Lagändring ledde till förbättringar i arbetsdeltagande och återgång i arbete

Återgången till arbetet efter sjukskrivningar på mer än 30 dagar har ökat med 4 procent och arbetsdeltagandet med 5 procent efter införandet av den så kallade 30-dagarsregeln 2012. Enligt denna regel bör arbetsgivaren göra en anmälan till företagshälsovården när en arbetstagare har varit sjukskriven i 30 dagar. Förändringarna i fråga om återgång i arbete var tydligare för kvinnor än för män. Arbetsdeltagandet förbättrades mest bland arbetstagare inom den offentliga sektorn och i regioner med låg arbetslöshetsgrad.

Arbetshälsoinstitutet informerar 19.2.2018, pressmeddelande 8/2018

Utredningen av effekterna av lagändringen genomfördes av Arbetshälsoinstitutet, Folkpensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen.

– Sjukfrånvarotalen har minskat under hela 2010-talet. Vår undersökning visade att förkortningen av sjukfrånvarotiden vid sjukskrivningar på över 30 dagar var större efter lagändringen än under de föregående åren, säger docent Svetlana Solovieva vid Arbetshälsoinstitutet.

Det har varit ifrågasatt om 30-dagarsregeln överhuvudtaget haft någon effekt, eftersom arbetsgivarens anmälningsskyldighet endast gäller långvarig sjukfrånvaro. Hur väl denna skyldighet uppfylls och vilka åtgärder anmälan leder till varierar sannolikt från arbetsplats till arbetsplats.

– Detta kan vara en delförklaring till den relativt begränsade omfattningen av de förändringar som observerats, konstaterar docent Jaana Halonen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Sett på befolkningsnivå är resultatet emellertid positiva, tillägger hon.

Det ökade arbetsdeltagandet gällde framför allt sådana fall där en arbetstagare som varit sjukskriven på heltid övergick till att lyfta deltidsbaserade socialförmåner, t.ex. partiell sjukdagpenning.

– Detta är i linje med våra tidigare resultat, enligt vilka användning av partiell sjukdagpenning främjar återgången till arbetet och gör det lättare för arbetstagaren att hålla sig kvar i arbetslivet, berättar undersökningens ledare, forskarprofessor Eira Viikari-Juntura.

Förändringarna varierar mellan olika befolkningsgrupper

Förändringen i fråga om återgången till arbete var bättre för kvinnor än för män, både tids- och resultatsmässigt. Av diagnosgrupperna uppvisade sjukdomskategorierna cancer och psykisk störning den största tidsmässiga förbättringen i fråga om tidigare återgång i arbete.

– Efter en cancer med god prognos har det kanske blivit vanligare att återgå till arbetet tidigare än förr. Också när det gäller psykisk ohälsa har man under senare tid i allt högre grad rekommenderat tidig återgång till arbetet. Det är också möjligt att man på arbetsplatserna har blivit bättre på att genomföra nödvändiga arbetsarrangemang. Dessutom har behandlingen av dessa sjukdomar förbättrats, vilket kan ha bidragit till att återgången till arbetet sker tidigare än förr, konstaterar Viikari-Juntura.

Den relativt sett största förbättringen av arbetsdeltagande sågs i regioner med låg arbetslöshet. Under tider av låg arbetslöshet vågar man vara borta från jobbet, eftersom risken att förlora arbetet är låg, vilket kan ha påverkat resultatet. Arbetsdeltagandet förbättrades också bland arbetstagare inom den offentliga sektorn, speciellt då man jämför med arbetstagare inom den privata sektorn. Det är ett välkänt faktum att sjukfrånvaron är större inom den offentliga sektorn än inom privatsektorn, varför effekten av lagändringen kan ha varit tydligare inom denna grupp.

Undersökningen genomfördes av Arbetshälsoinstitutet, Folkpensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen med hjälp av Folkpensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens sjukfrånvaro-, arbetsdeltagande- och socialförmånsuppgifter samt Statistikcentralens regionala arbetslöshetsdata.

Publikation:

Jaana I. Halonen, Svetlana Solovieva, Lauri J. Virta, Mikko Laaksonen, Kari-Pekka Martimo, Ismo Hiljanen, Tea Lallukka, Ilona Autti-Rämö, Eira Viikari-Juntura. Sustained return to work and work participation after a new legislation obligating employers to notify prolonged sickness absence. Scandinavian Journal of Public Health.

Mer information:

Docent Jaana Halonen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 4264, jaana.halonen(at)ttl.fi

Docent Svetlana Solovieva, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 9557, svetlana.solovieva(at)ttl.fi

Forskarprofessor Eira Viikari-Juntura, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 736 9259, eira.viikari-juntura(at)ttl.fi

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Arbetshälsoinstitutet har cirka 600 anställda. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på five orter och huvudkontor i Helsingfors. 50 % av budjetten kommer från staten.

Prenumerera

Media

Media