Ledningsutredningen föreslår tydligare uppdrag för ledare inom högskolan

De akademiska ledarna och kollegiala organen bör få ett utvecklat och förtydligat uppdrag. Det föreslås i Ledningsutredningen som i dag lämnas över till Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

I maj 2014 fick professor Kåre Bremer i uppdrag att kartlägga och analysera ledarskap och ledningsstrukturer i universitet och högskolor. Det arbetet är avslutat och Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, får nu ta del av Ledningsutredningens betänkande.

­­­– Jag ser fram emot att ta del av slutsatserna i den här utredningen. För att vi ska kunna vara en ledande kunskaps- och forskningsnation måste universiteten och högskolorna ha ett starkt ledarskap som förmår göra strategiska – och i bland obekväma – prioriteringar och ser till att forskningens frihet garanteras, säger Helene Hellmark Knutsson.

Den nationella regleringen av universitet och högskolor minskades 2011. Det finns bestämmelser om styrelse och rektor, men i övrigt får lärosätena själva besluta om ledning och organisation av verksamheten. Det finns också goda exempel på lösningar, men även oklarheter i ansvars- och mandatfördelning. Utredningen har erfarit att de kollegiala beslutsorganen verkar konserverande och har svårigheter att fatta strategiska beslut om nyorientering och resursomfördelning. De akademiska ledarna, särskilt institutionscheferna, har ofta ett otydligt akademiskt uppdrag, begränsade resurser och mycket administration. Utredningen föreslår utvecklingsåtgärder som syftar till att lärosäten ska klargöra befogenheter för linjeorganisationer och kollegialorgan. Utredningen lämnar ett 50-tal utvecklingsförslag till lärosätena och regeringen. Bland förslagen finns författningsförändringar avseende styrelse och rektor men ingen nationell återreglering.

Kontakt

Kåre Bremer, särskild utredare i Ledningsutredningen, 073-366 91 69

Maria Soläng, pressekreterare hos Helene Hellmark Knutsson, 072-206 19 47