Arbete med lönekartläggning ger effekt

Report this content

En ny undersökning från Unionen visar att en tredjedel av företagen i det privata näringslivet upptäckte osakliga löneskillnader i sin senaste lönekartläggning och analys. Det är en ökning sedan Unionens senaste undersökning från 2013 där osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor med lika eller likvärdiga arbeten upptäcktes i vart fjärde fall.

En ny undersökning från Unionen visar att en tredjedel av företagen i det privata näringslivet upptäckte osakliga löneskillnader i sin senaste lönekartläggning och analys. Det är en ökning sedan Unionens senaste undersökning från 2013 där osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor med lika eller likvärdiga arbeten upptäcktes i vart fjärde fall.

– Företagen måste bli bättre på att använda lönekartläggning. All erfarenhet visar att det är ett effektivt verktyg för att komma till rätta med osakliga löneskillnader genom att de hittas och åtgärdas, säger Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg.

Fyra av tio företag kom fram till att de behövde genomföra andra åtgärder än lönejusteringar, exempelvis översyn av lönekriterier, kompetensutveckling av anställda eller utbildning av lönesättande chefer.

År 2008 hade mer än hälften av arbetsplatserna gjort lönekartläggningar. Unionens nya undersökning visar att bara en tredjedel av arbetsgivarna genomför en lönekartläggning och analys varje år. En tredjedel har inte genomfört någon lönekartläggning och analys alls under den senaste treårsperioden och bryter därmed mot diskrimineringslagens krav. Arbetsgivare med dåliga kunskaper är övervägande negativt inställda till arbetet med lönekartläggning och analys medan arbetsgivare som har goda kunskaper upplevs ha en positiv inställning till arbetet.

– Det är bra att en tredjedel av företagen på frivillig väg insett värdet av att årligen göra en lönekartläggning och analys. Nästa år vill jag se att det är ännu fler. Därför är det min förhoppning att kraven på årliga lönekartläggningar återinförs av riksdagen, säger Cecilia Fahlberg.

Nästan sju av tio Unionen-klubbar uppger att det bedrivs ett aktivt arbete för jämställda löner på deras arbetsplats. De som svarar att det inte förekommer något aktivt arbete säger att den vanligaste orsaken är att frågan inte prioriteras av arbetsgivaren eller att andra frågor går före.

Det största problemet med oförklarade löneskillnader finns på det privata området. Bland privatanställda tjänstemän är det så kallade standardvägda lönegapet mellan kvinnor och män 8,6 procent. Det är ett större gap än genomsnittet på svensk arbetsmarknad. På tio år har det standardvägda lönegapet minskat med 1,2 procent för tjänstemännen inom privat sektor.

Undersökningen genomfördes av Ipsos på uppdrag av Unionen under januari och februari 2015. Enkäten har skett genom telefonintervjuer med företrädare för 1 000 av Unionens fackklubbar.

Unionens pressjour 08-504 151 00

Unionen – vi skapar framgång genom utveckling, trygghet och glädje i arbetslivet.

Unionen är Sveriges största fackförbund på den privata arbetsmarknaden och landets största tjänstemannaförbund med drygt 600 000 medlemmar. Följ oss på www.unionen.se – twitter.com/unionen – www.unionenopinion.se

Taggar: