Utbildningsdepartementets samlade budgetsatsningar 2018

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som genom investeringar i högkvalitativ utbildning och forskning lägger grunden för vårt gemensamma samhällsbygge. Den svenska skolan ska utjämna socioekonomiska skillnader och ge alla människor möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. En förskola av hög kvalitet och en jämlik kunskapsskola med behöriga och kompetenta lärare ger våra barn och unga en god grund att stå på. Det ska finnas goda möjligheter att studera vidare under hela livet och i hela landet, och att komplettera sin utbildning eller omskola sig i vuxen ålder.

I höstens budget fortsätter investeringarna på utbildningsområdet. Nedan presenteras några av de satsningar som regeringen avser att göra i budgetpropositionen för 2018.

Unik förstärkning av den statliga finansieringen av skolan

För att regeringens mål om en jämlik kunskapsskola ska nås krävs att resurserna till skolan förstärks och i större utsträckning fördelas efter behov. Regeringen föreslår därför nu en unik förstärkning av den statliga finansieringen av skolan genom ett statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling, i enlighet med Skolkommissionens förslag. Medlen ska fördelas så att resurserna viktas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. De huvudmän som får ta störst del av stödet är de som har ett högt socioekonomiskt indexvärde. Bidraget ska vara villkorat så att de tillförda medlen leder till ökade insatser för jämlikhet, kunskapsutveckling och kvalitet i verksamheten.

Mer kunskap för alla elever och stärkt likvärdighet

Alla elever har rätt att utvecklas och skolan ska ge alla möjlighet att nå kunskapsmålen, oavsett elevernas bakgrund och behov. För att inga elever ska halka efter är det avgörande att stödinsatser sätts in tidigt. Regeringen har inhämtat Lagrådets synpunkter på förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti i förskoleklassen och lågstadiet, och föreslår i denna budgetproposition ytterligare medel, utöver tidigare avsatta medel, till garantin. Åtgärdsgarantin ska säkerställa att alla elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd får rätt stöd i rätt tid. Regeringen har även satsat på att stärka den special­pedagogiska kompetensen generellt i skolan – en satsning som regeringen nu avser att förlänga till och med 2020. Regeringen har också tagit beslut om att skolplikten förlängs med ett år och blir tioårig, genom att förskoleklassen blir en obligatorisk skolform. Medel för detta avsätts i budgetpropositionen.

Yrkesprogram med grundläggande behörighet

Gymnasieskolans yrkesprogram är basen för industrins och välfärdens kompetensförsörjning. Regeringen menar att eleverna på yrkesprogrammen ska ha en reell möjlighet att gå en utbildning som ger grundläggande behörighet till högre utbildning utan att yrkeskurserna som är centrala för deras utbildning minskar. Utbildningsdepartementet har skickat ett förslag på remiss som innebär att yrkesprogrammen utökas från dagens 2 500 poäng till att omfatta 2 700 eller 2 800 gymnasiepoäng. Regeringen avsätter i budgetpropositionen för 2018 medel för att kompensera kommunerna för tillkommande kostnader, som beräknas till cirka 234 miljoner kronor när reformen är fullt utbyggd.

Kunskapslyftet

Regeringen genomför ett stort kunskapslyft för ett livslångt lärande och högre sysselsättning. Kunskapslyftet ger människor chans att utbilda sig bland annat för att kunna få ett jobb. Inom ramen för kunskapslyftet gör regeringen i budgetpropositionen för 2018 en stor förstärkning av antalet platser inom yrkeshögskolan, regionalt yrkesvux, folkhögskolan och universitet och högskolor.

Sammanlagt kommer kunskapslyftet 2021 att motsvara cirka 93 000 permanenta och stadigvarande platser inom yrkeshögskolan, regionalt yrkesvux, folkhögskolan och universitet och högskolor. Totalt för 2018 omfattar kunskapslyftet cirka tio miljarder kronor. 2021 beräknas kunskapslyftet omfatta totalt drygt tolv miljarder kronor.

Yrkeshögskolan

Regeringens satsning i budgetpropositionen för 2018 på yrkeshögskolan innebär 1 100 nya platser 2018. Fullt utbyggd innebär satsningen dock att antalet platser kommer öka med drygt 45 procent till 2022. Det motsvarar ytterligare cirka 14 000 nya utbildningsplatser och omfattar totalt drygt 1 540 miljoner kronor 2022, inklusive kostnader för studiestöd.

Regionalt yrkesvux

Regeringen satsar ytterligare drygt 1,2 miljarder kronor 2018 för 7 750 platser, inklusive kostnader för studiestöd, inom regionalt yrkesvux. Av dessa är 1 000 platser vikta till yrkesförarutbildning. Utöver satsningen på fler utbildningsplatser föreslår regeringen även att 315 miljoner kronor avsätts 2018 i syfte att stärka kvaliteten inom yrkesvux och ge bättre förutsättningar för att bredda utbudet av utbildningar.

Folkhögskolan

Regeringen tillför medel till folkhögskolorna för allmän och särskild kurs motsvarande 5 000 platser – en satsning på 641 miljoner kronor årligen, inklusive studiemedel.

Universitet och högskola

Regeringen satsar cirka 353 miljoner kronor, exklusive studiemedel, 2018 för att bygga ut samhällsviktiga utbildningar, bland annat ingenjörsutbildningarna och läkarutbildningen.

Satsningen beräknas motsvara cirka 4 300 ytterligare utbildningsplatser 2018.  Fullt utbyggd 2023 beräknas satsningen uppgå till cirka 730 miljoner kronor, exklusive studiemedel, vilket mtsvarar drygt 7 800 utbildningsplatser.

Kunskapslyftet totalt BP18 inkl. tidigare satsningar 2018 2019 2020 2021
Yrkesvux 31 500 34 000 34 000 34 000
Yrkesförarutbildning 1 000 1 000 1 000 1 000
Lärlingsutbildning för vuxna 3 150 3 150 3 150 3 150
Yrkeshögskolan 7 100 11 000 15 700 18 800
Folkhögskolan – allmän och särskild kurs 8 000 8 000 8 000 8 000
Folkhögskolan – kurser för långtidsarbetslösa 4 000 4 000 3 000 3 000
Universitet och högskola 20 030 22 516 23 923 25 235
Utbildningsplatser för tidsbegränsat anställda inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård 4 000 4 000 1 000
Totalt antal platser 78 780 87 666 89 773 93 185

Åtgärdspaket för fler vägar till läraryrket

Att rekrytera kunniga och kompetenta lärare är centralt för att stärka den svenska skolan och det är därför en av regeringens absolut viktigaste frågor. Möjligheterna att sadla om till läraryrket behöver förbättras genom exempelvis bättre möjligheter att validera och komplettera tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. För att de som utbildar sig till lärare ska komma i arbete fortare behövs bättre möjlighet att läsa in delar av lärarutbildningen under sommaren. Totalt satsar regeringen cirka 58 miljoner kronor 2018, cirka 101 miljoner kronor 2019 och cirka 95 miljoner kronor 2020 på flexiblare vägar in i läraryrket. Det handlar bland annat om fler platser på kompletterande pedagogiska utbildningar och fler relevanta sommarkurser inom lärarutbildningarna. Regeringen avser också att omprioritera upp till 90 miljoner kronor ytterligare till vidareutbildning av yrkesverksamma lärare (VAL) och särskild kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Regeringen föreslår dessutom en förstärkning och förlängning av Läslyftet.

Budgetpropositionen för 2018 bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Länkar:

Satsningar inom utbildningsområdet i budgetpropositionen för 2018

Lärarsatsningar i budgetpropositionen för 2018

Kontakt  

Emma Stark, pressekreterare hos Gustav Fridolin, 072-551 16 05

Helena Paues, pressekreterare hos Anna Ekström, 072-209 45 20

Jens Petersen, pressekreterare hos Helene Hellmark Knutsson, 070-293 69 35

Prenumerera