systematic review and meta-analysis. Journal of Psychiatric Research 2017;95:28-36. http://www.journalofpsychiatricresearch.com/article/S0022-3956(16)30865-2/fulltext

Mattila-Holappa P, Ervasti J, Joensuu M, et al. Do predictors of return to work and recurrence of work disability due to mental disorders vary by age? A cohort study. Scandinavian Journal of Public Health 2017;45:178-184. http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/1403494816686467?url_ver=Z39.88-2003&rfr_id=ori:rid:crossref.org&rfr_dat=cr_pub%3dpubmed

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 700 anställda.

Taggar:

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Arbetshälsoinstitutet har cirka 600 anställda. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på five orter och huvudkontor i Helsingfors. 50 % av budjetten kommer från staten.

Prenumerera

Multimedia

Multimedia

Citat

Arbetstagarens upplevelse av obalans mellan arbetskraven och påverkansmöjligheterna framstår i analyserna som en viktig orsak till psykisk ohälsa
forskarprofessor Marianna Virtanen, Arbetshälsoinstitutet
Det är intressant att långa arbetsdagar orsakade depression, framför allt i Asien och Europa. I Nordamerika och Australien sågs inte något sådant samband
forskarprofessor Marianna Virtanen, Arbetshälsoinstitutet