Svårt men inte omöjligt att skapa balans mellan skiftarbete och det övriga livet

Pressmeddelande 10.11.2015

Skiftarbete är en tids- och platsbunden arbetsform, där det är svårt att ordna med distansarbete och andra flexibla arbetstidsarrangemang. Man kan förbättra skiftarbetarnas välbefinnande genom att ge dem möjlighet att själva påverka sitt arbetsschema och bedöma belastningen av arbetstidsarrangemangen redan vid schemaläggningen. Det är också nyttigt att föra en öppen diskussion om möjligheterna att anpassa arbetstiderna efter typ av arbetsuppgift och livssituation.

– Öppna diskussioner ger tydligare regler och främjar en opartisk tillämpning av god arbetstidspraxis, säger teamchef Salla Toppinen-Tanner vid Arbetshälsoinstitutet.

– Det är ibland svårt att förstå varför andra har kortare arbetsdagar än en själv och varför alla inte behöver arbeta nattskift. Att öppet kunna diskutera olika typer av praxis och anpassa reglerna till olika situationer främjar ett gott arbetsklimat.

– Situationen ställer också höga krav på cheferna. Därför är det viktigt med klara regler för hur arbetstidspraxis ska tillämpas.

– Ibland är det lättare att anpassa arbetet till det övriga livet, om man arbetar i skift än om man har dagjobb. Särskilt som skiftarbetare kan sköta sina ärenden på dagtid, när de är lediga, påpekar Toppinen-Tanner.

På Finavia har man erfarenhet av att skapa balans mellan skiftarbete och familjeliv

Finavias personal har en mångsidig och unik arbetsmiljö. Av företagets mer än 200 yrkesbeteckningar är det många som man inte hittar någon annanstans. Två tredjedelar av personalen har skiftarbete.

– Om man har möjlighet att arbeta på distans eller inte, beror på arbetets natur. Kontorspersonalen kan välja mellan distansarbete och flexibel arbetstid. De kan också ta halvdagsledigt för att sköta egna ärenden. De har också möjlighet att ta ledigt fem hela arbetsdagar, berättar personaldirektör Kaarina Soikkanen .

Eftersom flygtrafiken pågår dygnet runt och trafikströmmarna varierar, är det en komplicerad uppgift att schemalägga skiftarbetena på en stor flygplats. I detta arbete har vi haft som mål att följa rekommendationerna från Arbetshälsoinstitutet, säger Soikkanen.

Trafikljusmodellen gör det lättare att bedöma belastningsgraden av arbetstidsarrangemangen

Arbetshälsoinstitutet har tagit fram en "trafikljusmodell" för bedömning av belastningsgraden av olika arbetsskiftsarrangemang. Modellen baserar sig på resultaten av forskning. Om arbetsschemat börjar lysa rött, är belastningen för hög och då är det skäl att ändra på schemat.

– Att bedöma belastningsgraden av arbetstidsarrangemangen borde vara en självklar del av arbetet med att optimera arbetstiderna inom ramen för arbetsskiftsplaneringen, säger forskarprofessor Mikko Härmä vid Arbetshälsoinstitutet. Det här är redan genomfört inom den offentliga social- och hälsovårdssektorn. Den metod som vi har utvecklat ingår som beståndsdel i kommunernas eget schemaläggningsprogram Titania© (CGI). Datorbaserade schemaläggningssystem är lätta att komplettera med en bedömningsmodul.

– Trafikljusmodellen är ett arbetsredskap som både personalen och arbetsgivaren har nytta av, säger Härmä. Med modellens hjälp kan man tillsammans diskutera och utvärdera olika arbetsskift. På så sätt når man det bästa resultatet med avseende på både produktiviteten i arbetet och de anställdas välbefinnande, understryker Härmä.

De anställdas önskemål bör beaktas, men inte på bekostnad av återhämtningstiderna

─ När man arbetar i skift, är återhämtningstiden speciellt viktig. De anställdas önskemål bör beaktas vid schemaläggningen, men inte på bekostnad av återhämtningstiderna. Det är svårt att hinna återhämta sig, om man har morgonskift dagen efter ett kvällsskift eller nattskift efter ett morgonskift.

─ Det är viktigt att inleda schemaläggningsarbetet i god tid, så att t.ex. anställda med familj kan planera sin semester och man kan ordna med vikarier, påpekar Toppinen-Tanner.

Arbetshälsoinstitutet har utvärderat och utvecklat arbetstider för både den offentliga och den privata sektorn, speciellt inom landsvägs-, sjö- och flygtrafikbranschen. Vårt senaste uppdrag gällde arbetstider för lotsar och lotskutterförare.

Plock ur våra skiftarbetsrekommendationer**

• Minst 11 timmar mellan arbetsskiften.

• Högst fem arbetsdagar i följd.

• Undvik mycket tidiga morgonskift.

• Undvik enstaka arbetsdagar.

• Minst två fridagar efter det sista nattskiftet i en arbetsperiod.

• Arbetsskift på mindre än fyra timmar bör inte användas vid heltidsarbete, om inte den anställde själv önskar det.

• Undvik flera kvällsskift i följd.

• Nattarbete bör förekomma så lite som möjligt.

• Den tryggaste längden på ett arbetsskift är 6–9 timmar.

Länkar:

 Arbetshälsoinstitutets trafikljusmodell för bedömning av arbetstidsbelastningen (pdf) på finska

Allmänt om arbetstider www.ttl/tyoaika

Titania© (CGI)-programmet (använder sig av Arbetshälsoinstitutets rekommendationer)

Natt i farleden-projektet

TOP10-rekommendationerna om bästa praxis för att skapa balans mellan arbetet och det övriga livet. Rekommendationerna baserar sig på 3000 idéer, som samlats in inom ramen för programmet Arbete och familjeliv. Rekommendationerna har getts ut på finska, svenska och engelska.

Programmet Arbete och familjeliv (2012–2015) www.tyojaperhe.fi samlar in och sprider information om god praxis för att skapa balans mellan arbetet och det övriga livet till finländska arbetsplatser. Programmet finansieras av social- och hälsovårdsministeriet.

Mer information:

teamchef Salla Toppinen-Tanner, Arbetshälsoinstitutet

tfn 046 8512517, salla.toppinen-tanner(at)ttl.fi

personaldirektör Kaarina Soikkanen, Finavia

tfn 020 708 2113, kaarina.soikkanen(at)finavia.fi

forskarprofessor Mikko Härmä, Arbetshälsoinstitutet

tfn 040 5442750, mikko.harma(at)ttl.fi

Mediatjänster:
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. 50 % av budjetten kommer från staten. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 650 anställda.

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Arbetshälsoinstitutet har cirka 600 anställda. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på five orter och huvudkontor i Helsingfors. 50 % av budjetten kommer från staten.

Prenumerera