Samtidig smärta i olika delar av rörelseapparaten är en stark prediktor för långa sjukskrivningar

Arbetshälsoinstitutet och Institutet för hälsa och välfärd har utrett förekomsten av smärtbesvär i nacke och axlar, ländrygg och extremiteter hos yrkesaktiva finländare och följt hur deras sjukfrånvarofrekvens har utvecklats över en sju år lång uppföljningsperiod. Risken för att hamna i gruppen med flera sjukskrivningar på minst 10 dagar under uppföljningstiden var dubbelt så hög för dem som uppgav att de hade smärta från ett eller två smärtområden jämfört med dem som inte hade någon smärta. För undersökningspersoner med smärta från tre eller fyra smärtområden var riskökningen tre- respektive fyrfaldig.

Andra prediktorer för sjukfrånvaro var högre ålder, läkarkonstaterade sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa, fysisk arbetsbelastning och dåliga påverkansmöjligheter i arbetet samt sömnstörningar och fetma. Sambandet mellan smärta och sjukfrånvaro kvarstod emellertid också efter det att man hade beaktat effekten av dessa andra faktorer. Den faktor som mer än någon annan ökade risken för sjukfrånvaro var smärta från flera kroppsdelar samtidigt. 

Flerlokaliserad smärta är ett vanligt problem
Smärta från rörelseapparaten är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i EU. En tredjedel av de yrkesaktiva finländare som deltog i undersökningen rapporterade att de under den föregående månaden hade haft smärta från minst två kroppsdelar.

– Befolkningsstudier i flera europeiska länder har visat att smärta i flera kroppsdelar samtidigt är vanligare än t.ex. smärta i enbart rygg eller nacke. Men flerlokaliserad smärta är ett nytt forskningsområde, och kunskapsläget när det gäller riskfaktorer är ännu bristfälligt. Mycket tyder dock på att flerlokaliserad smärta har en starkt negativ inverkan på den upplevda arbetsförmågan, säger docent Päivi Leino-Arjas vid Arbetshälsoinstitutet.

Det här är den första studien internationellt sett där man med hjälp av registeruppgifter har utrett hur flerlokaliserad smärta påverkar utvecklingen av sjukfrånvarofrekvensen. Studien understryker vikten av att beakta förekomsten av flerlokaliserad smärta vid planeringen av interventioner för att stödja arbetsförmågan, konstaterar forskare Eija Haukka från Arbetshälsoinstitutet.

Undersökningsurvalet omfattade sammanlagt 3 420 yrkesaktiva personer i åldern 3055 år som deltog i Hälsa 2000-studien år 2000–2001. Deltagarnas uppgifter samkördes med uppgifterna i FPA:s sjukdagpenningsregister för åren 20022008. Undersökningen genomfördes som ett samarbete mellan Arbetshälsoinstitutet och Institutet för hälsa och välfärd.

Mer information
Eija Haukka, forskare, FD, Arbetshälsoinstitutet, tfn +358 50 3461 041, eija.haukka@ttl.fi
Päivi Leino-Arjas, senior forskare, docent, Arbetshälsoinstitutet, tfn +358 30 474 2390, paivi.leino-arjas@ttl.fi

Vetenskaplig publikation
Eija Haukka, Leena Kaila-Kangas, Anneli Ojajärvi, Helena Miranda, Jaro Karppinen, Eira Viikari-Juntura, Markku Heliövaara, Päivi Leino-Arjas. Pain in multiple sites and sickness absence trajectories: a prospective study among Finns. Pain 2013;154:306-12.Epub 2012 Nov 15 doi:10.1016/j.pain.2012.11.03.

Arbetshälsoinstitutet är en forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors. Arbetshälsoinstitutet har närmare 800 anställda.

Taggar:

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Arbetshälsoinstitutet har cirka 600 anställda. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på five orter och huvudkontor i Helsingfors. 50 % av budjetten kommer från staten.

Prenumerera