Ny utredning för ökad internationalisering inom högre utbildning och forskning

Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att bland annat föreslå nya mål och en ny nationell strategi för internationalisering av universitet och högskolor. Utredaren ska även föreslå hur fler studenter kan få ett internationellt perspektiv i sin utbildning.

Behoven av kunskap och kompetens ökar och förändras ständigt på en allt mer internationell arbetsmarknad. Svensk högre utbildning och forskning måste möta denna utveckling. I dag studerar relativt få svenska studenter utomlands en del av sin studietid, särskilt inom vissa professionsutbildningar. Mobiliteten behöver därför öka både för studenter, forskare och lärare.

Internationalisering bidrar till att kvaliteten i högre utbildning och forskning ökar, men i dag skiljer förutsättningarna sig åt mellan olika lärosäten. Det är därför viktigt att både undanröja hinder och förbättra möjligheterna för lärosäten att prioritera mobilitet och internationalisering.

– Vägen framåt för att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft och förbättra vår position som kunskapsnation är att utveckla kunskapsutbytet med andra länder. Ökad internationalisering inom högre utbildning och forskning behövs för att Sverige ska få in nya perspektiv och bättre kunna möta såväl nationella som globala samhällsutmaningar, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Globalisering och digitalisering har skapat nya och bättre förutsättningar för omfattande internationell samverkan, samtidigt präglas det internationella samarbetet inom högre utbildning och forskning allt mer av konkurrens. Mot bakgrund av de förändrade förutsättningarna ger regeringen en särskild utredare i uppdrag att föreslå nya mål och en ny uppföljningsbar nationell strategi för internationalisering av universitet och högskolor, som omfattar både utbildnings- och forskningsverksamheten.

I uppdraget ingår att föreslå hur fler studenter kan få ett internationellt perspektiv i sin utbildning, till exempel genom åtgärder för att fler studenter, lärare och forskare ska verka utomlands. Utredaren ska även kartlägga och lyfta fram goda exempel på svenska och utländska lärosätens arbete med internationalisering på hemmaplan och föreslå åtgärder för att alla studenter som inte studerar utomlands ska få internationell erfarenhet och internationella perspektiv.

Dessutom ingår det i uppdraget att föreslå åtgärder för att öka Sveriges attraktivitet som studiedestination och kunskapsnation. Utredaren ska lämna ett förslag till ett sammanhängande system för anmälnings- och studieavgifter, rekrytering, antagning, prövning av uppehållstillstånd för och mottagande av avgiftsskyldiga studenter. Utredaren ska även se över hur lärosäten ska ha möjligheten att finansiera avgifter för tredjelandsstudenter inom sina utbildningsanslag.

– Studenter och forskare som rör sig mellan olika länder är nyckelaktörer i utbytet av kunskap och idéer. Precis som det är viktigt att svenska studenter studerar utomlands, är det oerhört viktigt att utländska studenter och forskare vill komma till Sverige. Det höjer kvaliteten på svensk utbildning, och i vår globala värld tjänar alla på att svenska universitet och högskolor är internationella miljöer, säger Helene Hellmark Knutsson.

Agneta Bladh, ordförande i Vetenskapsrådets styrelse, utses till särskild utredare. Tidigare har hon bland annat varit generaldirektör för Högskoleverket, statssekreterare i Utbildningsdepartementet, rektor för Högskolan i Kalmar och ledamot i EU:s högnivågrupp för modernisering av högre utbildning. Uppdraget ska delredovisas senast den 31 januari 2018 och slutredovisas senast den 31 oktober 2018.

Kontakt 

Jens Petersen, pressekreterare hos Helene Hellmark Knutsson, 070-293 69 35