Nya regler gav något kortare sjukskrivningar

Pressmeddelande 54/2015 Helsingfors 21.10.2015

Reglerna för sjukskrivning ändrades 2012, då sjukförsäkringslagen och företagshälsovårdslagen ändrades. De nya reglerna ledde till att sjukskrivningstiden vid långa sjukskrivningar blev något kortare. Resultatet framgår av en undersökning av Arbetshälsoinstitutet som har publicerats i tidskriften Occupational and Environmental Medicine.

Den tydligaste förändringen noterades för arbetstagare som varit sjukskrivna i ungefär tre månaders tid. Vid kortare eller längre sjukskrivning än tre månader var förändringen däremot inte signifikant.

Allt fler återgår till arbetet också efter en långvarig sjukskrivning

Återgången till arbetet efter långvarig arbetsoförmåga skedde signifikant tidigare efter att de nya reglerna hade trätt i kraft. Förändringen var tydligast för dem som hade varit sjuklediga i nästan tre månaders tid. I denna grupp ökade arbetsdeltagandet med 2 %. Under åren före lagändringen, 2008–2011, var det inte lika vanligt att man återgick till arbetet efter långvarig sjukfrånvaro.

– Undersökningsresultaten ger positiva indikationer om att man genom att följa frånvarotalen och utreda förutsättningarna för återgång till arbetet kan förebygga långvarig arbetsoförmåga, säger specialforskare Jaana Halonen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Det bör dock understrykas att förändringarna i arbetsdeltagandet var små jämfört med de förändringar som åstadkoms genom införande av partiell sjukdagpenning, konstaterar forskarprofessor Eira Viikari-Juntura . En tidigare undersökning har nämligen visat att arbetsdeltagandet för dem som lyft partiell sjukdagpenning var 5 % högre än för dem som lyft full sjukdagpenning under motsvarande tid.

De nya reglernas inverkan på arbetsdeltagandet inom den offentliga sektorn

Arbetshälsoinstitutet har i över tjugo års tid samlat in uppgifter om sjukfrånvaron bland kommunanställda inom ramen för en uppföljningsstudie av hälsotillståndet hos anställda i den kommunala sektorn. Undersökningspopulationen bestod av de arbetstagare som medverkat i uppföljningsstudien och som enligt arbetsgivarens register hade haft en sammanhängande sjukskrivningsperiod om 30, 60 eller 90 dagar före (2010) respektive efter (2013) lagändringen. Efter varje sjukskrivningsperiod följde man arbetsdeltagandet för att kontrollera om återgången till arbetet var varaktig (minst 28 dagar på jobb utan nya sjukskrivningar). Eftersom sjukfrånvaron minskade stadigt från 2008 till 2014, omfattade uppföljningen också de sjukskrivningsperioder som infallit 2008.

Ändringen av sjukförsäkrings- och företagshälsovårdslagarna (30-60-90-dagarsregeln)

Syftet med lagändringen var att främja återgång till arbetet genom att förebygga risken för långvarig och återkommande arbetsoförmåga. Lagen föreskriver att arbetsgivaren ska informera företagshälsovården, så snart en anställd har varit sjukledig i 30 dagars tid. När sjukledigheten har pågått i 60 dagar, bör arbetsgivaren se till att det lämnas in en ansökan om sjukdagpenning till FPA. Företagshälsovården bedömer arbetstagarens återstående arbetsförmåga och arbetsgivaren utreder i samråd med arbetstagaren själv och företagshälsovården arbetstagarens möjligheter att fortsätta i arbetet senast i det skede då arbetstagaren har lyft sjukdagpenning för 90 dagar (FPAs villkor för att fortsätta att betala ut sjukdagpenning).

Lagändringens effekter på utvecklingen inom privata sektorn ska utredas

Arbetshälsoinstitutet och FPA har gått igenom och analyserat sådana utlåtanden från företagshälsovården som gäller tillämpningen av 90-dagarsregeln. Utredningen visade att utlåtande inte alltid hade inlämnats och att förutsättningarna för återgång till arbetet inte alltid hade utretts tillräckligt grundligt. Återgången till arbetet skulle troligen kunna främjas, om man kunde satsa mer på att bedöma arbetsförmågan och utreda förutsättningarna för återgång till arbetet. Arbetshälsoinstitutet fortsätter att utreda effekterna av lagändringarna. Utredningen görs i samarbete med FPA och Pensionsskyddscentralen och genomförs med bidrag från Finlands Akademi. Det är speciellt intressant att utreda om det har skett några förändringar också när det gäller arbetstagare inom den privata sektorn.

Artikel

Halonen JI, Solovieva S, Pentti J, Kivimäki M, Vahtera J, Viikari-Juntura E. Effectiveness of legislative changes obligating notification of prolonged sickness absence and assessment of remaining work ability on return to work and work participation: a natural experiment in Finland. Occupational and Environmental Medicine 2015 Oct 13. pii: oemed-2015-103131. doi: 10.1136/oemed-2015-103131. [Epub ahead of print]

Mer information

Specialforskare Jaana Halonen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 82 44 264, jaana.halonen[at]ttl.fi
Forskarprofessor Eira Viikari-Juntura, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 73 69 259, eira-viikari-juntura[at]ttl.fi

Bekanta dig också med (på finska)

Företagshälsovårdens utlåtande om möjligheterna att återgå till arbetet

Stöd för fortsättning i arbete vid långvarig arbetsoförmåga. Utvärderingsstudie om verkställande av ändringarna av lagen om företagshälsovård och sjukförsäkringslagen som trädde i kraft den 1 juni 2012. Juvonen-Posti P m.fl. Arbetshälsoinstitutet, 2014. (pdf)

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Arbetshälsoinstitutet har cirka 600 anställda. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på five orter och huvudkontor i Helsingfors. 50 % av budjetten kommer från staten.

Prenumerera

Multimedia

Multimedia