Invandrare har positiva erfarenheter av arbetslivet

I Finland, invandrare med rysk, kurdisk eller somalisk bakgrund är överlag nöjdare än den övriga befolkningen med arbetet, arbetsklimatet och de sociala relationerna på arbetsplatsen. Men det finns också missförhållanden: invandrare får oftare hålla till godo med deltidsarbete eller ströjobb. Den svagaste ställningen på arbetsmarknaden har de som saknar utbildning och har dåliga kunskaper i finska eller svenska. Det här framgår av en ny forskningspublikation från Arbetshälsoinstitutet.

– För en mycket stor del av de invandrare som medverkade i undersökningen var arbetet en mycket viktig del av livet och de var nöjda med sitt arbete, berättar forskare Minna Toivanen vid Arbetshälsoinstitutet.

Mer än fyra av fem var också nöjda med chefens arbete och upplevde att invandrare fick samma bemötande som andra medarbetare på deras arbetsplats. Speciellt de som kom från svåra förhållanden var nöjda eller rentav mycket nöjda med arbetsförhållandena och arbetets innehåll.

Många skulle ha kunskaper och färdigheter att sköta också mer krävande uppgifter än de nuvarande

Invandrare möter också många missförhållanden i arbetslivet. Många av de medverkade hade arbetsuppgifter som inte motsvarar deras utbildningsnivå. Majoriteten av de medverkande bedömde att de hade tillräckligt med kunskaper och färdigheter att sköta också mer krävande uppgifter än de nuvarande.

Enligt undersökningens vetenskapliga ledare Ari Väänänen visar resultaten att invandrare ofta har en sämre ställning på arbetsmarknaden än den övriga befolkningen. De har osäkrare anställningsvillkor och lägre lönenivå än anställda i genomsnitt och saknar också oftare tillgång till företagshälsovård och andra tjänster.

Språkkunskaperna och arbetslivsfärdigheterna är ojämnt fördelade

När det gäller utbildning, språkkunskaper, arbetsplatskännedom, jobbsökningsetikett och andra väsentliga arbetslivsfärdigheter finns det stora skillnader både mellan olika etniska grupper och inom grupperna. De som hade arbete hade betydligt bättre arbetslivsfärdigheter än de som inte hade arbete.

– Många av dem som var utan arbete uppgav att de största hindren för att få arbete var bristfälliga språkkunskaper, det dåliga sysselsättningsläget och arbetsgivarnas attityder. Denna uppfattning ligger i linje med de faktiska sysselsättningstalen, konstaterar Väänänen.

Olika invandrargrupper verkar inom olika branscher och yrken

I det finländska arbetslivet är de olika invandrargrupperna ofta inriktade på olika branscher och arbetsuppgifter, vilket kan bero på olikheter i utbildnings-, språk- och kulturbakgrund.

Bland invandrare med rysk bakgrund var en stor andel av männen verksamma inom industrin och byggbranschen (33 %), medan kvinnorna var speciellt väl företrädda i olika expertyrken (43 %) och i service- och vårdyrken (21 %). Bland invandrare med kurdisk bakgrund arbetade en stor andel av kvinnorna i inom serviceyrken, försäljning och vårdarbete, medan nästan en tredjedel av männen var företagare. Bland invandrare med somalisk bakgrund arbetade männen oftast inom transport- och lagerhållningsbranschen (26 %) eller social- och hälsovårdsbranschen (20 %).

Undersökningen visade att det fanns stora skillnader i fråga om grundläggande arbetslivsfärdigheter och arbetsförhållanden både mellan olika etniska grupper och inom de olika grupperna. Det finns med andra ord inget enhetligt ”arbetsliv för invandrare”.

Information om undersökningen

Forskningspublikationen Venäläis-, kurdi- ja somalialaistaustaisten työ ja terveys Suomessa (Arbete och hälsa hos invandrare med rysk, kurdisk eller somalisk bakgrund i Finland) är en del av undersökningen Invandrares framgång i arbetet (2010–2013), som har genomförts med stöd från Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddsfonden. I undersökningen medverkade första generationens invandrare i åldern 20–64 år, av vilka 596 hade arbete och 610 stod utanför arbetslivet. Undersökningen genomfördes i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Mer information                                                

forskare Minna Toivanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn +358 30 474 2665, minna.toivanen[at]ttl.fi
teamchef Ari Väänänen, Arbetshälsoinstitutet, tfn +358 30 474 2435, ari.vaananen[at]ttl.fi

Bekanta dig med publikationen här (på finska)

Venäläis-, kurdi- ja somalialaistaustaisten työ ja terveys Suomessa – samankaltaisuuden ja erot kantaväestöön (Arbete och hälsa hos invandrare med rysk, kurdisk eller somalisk bakgrund i Finland – likheter och olikheter jämfört med den finlandsfödda befolkningen)

Bekanta dig också med de andra publikationerna som har getts ut inom ramen för forskningsprojektet Maahanmuuttajan onnistuminen työssä (Invandrares framgång i arbetet) (på finska)

Maahanmuuttajan onnistuminen työssä. Tutkimus työssä käyvistä venäläis-, kurdi- ja somalialaistaustaisista Suomessa (Invandrares framgång i arbetet. Ryska, kurdiska och somaliska invandrares arbetsvillkor i Finland)
Monikulttuurinen työpaikka – opas esimiehelle (Mångkulturella arbetsplatser – handbok för chefer)
Test för bedömning av arbetsplatsens mångkulturella beredskap
Webbsidor om mångkulturella arbetsplatser www.ttl.fi/monikulttuurinen_tyopaikka
Rekommendationer för mångkulturella arbetsplatser

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 750 anställda.

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Arbetshälsoinstitutet har cirka 600 anställda. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på five orter och huvudkontor i Helsingfors. 50 % av budjetten kommer från staten.

Prenumerera