Fler nyanlända elever ska bli behöriga till gymnasieskolan

För att fler ska nå kunskapsmålen har regeringen i dag beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur utbildningen för de elever som kommer till Sverige under grundskolans senare år kan stärkas.

Tiden i svensk grundskola är avgörande för möjligheten att bli behörig till gymnasieskolans nationella program. De som kommer till Sverige så att de kan börja i svensk skola vid sju års ålder når till exempel kunskapsmålen i stort sett i lika hög grad som elever som är födda i Sverige. För de elever som har börjat i svensk skola i årskurs 1–5 har andelen som blir behöriga till gymnasiet ökat från 69 procent till 72 procent sedan 2013. De som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser har färre år på sig och får ofta svårt att nå de kunskapsmål som krävs för gymnasiebehörighet.

Regeringen arbetar på många olika sätt för att stärka nyanlända elevers förutsättningar i alla skolformer (se bifogat bakgrundsmaterial). Som en del i det arbetet ger regeringen nu Ebba Östlin i uppdrag att föreslå åtgärder för hur utbildningen för de elever som kommer till Sverige under grundskolans senare år kan anpassas för att öka deras möjligheter att nå gymnasiebehörighet.

– Barn som kommer till Sverige under skolåren har olika bakgrund. En del har gått i skola och med rätt start, bra kartläggning och studiehandledning på det gamla skolspråket, har man förutsättningar att klara grundskolan samtidigt som sina jämnåriga vänner födda i Sverige. Men för den som varit på flykt i flera år, aldrig gått i skola eller bara fått väldigt grundläggande skolgång och som kommer hit i sena grundskoleåren brister i dag systemet. Då får man inte tillräcklig tid i skolan, och förväntningarna från omgivningen blir låga. Vi gör redan många insatser, men vi behöver också göra tydligare systemreformer för att dessa barn ska få rätt förutsättningar. Att ta fram de reformerna blir nu Ebba Östlins uppdrag, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Utredaren ska bland annat analysera och ge exempel på hur undervisningen i grundskolan kan organiseras för att stödja kunskapsutvecklingen hos elever med kort skolbakgrund och som kommer till Sverige i grundskolans senare årskurser.

För att främja skolgången för de asylsökande elever som flyttas mellan olika boenden och därför placeras i olika skolor ska utredaren även analysera hur övergången kan förbättras för att dessa elever ska få en så sammanhållen utbildning som möjligt.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2017.

Ladda ner

Bakgrundsmaterial: Exempel på hur regeringen arbetar för att stärka nyanlända elevers förutsättningar i skolan: http://www.regeringen.se/contentassets/1c7b1f8ed5d840919bfe46abf4875df6/exempel-insatser-for-nyanlanda-elever.pdf

Kontakt

Emma Stark, pressekreterare hos Gustav Fridolin, 072-551 16 05