2,8 miljarder kronor i höjda anslag till svensk forskning

Report this content

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Därför investerar regeringen i att bygga ett modernt kunskapssamhälle med högkvalitativ forskning som stärker närings- och samhällslivet i hela Sverige. I budgetpropositionen föreslår regeringen därför att de årliga anslagen till forskning succesivt höjs med 2 815 miljoner kronor SEK. År 2017 höjs anslagen till forskning och innovation med 390 miljoner kronor. Anslagen fortsätter sedan att höjas så att den totala anslagshöjningen blir drygt 2,8 miljarder till år 2020. De ökade statliga resurserna ska bland annat gå till att öka svenska universitets och högskolors basanslag för forskning och på så sätt ge dem bättre förutsättningar att agera långsiktigt och ansvarsfullt.  

Regeringens ambition är att värna den fria forskningen samtidigt som forskningspolitiken prioriterar samhällsutmaningar som är relevanta för vår tid och vårt samhälle. För att universitet och högskolor i hela landet ska kunna ta ett större och långsiktigt ansvar för utvecklingen av forskningen och bidra till att Sverige kan behålla sin tätposition i världen vill regeringen att basanslagen direkt till universitet och högskolor för forskning och utbildning på forskarnivå ska ökas succesivt med totalt 1 300 miljoner kronor fram till år 2020

Regeringen gör även en rad strategiska forskningssatsningar för att möta både globala och nationella samhällsutmaningar. De samhällsutmaningar som regeringen prioriterar är klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap, inkluderande och hållbart samhälle samt en ökad digitalisering. Totalt handlar det om en succesiv ökning från och med 2017 till att 2020 som från år innebär 710 miljoner kronor i ökade resurser per år för forskning kopplat till samhällsutmaningarna.

För att öka kvaliteten i skolan behöver den vetenskapliga grunden i lärar- och förskollärarutbildningarna stärkas och regeringen föreslår därför att medel avsätts för forskarskolor för anställda vid universitet och högskolor. Dessutom investerar regeringen i en försöksverksamhet inom praktiknära forskning som ska pröva och utveckla modeller för samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten med examenstillstånd inom lärarutbildningarna. För dessa satsningar föreslår regeringen att 25 miljoner kronor avsätts 2017 och för 2018–2020 beräknas 95 miljoner kronor och att anslagen beräknas öka med ytterligare 15 miljoner kronor 2018. Den totala anslagshöjning blir 120 miljoner kronor när satsmingen är fullt utbyggd år 2020.

Rymdverksamhet är i dag av strategisk betydelse för samhället och forskning baserad på satellitdata om tillståndet på jorden, i haven och i atmosfären är helt avgörande för att förstå och hantera den globala klimat- och miljöutmaningen. För att stärka rymdforskningen beräknar regeringen att Rymdstyrelsen anvisas en anslagsökning på totalt 40 miljoner kronor under perioden 2018–2020.

Senare i höst kommer regeringen att presentera mandatperiodens forskningspolitiska proposition där satsningarna samt regeringens prioriteringar inom forskning, innovation och högre utbildning kommer att utvecklas ytterligare.

- Svensk forskning är framstående i internationell jämförelse men ökade resurser behövs för att utveckla Sverige som kunskapsnation och stärka näringslivets konkurrenskraft. Mer pengar till forskningen behövs också för att möta klimathotet och vår tids andra stora samhällsutmaningar samt skapa ett kunskapsintensivt, innovativt och högproduktivt näringsliv. Regeringen vill därför budgetpropositionen för år 2017 att anslagen till forskning ökas med drygt 2,8 miljarder kronor när satsningarna är helt genomförda år 2020 säger högskole- och forsningsminister Helene Hellmark Knutsson.

Den svenska modellen bygger på omfattande gemensamma satsningar på utbildning och forskning. Regeringen fortsätter nu samhällsbygget och investerar i forskning, forskarutbildning och innovation. Den långsiktiga forskningspolitik som regeringen kommer att lägga fram i höstens forskningspolitiska proposition ska bevara och stärka Sveriges ställning som en av världens främsta forskningsnationer och som ledande kunskapsnation, fortsätter Helene Hellmark Knutson, minister för högre utbildning och forskning.

- Det är viktigt att universitet och högskolor i hela landet ges bättre möjligheter att agera långsiktigt och anvarsfullt. Ett allt för starkt beroende av externa forskningsanslag riskerar att skapa strukturer som gör det svårare för lärosäten och forskningsmiljöer att agera självständigt, långsiktigt och ansvarsfullt. För att ge våra lärosäten bättre möjligheter att självständigt ta ett större och långsiktigt ansvar för utvecklingen av forskningen och till att Sverige kan behålla sin tätposition i världen vill regeringen att anslagen direkt till universitet och högskolor för forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 1 300 miljoner kronor år 2018–202, avslutar Helene Hellmark Knutsson.

Föreslagna och beräknade anslagsökningar för de statliga anslagen för forskning 2017–2020

mnkr 

2017  2018  2019  2020 
Universitet   och högskolor  15  520  780  1 300 
Vetenskapsrådet  45  220  280  275 
Vinnova*  265  320  430  575 
Formas*  25  210  325  350 
Forte*  40  95  145  175 
Rymdstyrelsen  0  25  40  40 
RISE*  0  100  100  100 
Totalt  390  1 490  2 100  2 815 

*Under andra utgiftsområden. 

Kontakt 

Kristian Brangenfeldt, pressekreterare hos Helene Hellmark Knutsson, 072-543 95 89