Stöd för arbetsförmågan kräver bättre samarbete inom social- och hälsovården

Pressmeddelande 63/2015, Helsingfors 18.11.2015

Vid insatser för att stödja arbetsförmågan är det speciellt viktigt att samarbetet mellan företagshälsovården, primärvården, specialsjukvården och rehabiliteringsaktörerna fungerar bra. En av de största utmaningarna för samarbetet är att de olika aktörerna arbetar utifrån sina egna förutsättningar, medan frågan om arbetsförmågan ofta kommer i andra hand. Genom att förbättra informationsgången och komma överens om samarbetsformerna kan man effektivisera insatserna för att stödja arbetsförmågan. Inom Arbetshälsoinstitutets Hahmotus-projekt har man utrett hur arbetet med att stödja arbetsförmågan och samordningen av samarbetet mellan aktörerna inom fem olika sjukvårdsdistrikt har genomförts i praktiken

– Förutsättningen för att arbetstagare som behöver stöd för arbetsförmågan ska få bästa möjliga hjälp är att aktörerna har tillräckligt med information om läget och samsyn på individens arbetsförmåga, säger Hahmotus-projektets ledare, överläkare Kimmo Tarvainen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Projektet gav stöd åt vår uppfattning om att informationsgången inte fungerar som den ska och att strukturerna inte ger tillräckligt med stöd för samarbetet mellan företagshälsovården, primärvården, specialsjukvården och rehabiliteringsaktörerna.

Företagshälsovårdens roll som samordnare av stödet för arbetsförmågan förverkligas tyvärr inte på önskat sätt. Bland annat såg man bara ett fåtal exempel på överenskommelser om vilka samarbetsformer eller vilken praxis som ska gälla för vårdresponsen från den övriga hälso- och sjukvården till företagshälsovården. Detsamma gällde frågan om hur man inom vårdkedjorna ska beakta problem som kan påverka arbetsförmågan.

– Samarbetet mellan aktörerna i vårdkedjan och arbetsfördelningen mellan dem bör preciseras. Man skulle t.ex. kunna komma överens om, när patienten bör remitteras från specialsjukvården till företagshälsovården och hur primärvården och företagshälsovården ska hålla kontakt med varandra, påpekar Tarvainen. Brister i informationsgången kan till och med leda till att man tar samma laboratorieprover i både specialsjukvården och företagshälsovården.

Social- och hälsovårdsreformen och gemensamma datasystem kan ge företagshälsovården en tydligare roll

Överföringen av patientdata mellan olika aktörer sker i dagens läge vanligen via patienten, antingen muntligt eller med hjälp av vårddokument. Alla aktörer som deltog i Hahmotus-projektet såg det som viktigt att i framtiden kunna sköta informationsöverföringen via gemensamma regionala datasystem, där man har tillgång till de patientuppgifter som är relevanta för vård- eller rehabiliteringsprocessen.

– Social- och hälsovårdsreformen erbjuder ett utmärkt tillfälle att åtgärda situationen. Strukturerna bör göra det möjligt att skapa nya samarbetsformer, säger Tarvainen.

Gott samarbete förbättrar aktörernas förståelse för sina egna och andras roller och uppgifter. Inom den övriga hälso- och sjukvården vet man ofta inte om att företagshälsovården har specialkunnande för stödjande av arbetsförmågan och kan därför inte dra nytta av detta kunnande. Därför bör man inom företagshälsovården ta en aktivare roll, när det gäller att informera andra vårdaktörer om detta specialkunnande. De andra aktörerna inom primär- och specialsjukvården bör svara på detta genom att hälsa företagshälsovården och rehabiliteringsaktörerna välkomna till de regionala nätverken.

Om det saknas en samsyn, finns det risk för att de arbetstagare som behöver stöd för arbetsförmågan för att kunna återgå till arbetet blir utan detta stöd.

HAHMOTUS-utredningen av det regionala samarbetet kring insatser för stödjande av arbetsförmågan genomfördes i Mellersta Finlands, Norra Österbottens, Norra Savolax och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och i Päijänne-Tavastlands samkommun för social- och hälsovården. Utredningen genomfördes under åren 2013-2014.

Mer information:

Överläkare Kimmo Tarvainen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 9507, kimmo.tarvainen[at]ttl.fi

Publikation:

Tarvainen K, Pesonen S, Laaksonen M. Alueellisella yhteistyöllä tukea työkykyyn - HAHMOTUS: Selvitys työkyvyn tuen ja sen koordinaation toteutumisesta viiden sairaanhoitopiirin alueella työterveyshuollon ja muun terveydenhuollon sekä kuntoutuksen toimijoiden välisessä yhteistyössä. Työterveyslaitos, 2015. http://urn.fi/URN:978-952-261-589-3

Bekanta dig även med HAHMOTUS-projektets sidor på Arbetshälsoinstitutets webbplats

Vårt ställningstagande: Vad innebär social- och hälsovårdsreformen för företagshälsovården?

Beslutsunderlag (på finska): Viesti päättäjälle: Työkyky ylläpidetään yhteisvoimin. VP 2/2015.

Mediatjänster:
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi/sv

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 680 anställda.

Taggar:

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Arbetshälsoinstitutet har cirka 600 anställda. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på five orter och huvudkontor i Helsingfors. 50 % av budjetten kommer från staten.

Prenumerera

Multimedia

Multimedia