Förbättrad återbetalning av studieskulder

Studiestödssystemet möjliggör för personer oavsett bakgrund att utbilda sig. Det är ett problem att personer inte återbetalar sina studieskulder. Låntagare bosatta utomlands återbetalar sina studieskulder i betydligt lägre utsträckning än låntagare bosatta i Sverige. Återbetalningsgraden för 2016 var drygt 71 procent för låntagare bosatta utomlands jämfört med 94 procent för låntagare bosatta i Sverige. Därför tillför regeringen medel för att CSN ska öka återbetalningsgraden bland utlandsbosatta låntagare.

Studiestödet möjliggör utbildning oavsett bakgrund. I Sverige finns det i dag 100 000 lediga jobb men samtidigt 350 000 personer i arbetslöshet. Med utbildning förbättras kompetensförsörjningen och med fler i jobb kan den svenska modellen fortsätta att utvecklas.

Med möjligheten att ta studielån följer ett eget ansvar för att betala tillbaka lånet. Av CSN:s totalt utlånade belopp bedöms cirka 28 miljarder kronor vara lån som staten riskerar att inte få tillbaka. Av dessa bedöms 68 procent bero på de trygghetsregler som finns för återbetalning. Resterande del avser lån i samband med misskötsel av återbetalning, varav 2,2 miljarder kronor avser utlandsbosatta låntagare.

- Det är fullkomligt oacceptabelt att det finns personer som utnyttjar vårt generösa studiemedelssystem, och som inte tar sitt ansvar att betala tillbaka sina skulder, säger Anna Ekström gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Regeringen vill att återbetalningen av studielån ökar. Därför tillförs CSN 14,6 miljoner kronor under 2018 för att återbetalningsgraden ska öka.

Genom tillskottet kan CSN intensifiera sitt arbete med att öka återbetalningsgraden avseende utlandsbosatta låntagare.  Det kan till exempel handla om att CSN kan fortsätta driva sitt rättsliga arbete i utlandet för låntagare som inte betalar.

Budgetpropositionen för 2018 bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Kontakt 

Helena Paues, pressekreterare hos Anna Ekström, 072-209 45 20