Många hoppar av ämneslärarutbildningen första året

Många studenter väljer att hoppa av den nya lärarutbildningen, visar en ny analys från UKÄ. Avhoppen varierar kraftigt mellan de olika inriktningarna och fler män än kvinnor hoppar av. Flest avhopp sker på ämneslärarutbildningen och grundlärarutbildningen med inriktning mot årskurs 4-6. Fler väljer att stanna kvar på inriktningar mot undervisning av yngre barn samt på kompletterande pedagogisk utbildning (KPU).

I en ny rapport sammanställer UKÄ för första gången andelen avhopp från den nya lärarutbildningen. På ämneslärarutbildningen med inriktning mot årskurs 7-9 visar analysen att cirka 38 procent av studenterna hoppat av i ett tidigt skede.

– Ur ett lärarförsörjningsperspektiv är det mycket problematiskt med de stora avhoppen från ämneslärarutbildningen. Med dagens lärarbrist, som ser ut att bli allt allvarligare, behöver fler påbörja och inte minst slutföra en lärarutbildning, säger Harriet Wallberg, universitetskansler på Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Avhoppen från den nya lärarutbildningens olika inriktningar varierar kraftigt. På ämneslärarutbildningen med inriktning mot gymnasieskolan har cirka 29 procent hoppat av sin utbildning. För grundlärarexamen med inriktning mot årskurs 4-6 är motsvarande siffra 27 procent.

Studenter som läser till ämneslärare via kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) hoppar av i betydligt lägre utsträckning än de som läser ordinarie ämneslärarutbildning. Fler studenter på inriktningarna mot yngre barn: förskola, fritidshem och grundskola årskurs 1-3 finns kvar under den senare delen av utbildningen. På förskollärarutbildningen ser 77 procent av studenterna ut att gå kvar på sin utbildning.

Lärarutbildningarna är kvinnodominerade, särskilt inriktningarna mot yngre barn har mycket stor andel kvinnliga studenter. Gemensamt för samtliga inriktningar är att män verkar hoppa av utbildningen i högre grad.

– Störst är skillnaden mellan kvinnors och mäns avhopp på inriktningen mot fritidshem och förskoleklass årskurs 1-3. Men det mest anmärkningsvärda är att hela 41 procent av männen på ämneslärarutbildningen med inriktning mot årskurs 7-9 hoppar av tidigt, säger Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Det finns idag inga direkta mått på avhopp och det är för tidigt att mäta examensfrekvens på den nya lärarutbildningen som startade 2011.

– Vi har tittat på studenterna som påbörjade utbildningen höstterminen 2012 och undersökt när de senast varit registrerade. På så sätt har vi fått fram hur stora andelar av studenterna som verkar ha avslutat sina studier tidigt, förklarar Fredrik Svensson.

Avhopp från lärarutbildningen »


För mer information, kontakta:
Fredrik Svensson, utredare, tfn 08-563 087 87, fredrik.svensson@uka.se
Annika Pontén, avdelningschef, tfn 08-563 087 57, annika.ponten@uka.se
Pressekreterare, tfn 073-662 86 33, press@uka.se

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ska bidra till att stärka den svenska högskolan och Sverige som kunskapssamhälle. Vi granskar kvaliteten på högskoleutbildningarna, vi analyserar och följer upp utvecklingen inom högskolan, vi ansvarar för högskolestatistiken samt vi utövar tillsyn och bevakar studenternas rättssäkerhet. www.uka.se . Följ oss på Twitter .

Taggar:

Om oss

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ska bidra till att stärka den svenska högskolan och Sverige som kunskapssamhälle. Vi granskar kvaliteten på högskoleutbildningarna, vi analyserar och följer upp utvecklingen inom högskolan och vi bevakar studenternas rättssäkerhet. www.uka.se

Prenumerera

Dokument & länkar

Citat

Ur ett lärarförsörjningsperspektiv är det mycket problematiskt med de stora avhoppen från ämneslärarutbildningen. Med dagens lärarbrist, som ser ut att bli allt allvarligare, behöver fler påbörja och inte minst slutföra en lärarutbildning.
Harriet Wallberg, universitetskansler.