Upplevelsen av arbetslivet kan formas till en lycklig berättelse

Pressmeddelande 49/2014, Helsingfors 29.8.2014
Förändringar i arbetslivet ger upphov till många olika arbetslivsberättelser. Ständiga förändringar, tidspress, avbrutna kontakter, misslyckade chefsval och liknande omständigheter ställer de anställda inför nya utmaningar. Samma förändring som i en del fall ger upphov till en positiv arbetslivsberättelse, beskrivs av andra i negativa ordalag. Vad krävs det för att man ska kunna se sitt arbetsliv som en lycklig berättelse? Denna fråga försöker forskaren Anu Järvensivu finna svar på i sin nya bok Tarinoita suomalaisesta työelämästä (Berättelser om det finländska arbetslivet).

Gemensamt för dem som ser sitt arbetsliv som en lycklig berättelse är en positiv inställning till livet och en framåtblickande attityd. De är förutseende och söker efter alternativa lösningar på olika håll. I stället för att bara försöka hålla ut, är de beredda att förnya sig själva. Men förnyelsen kan ibland kräva ett ordentligt avbrott från arbetslivet.

Avbrott i arbetslivet ger bättre uthållighet på sikt

Avbrott i arbetslivet kan uppstå av olika orsaker, bl.a. sjukskrivning, alterneringsledighet eller uppsägning. Bokens berättelser visar att man orkar bättre, om man har möjlighet att återhämta sig under ett avbrott från arbetslivet. Avbrottet bör vara tillräckligt långt för att man ska ha tid att ta igen sig och kunna överväga alternativa lösningar.

– Det politiska beslutsfattandet grundar sig på ett ekonomiskt synsätt som inte beaktar betydelsen av avbrott i arbetslivet. Ändå är det just avbrotten som i många fall har gjort att arbetslivsberättelsen har fått en lycklig vändning, säger bokens författare Anu Järvensivu, senior forskare vid Arbetshälsoinstitutet.

– Det som inte beaktas i de ekonomiska kalkylerna är att många av dem som försöker hålla ut kommer att sluta sin yrkeskarriär som utbrända och cyniska människor som har förlorat sin arbetsförmåga.

Nyckeln till lycka i arbetslivet är mångsidighet och företagsamhet

Berättelserna visar att den som har många järn i elden har lättare att hitta fram till ett lyckat alternativ. Deltidsarbete kan vara en lösning som gör det möjligt att förena arbete med studier eller göra ett yrke av sin hobby. En kombination av olika yrkeskompetenser kan vara ett oslagbart trumfkort på arbetsmarknaden. Till och med ett lapptäcke av olika anställningsförhållanden kan ibland vara ett fungerande alternativ. Ur karriärsynpunkt kan det vara bättre med flera överlappande anställningar än att snabbt ha bytt från en anställning till en annan.

Många av dem som bidrog med lyckliga berättelser var företagare. Deras berättelser handlar om hur de lyckades utveckla sina resurser och uppnå arbetsglädje och bättre livskvalitet genom att grunda ett litet företag eller börja arbeta som egenföretagare. Den fördelen saknar de som stannar kvar i ett lönearbete som präglas av allt större gränslöshet.

Organisationsförändringar sliter på de anställda

Finland är de tusen organisationsförändringarnas land, där man håller fast vid berättelsen om förändringens oundviklighet. I boken tecknas en negativ bild av dessa förändringar, som för en del av berättarna ledde till sjukskrivning.

Att genomföra förändringar är ett sätt för en del chefer att upprätthålla känslan av att de är situationens herrar. Förändringarna går ut över de arbetstagare som på grund av omstruktureringar, upphandlingar, ständigt nya projekt, mobila arbetsformer eller andra omställningar tvingas ändra sina arbetsrutiner och anpassa sig till nya arbetskamrater och samarbetspartners. Den ena förändringen leder till den andra, när många olika enheters verksamhet ska anpassas till de nya förutsättningarna. De anställdas svårigheter att anpassa sig till förändringarna ses ofta som ett tecken på förändringsmotstånd, trots att det egentligen handlar om att människor behöver tid för att anpassa sig.

Ett kapitel för sig är att dagens arbetsliv favoriserar slipade ledare som är bra på att uppträda, fatta snabba beslut och använda de friheter och maktbefogenheter som följer med deras ställning. Vid rekrytering av företagsledare kan det vara svårt att skilja mellan sådana kandidater som har en karismatisk läggning och sådana som är behäftade med en psykopatisk störning. En karismatisk ledare är bra på att tackla utmaningar, fatta svåra beslut och få andra med på noterna. Men från detta är steget inte långt till riskfyllt beteende och styrning av de anställda genom kontroll, dominans och manipulation.

– Arbetsförhållandena formar människan och påverkar till och med hjärnans neurologiska processer. Betyder det att dagens arbetsliv har sådana drag som kan öka förekomsten av egenskaper som tidigare har betraktats som skadliga eller rentav onda?, frågar sig Anu Järvensivu.

– Och vad säger det om den tid vi lever i, att personer med psykopatiska drag har så lätt att anpassa sig till dagens arbetsliv?

Berättelser från det finländska arbetslivet har sammanställts till en bok

Boken Berättelser om det finländska arbetslivet, som har getts ut på Arbetshälsoinstitutets förlag, handlar om förändringar i arbetslivet och om enskilda arbetstagares ibland hårda kamp för att klara sig. En del av berättelserna handlar om lidande, medan andra är överlevnadsberättelser eller rena rama solskenshistorier.

Berättelsernas budskap är klart. Det handlar inte bara om individuella tolkningar, utan om viktiga politiska, ekonomiska och moraliska ställningstaganden till arbetets roll som orsak till utbrändhet och sjukdom.

Boken är en utmärkt inspirationskälla för den som söker en ny riktning för sitt eget arbetsliv. Här finns råd om vad man bör undvika och hur man kan gå tillväga för att lyckas. Genom att läsa de här berättelserna kan man samla mod att skriva ett nytt kapitel i sin egen arbetslivsberättelse. Boken riktar sig också till förändringsledare och anställda inom företagshälsovården, vilka genom sin insats kan påverka välbefinnandet hos alla som arbetar på arbetsplatserna.

Berättelserna har samlats in som en del av forskningsprojektet Työelämän muutoksessa pärjääminen – näkökulmana sukupolvi ja sukupuoli (Att klara förändringar i arbetslivet – sett ur ett generations- och genusperspektiv). Forskningsarbetet har genomförts med finansiellt stöd från Arbetarskyddsfonden. Forskningsresultaten presenteras i boken Järvensivu A. ym. 2014. Työelämän sukupolvet ja muutoksessa pärjäämisen strategiat (Olika arbetslivsgenerationer och strategier för att klara förändringar). Tampere: TUP.

Anu Järvensivu (PD, docent) är senior forskare vid Arbetshälsoinstitutet. Hon har studerat arbetslivet i 15 års tid med särskild inriktning på bl.a. förändringar i arbetslivet och samhället och olika arbetslivsgenerationer. Vid sidan av sitt forskningsarbete har hon arbetat med att främja utvecklingen på arbetsplatserna. För läsare av dagstidningen Helsingin Sanomat är hon också känd för sina kolumner om arbetslivsfrågor.

Mer information

senior forskare Anu Järvensivu, Arbetshälsoinstitutet, tfn +358 43 824 7370, anu.jarvensivu[at]ttl.fi

Publikation: Tarinoita suomalaisesta työelämästä, Järvensivu Anu, Työterveyslaitos, Helsinki 2014. 192 sidor, 33 euro.

Recensionsexemplar av boken kan rekvireras från Arbetshälsoinstitutets bokhandel, där man också kan köpa exemplar av boken, tfn 030 474 2543; kirjakauppa@ttl.fi;
webbhandeln www.ttl.fi/verkkokauppa, Topeliusgatan 41 a A, Helsingfors

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 750 anställda.

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Arbetshälsoinstitutet har cirka 600 anställda. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på five orter och huvudkontor i Helsingfors. 50 % av budjetten kommer från staten.

Prenumerera