Media, konst och design när studenterna själva får välja

Studenternas efterfrågan på utbildningar inriktade mot media, konst och upplevelseindustrin är stor. För att möta studenternas intresse har högskolorna startat en mängd nya utbildningar inom området. Men arbetsmarknadens efterfrågan på de examinerade är inte lika stor och många har svårt att få jobb efter examen. Det visar en ny rapport från Högskoleverket.

Högskoleverket utreder på uppdrag av regeringen tillgången på olika grupper av högskole-utbildade och arbetsmarknadens behov. Nu har turen kommit till utbildade inom det konstnärliga området och upplevelseindustrin. Till dessa områden räknas till exempel utbildningar inom design, media, musik, scenkonst, dataspel och turism. Det är tydligt att den totala mängden utbildade inom dessa områden överstiger arbetsmarknadens behov. Endast 38 procent av dem med konstnärlig examen är etablerade på arbetsmarknaden ett år efter examen. Enligt SACO ligger arbetslösheten bland utbildade inom konst och media på 22,3 procent. – Högskoleutbildning har andra syften än att bara förse arbetsmarknaden med rätt kompetens. Men ibland blir obalansen mellan högskola och arbetsmarknad för stor och de nya konstnärliga utbildningarna är ett tydligt exempel på det, säger Sigbrit Franke, chef för Högskoleverket. _Studenternas intresse styr utbudet_ Trots den kärva situationen på arbetsmarknaden ökade antalet utbildningsplatser inom kulturområdet med 42 procent mellan 1998 och 2003. Motsvarande siffra för övriga utbildningar är 22 procent. Design, media och upplevelser tycks fungera som magiska ord för att locka till sig en strid ström av sökande. Eftersom resurstilldelningssystemet främst baseras på antalet helårsstudenter är studenternas intresse avgörande för vilka utbildningar högskolorna erbjuder. – Det saknas idag incitament för lärosätena för att göra djupare analyser av arbetsmarknaden innan en utbildning startar. Men vi vill ändå uppmana lärosätena att ta hänsyn till situationen på arbetsmarknaden vid planeringen av utbildningarna. Det är också viktigt att följa upp hur de examinerade lyckas på arbetsmarknaden, säger Sigbrit Franke. Blivande studenter får inte alltid rättvisande information om jobbutsikterna efter utbildningen. I utbildningskatalogerna beskrivs ofta arbetsmarknaden i svävande och positiva ordalag. Formuleringar som ”ett växande behov”, ”din kompetens kommer att bli allt viktigare”, och ”en bred framtida arbetsmarknad” är vanliga. Högskoleverket uppmanar högskolorna att ge blivande studenter en mer realistisk bild av arbetsmarknaden idag och även informera om utsikterna den närmaste framtiden. _Upplevelser på högskolenivå?_ En annan viktig fråga som ställs i rapporten är vilka utbildningar som ska finnas på högskolan och vilka som lämpar sig bättre på lägre nivåer. Det finns en mängd olika utbildningar som trängs på den konstnärliga arenan, till exempel så kallade KY-utbildningar (kvalificerade yrkesutbildningar). Dessa utbildningar liknar högskoleutbildningarna och studenterna konkurrerar ofta om samma jobb. – Det är viktigt att högskolorna funderar över vad som motiverar att ge en viss utbildning på högskolenivå. Om den inte tydligt vilar på vetenskaplig grund utan är snävt yrkesinriktad kanske den lämpar sig bättre på andra utbildningsnivåer, säger Sigbrit Franke. Läs rapporten på http://www.hsv.se. För mer information kontakta Thomas Furusten, tfn 08-563 085 12, eller Håkan Forsberg, tfn 08-563 085 24.

Om oss

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ska bidra till att stärka den svenska högskolan och Sverige som kunskapssamhälle. Vi granskar kvaliteten på högskoleutbildningarna, vi analyserar och följer upp utvecklingen inom högskolan och vi bevakar studenternas rättssäkerhet. www.uka.se

Prenumerera