Svenska folket: klart högre löner till sjuksköterskor löser vårdkrisen

Inför valet 2018 finns ett starkt folkligt stöd för höjda löner för vårdpersonal som en lösning på vårdens problem. Tre av fyra väljare eller 76 procent tycker att sjuksköterskor behöver ges klart högre löner för att råda bot på sjuksköterskebristen och 53 procent kan tänka sig betala mer i skatt om pengarna öronmärks till högre lön för vårdpersonal. Det visar en ny opinionsundersökning gjord av Novus på uppdrag av Vårdförbundet. Nu kräver förbundet att staten tar ansvar för en lönesatsning på barnmorskor och specialistsjuksköterskor som ett sätt att möta utmaningarna inom hälso- och sjukvården.

Sjukvårdsfrågan är, enligt flera opinionsundersökningar, den viktigaste frågan för svenska folket under valåret. Nya siffror från Novus visar att majoriteten av svenska folket är nöjda med vårdens bemötande men att var tredje väljare upplever att vården utvecklats till de sämre de senaste tre-fyra åren. En av de största utmaningarna för vården är arbetsgivarnas svårigheter att rekrytera och behålla sjuksköterskor och barnmorskor. Enligt Vårdförbundet måste lönerna höjas för att göra det mer attraktivt att utbilda sig till barnmorska och sjuksköterska.

-          Brist på personal med rätt kompetens, inte minst barnmorskor och sjuksköterskor, är en av de största orsakerna till dagens vårdköer. Så länge lönen är flera tusenlappar lägre än för andra yrken med jämförbar utbildningslängd, är höjd lön avgörande för att locka och behålla personal. Idag tjänar en civilingenjör 31 procent mer i lön under ett yrkesliv än en barnmorska*, trots att det är yrken med motsvarande krav på fördjupad högskolekompetens, säger Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.

Novus har på uppdrag av Vårdförbundet gjort en undersökning som visar på ett starkt stöd för höjda löner för vårdpersonal. Tre av fyra väljare eller 76 procent tycker att sjuksköterskor behöver ges klart högre löner för att råda bot på sjuksköterskebristen och stödet för att höja lönen för sjuksköterskor är särskilt starkt hos kvinnor och äldre väljare. Mer än varannan, 53 procent, kan tänka sig att betala mer i skatt om pengarna öronmärks till höjda löner för vårdpersonal. 32 procent är inte beredda att betala mer i skatt och 16 procent vet inte vad de tycker i frågan.

Även när vårdyrkena ställs mot andra yrkesgrupper så finns ett brett stöd för högre löner till vårdyrken. När väljarna ombeds ranka vilka yrkesgrupper som mest förtjänar en klart högre lön, från en lista med yrkesgrupper med jämförbar högskoleutbildning, så toppas listan av sjuksköterskor (32 procent) följt av grundskolelärare (21 procent), specialistsjuksköterskor (15 procent) och barnmorskor (6 procent).

-          Det är talande att det folkliga stödet för lönehöjningar till sjuksköterskor är så stort att svenska väljare är beredda att betala mer skatt. Detta är en tydlig signal till politikerna att väljarna ser höjningar av vårdpersonalens löner som lösningen på vårdens utmaningar. Nu krävs kraftfulla och långsiktiga politiska åtgärder för att minska lönegapet till manligt dominerade yrken med samma utbildningslängd och svårighetsgrad, säger Sineva Ribeiro.

Vårdförbundet vill att staten tar ett ansvar för en lönesatsning på specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Satsningen ska ge alla specialistsjuksköterskor och barnmorskor 10 000 kr och avancerade specialistsjuksköterskor 15 000 kr mer i månaden. Reformen bör enligt Vårdförbundet genomföras stegvis under en femårsperiod.

-          Den långa akademiska utbildningen måste löna sig. Det är dags att uppgradera vårdyrket så att sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och annan vårdpersonal ges rätt förutsättningar att göra sitt jobb och vill stanna i vården, säger Sineva Ribeiro.

*Källa: Vårdförbundets livslönerapport 2016

Om Novus-undersökningen (se bifogad rapport i PDF)

Undersökningsföretaget Novus har på uppdrag av Vårdförbundet ställt frågor om bemötandet i sjukvården. Kort om undersökningen:

  • Fältperiod: 7–14 mars 2018
  • Antal genomförda intervjuer: 1017 genomförda telefonintervjuer bland allmänheten, 18 år och äldre
  • Deltagarfrekvensen: 56 procent av nettourvalet har genomfört hela intervjun, vilket är en bra svarsfrekvens
  • Urval: urvalet har dragits ur Novus slumpmässigt telefonrekryterade webbpanel
  • Viktning: resultaten har viktats på kön/ålder, utbildning och politisk preferens i riksdagsvalet 2014.

Resultat (se bifogad PDF för samtliga resultat och färgkodade tabeller)

Förklaring till tabellerna

Rödmarkerade siffror är statistiskt signifikanta avvikelser under, och grönmarkerade är signifikanta avvikelser över totalvärdet.

Fråga: Kan du tänka dig att betala mer i skatt, om de pengarna öronmärks till att vårdpersonal ska få högre lön?                                                                                                                                                    

Totalt Man Kvinna
Antal intervjuer 1017 514 503
Ja 53 % 47 % 58 %
Nej 32 % 41 % 22 %
Vet ej 16 % 13 % 19 %

Fördelning mellan partisympatier i frågan ovan:

M+L+C+KD S+V+MP Osäkra
Antal intervjuer 325 326 120
Ja 40 % 75 % 49 %
Nej 42 % 13 % 23 %
Vet ej 18 % 13 % 29 %

Fråga: Ett sätt att komma åt sjuksköterskebristen och bristen på barnmorskor är att höja deras löner klart mer än deras normala löneökningar. Tycker du att de behöver klart högre löner?

Totalt Man Kvinna
Antal intervjuer 1017 514 503
Ja 76 % 67 % 84 %
Nej 9 % 14 % 5 %
Vet ej 15 % 19 % 11 %

Fördelning mellan partisympatier i frågan ovan:

M+L+C+KD S+V+MP Osäkra
Antal intervjuer 325 326 120
Ja 69 % 82 % 78 %
Nej 12 % 8 % 3 %
Vet ej 18 % 10 % 19 %

Fråga: Om du tvingas välja vilket av följande yrken som mest förtjänar en klart högre lön, vilken väljer du då?

Totalt Man Kvinna
Antal intervjuer 1017 514 503
Legitimerad sjuksköterska 32 % 26 % 38 %
Grundskollärare 21 % 23 % 18 %
Specialistsjuksköterska 15 % 15 % 16 %
Vet ej 9 % 11 % 7 %
Barnmorska 6 % 9 % 3 %
Ingen av dem 6 % 4 % 7 %
Civilingenjör 4 % 3 % 6 %
Socialsekreterare 4 % 7 % 1 %
Kemist 1 % 1 % 1 %
Röntgensjuksköterska 1 % 1 % 1 %
Fysioterapeut 1 % 1 % 0 %
Präst 0 % 0 % 0 %

Vårdförbundets reformförslag i korthet (se bifogad PDF för helheten)

För att Sverige ska kunna lösa vårdkrisen och befolkningen ska få en bättre hälso- och sjukvård måste det finnas kompetenta och engagerade människor som vill arbeta inom vården. Det handlar om att göra vården mer attraktiv som arbetsgivare och att den långa akademiska utbildningen ska löna sig. Vårdförbundet har antagit ett valmanifest med ett antal reformförslag:

Uppgradera (och finansiera) vårdens organisering:

  • Öka antalet sjuksköterskor med 45 000 till år 2030 så att Sverige får över 15 sjuksköterskor per 1 000 invånare (vilket gör att Sverige hamnar i nivå med övriga Norden).[i]
  • En barnmorska per födande kvinna i aktiv förlossning
  • Staten avsätter 100 miljoner kronor för att bidra till fortsatt utveckling och innovation inom personcentrerad och nära vård, med fokus på patientgrupper med psykisk ohälsa, fysisk och kognitiv funktionsnedsättning, äldrevård och multisjuklighet.
  • Öka takten i vårdens digitalisering: rätt information är idag inte tillgänglig vid rätt tillfälle, på rätt plats, för behöriga vårdgivare och patienten själv. Öka takten genom att vision E-hälsa 2025 tydligare styrs från nationellt håll och realiseras via större investeringar och snabbare implementering i kommuner, landsting och regioner.
  • Öka chefstätheten inom vården, för att möjliggöra effektiv styrning – maximalt 25 medarbetare per chef
  • Kräv hälsobokslut från alla vårdens arbetsgivare, för att få ner sjukskrivningar och ofrivillig deltid

Uppgradera (och finansiera) vårdens yrken:

  • Lagstadga om reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor
  • Lagstadga om huvudmännens ansvar att specialistutbilda sjuksköterskor via utbildningsanställningar – alla vårdens arbetsgivare ska erbjuda Akademisk Specialist Tjänstgöring (AST) och antalet utbildningsplatser ska ökas
  • Öka antalet utbildningsplatser till sjuksköterska med 2 000 per år och utbilda ytterligare 1 000 nya specialistsjuksköterskor per år fram till år 2030 [ii]
  • Ett statligt ansvarstagande för en lönesatsning på specialistsjuksköterskor som ger alla specialistsjuksköterskor och barnmorskor – såväl nuvarande som blivande – 2 000 kr mer i månaden under fem års tid (det vill säga 10 000 kronor mer på fem år). De som omfattas av den statliga lönesatsningen ska också ingå i den årliga lönerevisionen. Satsningen är femårig och sträcker sig till år 2023 [iii]
  • Ett statligt ansvarstagande för en särskild lönesatsning som ger alla avancerade specialistsjuksköterskor – såväl nuvarande som blivande – en höjning av bruttolönen med 15 000 kr per månad med direkt verkan. De som omfattas av den statliga lönesatsningen ska också ingå i den årliga lönerevisionen. Satsningen är femårig och sträcker sig till år 2023 [iv]

[i] Sverige har enligt OECD 11,1 sjuksköterskor per 1 000 invånare år 2014. Motsvarande siffror för Finland var 14,7, för Danmark 16,7 och Norge 16,9. Vårdförbundets mål är att Sverige ska ha över 15 sjuksköterskor per 1 000 invånare 2030. Det året väntas Sveriges folkmängd enligt SCB vara 11,3 miljoner. För att komma upp över 15 sjuksköterskor per 1 000 invånare år 2030 krävs ytterligare 3,86 sjuksköterskor per 1 000 invånare, dvs 3,86 x 11 300 000 / 1 000 = 43 618 personer. För att öka antalet krävs att färre sjuksköterskor lämnar sin tjänst före pensionering samt att antalet personer som tar en sjuksköterskeexamen ökar. Se punkt under utbildningsplatser.

[ii] År 2016 tog enligt Universitetskanslersämbetet 4 128 personer sjuksköterskeexamen och 2 241 specialistsjuksköterskeexamen. Antalet sjuksköterskor ökar med ca 1 000 varje år vilket innebär att det netto behövs fler än 3 000 utbildade för att inte få en minskning. För att öka antalet sjuksköterskor med netto 45 000 till år 2030 (dvs. 4 100 per år) krävs således att det årligen behöver utbildas 3 000 + 4 100 = 7 100 för att nå målet. Samtidigt räknar Vårdförbundet med att det den särskilda lönesatsningen kommer att göra att färre sjuksköterskor och andra yrken lämnar sin aktiva tjänst. Därav är bedömningen att det krävs ca 6 000 som ta examen varje år för att nå målet med en höjning med 45 000 sjuksköterskor år 2030. Antalet specialistsjuksköterskor har varit konstant över flera år vilket innebär att utbildningstakten är för låg för att öka antalet specialistsjuksköterskor. Bedömningen är att det krävs åtminstone en ökning med 1 000 fler som tar examen till specialistsjuksköterska.

[iii] Satsningen innebär att en specialistsjuksköterska efter avslutad specialistutbildning (gäller även dem som redan har en specialistutbildning) får en höjning av bruttolönen på 2 000 kr/mån första året. Andra året ökas bruttolönen med ytterligare 2 000 kr/mån och så vidare under fem års tid under förutsättning att specialistsjuksköterskan fortfarande är i aktiv tjänst i hälso- och sjukvården. Satsningen är femårig och sträcker sig från 2019 till 2023. Den omfattar även samtliga barnmorskor och ligger utanför ordinarie lönerevision. Totalt beräknas satsningen det första året kosta staten ca 2 000 x 12 x 1,31 (sociala avgifter mm) x 55 315 = 1,7 miljarder kr baserat på siffror från Socialstyrelsen att det fanns 55 315 specialistsjuksköterskor och barnmorskor år 2015. Fullt genomförd beräknas reformen kosta staten närmare 9 miljarder kr. Som en referens har landstingens personalkostnader varje år ökat med 5-6 mdkr varje år (2016 låg landstingens personalkostnader enligt SKL på 143,5 mdkr).

[iv] Satsningen innebär att samtliga avancerade specialistsjuksköterskor ges en omedelbar bruttolönehöjning med 15 000 kr/mån. Satsningen gäller samtliga som har en utbildning till avancerad specialistsjuksköterska – såväl de som tidigare har utbildat sig till avancerad specialistsjuksköterska som de som genomgår en sådan utbildning. Satsningen ligger utanför ordinarie lönerevision och sträcker sig från 2019 till 2023.

För ytterligare information kontakta:
Anna E Olsson, presschef, tfn: 073-10 30 09
Alma Kastlander, pressekreterare, tfn: 070-088 67 98

VÅRDFÖRBUNDET, Adolf Fredriks Kyrkogata 11, 103 65 Stockholm

Vårdförbundet är ett växande yrkesförbund som samlar över 114 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården, våra arbetsvillkor och våra professioner. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. www.vardforbundet.se

Om oss

Vårdförbundet är ett växande yrkesförbund som samlar över 114 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården, våra arbetsvillkor och våra professioner. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. www.vardforbundet.se Pressbilder, debattartiklar och pressmeddelanden hittar du i Pressrummet www.vardforbundet.se

Prenumerera

Multimedia

Multimedia

Citat

- Det är talande att det folkliga stödet för lönehöjningar till sjuksköterskor är så stort att svenska väljare är beredda att betala mer skatt. Detta är en tydlig signal till politikerna att väljarna ser höjningar av vårdpersonalens löner som lösningen på vårdens utmaningar. Nu krävs kraftfulla och långsiktiga politiska åtgärder för att minska lönegapet till manligt dominerade yrken med samma utbildningslängd och svårighetsgrad.
Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet
- Den långa akademiska utbildningen måste löna sig. Det är dags att uppgradera vårdyrket så att sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och annan vårdpersonal ges rätt förutsättningar att göra sitt jobb och vill stanna i vården.
Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet