Ny metod ger yrkesförare bättre möjligheter att få sin röst hörd

Att få sin röst hörd och kunna påverka sin arbetssituation är faktorer som ökar välbefinnandet i arbetet. Otydliga rutiner för personalens påverkansmöjligheter är vanligt inom transportbranschen. De diskussioner som förs under personalmöten eller vid buss- och taxiterminaler leder sällan till några konkreta åtgärder. För att göra det lättare för företagen att ta fasta på personalens idéer har Arbetshälsoinstitutet tagit fram en enkel och lättanvänd metod för utveckling av arbetsförmågan i samverkan: Kolahtaako? ("Tog det skruv?").

Kolahtaako?-metoden är avsedd att användas av företagare, företagshälsovårdspersonal, fackaktiva och utbildare som ett verktyg för utveckling av arbetsplatsen i samverkan. Metoden är delaktighetsfrämjande och kräver inga stora satsningar. Workshoppar baserade på Kolahtaako?-metoden kan genomföras med deltagare från flera företag samtidigt, berättar experten Susanna Kemppainen från Arbetshälsoinstitutet.

Metoden riktar sig till små och medelstora transportföretag och bygger på övningar som utförs i smågrupper. Grupperna börjar med att teckna en bild av en bil, som får tjäna som utgångspunkt för en diskussion om vilka egenskaper som är kännetecknande för t.ex. en bra yrkesförare. Därefter placerar man tillsammans in de olika egenskaperna i ett Arbetsförmågehus, som fungerar som en modell för arbetsförmågan. De olika våningarna i Arbetshälsohuset representerar de personliga resurserna, arbetet och arbetsmiljön.

– Syftet med övningen är att väcka diskussion och att få deltagarna att se vad som fungerar bra på deras arbetsplats och vad som borde förbättras, förklarar projektchefen, specialexpert Anne Salmi från Arbetshälsoinstitutet. Det är viktigt att anteckna också sådant som fungerar bra, eftersom framgång stärker självkänslan och ger energi att gå vidare, säger Salmi.

Viktigt att kalla saker vid deras rätta namn

Kolahtaako?-metoden har tagits fram och testats i samråd med yrkesförare, taxiföretagare och medelstora företag inom branschen för kombinationstransporter.

– Teckningsuppgiften kan väcka en viss munterhet i början. Men när man väl har kommit i gång, märker man hur funderingarna efter hand blir mer eftersinnade, förklarar Kemppainen.

I en grupp ritade deltagarna t.ex. en bil där bränsletankens lock fick representera tankning av hälsosam mat, medan strålkastarna fick representera förarens vakenhet. Baksätet stod för god sömn och passagerarna i baksätet påminde om vikten av familj och fritidsliv.

– I de diskussioner som förs på arbetsplatserna brukar man sällan göra lika djuplodande analyser av de faktorer som påverkar välbefinnandet i arbetet, t.ex. hur man genom sina blotta gester och miner kan påverka arbetskamraternas humör. Vid avslutningen av workshoppen brukar deltagarna vara mycket nöjda med sina teckningar, berättar Salmi.

Workshopledaren måste ha ett fast och inspirerande grepp

Bilteckningarna presenteras för de övriga deltagarna i workshoppen. Under workshopsledarens ledning placerar man sedan in egenskaperna i de olika våningarna i Arbetsförmågehuset. Samtidigt kan man beskriva vilken betydelse de olika egenskaperna har. Placeringen hjälper deltagarna att se på vilket sätt olika arbetsförmågeaspekter relaterar till olika egenskaper och möjliga utvecklingsbehov.

– Det här skedet brukar utlösa de intensivaste och viktigaste diskussionerna. Det ställer höga krav på workshopsledaren, som måste ha ett fast och inspirerande grepp som gör att övningen kan genomföras som planerat. Ledaren måste också vara väl förtrogen med Arbetsförmågehus-modellen. Lite chaffishumor är inte heller till skada, tipsar Kemppainen. Innan man sätter igång är det viktigt att ledaren beskriver övningens syfte. De är också viktigt att ledaren genomför övningen med ett bra grepp ända till slut. Då blir utfallet en positiv överraskning för deltagarna, som kan gå vidare med goda utvecklingsidéer framtagna av de bästa experterna på deras arbete.

Projektet Unga förare kan! är ett tvåårigt projektarbete som finansieras av Europeiska socialfonden (ESF). Metoden presenterades i samband med evenemanget Work goes happy (WGH), som hålls i Wanha Satama 25.4.2013.

Mer information

Susanna Kemppainen, expert, tfn 043 824 3390, susanna.kemppainen[at]ttl.fi
Anne Salmi, specialexpert, tfn 043 824 1342, anne.salmi[at]ttl.fi

Bekanta dg också med

Bekanta dig med Kolahtaako?-metoden för utveckling i samverkan
En tryckt version av metodbeskrivningen kan beställas kostnadsfritt på adressen susanna.kemppainen[at]ttl.fi
Mer information om Arbetsförmågehuset (på finska)
Unga förare kan! Gilla projektet också på Facebook.

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har närmare 800 anställda.

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Arbetshälsoinstitutet har cirka 600 anställda. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på five orter och huvudkontor i Helsingfors. 50 % av budjetten kommer från staten.

Prenumerera