Förslag på nya regler om studiemedel för utlandsstudier

För att minska bidragsbrott och hög skuldsättning remitterar Utbildningsdepartementet nu ett förslag till nya bestämmelser för studiemedel för utlandsstudier. Promemorian innehåller också förslag till tydligare bestämmelser med syfte att minska risken för att studiemedel används för resor till oroliga områden, eller att studiemedel lämnas för utbildningar som till exempel har icke-demokratiska värderingar.

Bakgrund

Under 2015 trädde nya bestämmelser om studiemedel för utlandsstudier i kraft. Den så kallade utlandsreformen gjorde det bland annat möjligt med ett högre och mer flexibelt uttag av merkostnadslån för undervisningsavgifter, både vid utlandsstudier och för studier i Sverige. Uppgifter från Centrala studiestödsnämnden (CSN) visar nu att skuldsättningen för studerande på gymnasiala språkkurser har ökat kraftigt. Även utlandsstuderande på eftergymnasial nivå lånar mer än tidigare, samtidigt som allt färre personer studerar vid de utländska prestigeuniversiteten. Sedan reformen infördes har också bidragsbrotten ökat och bidragsbrottsförsöken riktas i första hand mot studiemedel för gymnasiala språkstudier.

Förslaget

Därför föreslår nu Utbildningsdepartementet att bestämmelserna om merkostnadslån för undervisningsavgifter ska ändras, så att det inte längre är möjligt att få en mycket stor lånesumma utbetald vid ett och samma tillfälle.

I promemorian finns också förslag om ett förtydligande om när studiemedel för utlandsstudier inte rimligen bör beviljas. Syftet är att minska risken för att studiemedel används för att till exempel finansiera resor till oroshärdar. Bestämmelserna syftar också till att tydliggöra att studiemedel inte bör lämnas för utbildningar som är oförenliga med den svenska regleringen på området, som exempelvis regeringsformens bestämmelser om mänskliga fri- och rättigheter. Det kan bland annat handla om utbildningar som bara antar studerande av ett visst kön.

- Studiemedel ska inte gå till bidragsbrott eller utbildningar där till exempel kvinnor inte är tillåtna att studera. Internationalisering är viktigt, men vi ska inte finansiera vilka utbildningar som helst med studiemedel, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.

När?

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 maj 2018, men ska börja tillämpas från halvårsskiftet, den 30 juni, av administrativa skäl.
De ändrade bestämmelserna om merkostnadslån för undervisningsavgifter föreslås tillämpas för studier som påbörjas efter den 30 juni 2018.
De ändrade bestämmelserna som rör ett förtydligande av när studiemedel inte rimligen bör beviljas, föreslås tillämpas för studier som bedrivs efter den 30 juni, om den studerande inte redan har beviljats studiemedel för samma period enligt äldre bestämmelser.

Detta innebär förslaget

1. Gymnasial nivå
Ett högre och mer flexibelt uttag av merkostnadslån för undervisningsavgifter vid utlandsstudier och för studier i Sverige tas bort. Den studerande får låna högst 3,2 procent av prisbasbeloppet per vecka vid studier på heltid – alltså 1 433 kronor (2017), eller cirka 57 000 kronor för 40 veckors studier.

2. Eftergymnasial nivå
Möjligheten till ett mer flexibelt uttag av merkostnadslån för undervisningsavgifter vid utlandsstudier och för studier i Sverige tas bort. Den studerande får dock låna ett visst högre belopp, högst 6,4 procent av prisbasbeloppet per vecka – alltså 2 866 kronor (2017), eller cirka 115 000 kronor för 40 veckors studier. Det belopp som totalt sett får betalas ut på eftergymnasial nivå, det vill säga för 240 veckors studier, föreslås dock vara oförändrat.

3. När studiemedel inte rimligen bör lämnas
Det tydliggörs i studiestödsförordningen att studiemedel inte får lämnas för en utbildning som inte rimligen bör ge rätt till studiemedel, antingen på grund av utbildningen som sådan eller med hänsyn till övriga omständigheter. Syftet är att klargöra att studiemedel inte bör få lämnas för en utbildning som inte skulle ge rätt till studiemedel i Sverige, för att den exempelvis är oförenlig med den svenska grundlagen eller annan svensk reglering på området. Det kan till exempel handla om utbildningar som inte tar emot sökande av ett visst kön. Studier i ett område där Utrikesdepartementet avråder inresa bör rimligen inte heller ge rätt till studiemedel. Bedömningen av när studiemedel inte rimligen bör få lämnas ska även fortsättningsvis göras av CSN.

Kontakt  

Helena Paues, pressekreterare hos Anna Ekström, 072-209 45 20

Taggar: