Algblomningen i Östersjön ger syrebrist och döda bottnar



Kraftig algblomning ger syrebrist och döda bottnar i Östersjön

Stora ytansamlingar av blommande alger som är 100 mil långa och 30 mil breda finns nu i Östersjön. Algbältet är ett av de största sedan rekordåret 2005. – Sverige har hittills haft tur med väder och vindar och algerna har inte kommit in till kusterna. Men däremot har människor i södra Östersjön för första gången sett algblomning, säger Lennart Gladh, Östersjöexpert på WWF.

De första blomningarna upptäcktes i slutet av juni i ett bälte från Bornholm upp längs Baltikum till Finska vikens mynning. Tätaste koncentrationerna finns nu kring polska kusten och runt Gotland och Öland. Också vattnen mellan Tyskland och Danmark och Finska viken har stora ytansamlingar. Tysklands kustvatten vid floden Odras lagunsystem är påverkat. I enklaven Kaliningrad är kustlagunerna täckta med blågröna alger .

Stora algblomningar på ytan skadar främst havsmiljön. När algerna dör förbrukar de stora mängder syre. Giftigt svavelväte frigörs, vilket påverkar alla organismer på havsbottnen. Fenomenet med algblomning är i sig naturligt, men det höga näringsinnehållet och överbelastningen i Östersjön gör att algerna förökar sig explosionsartat. – Höga temperaturer, knappt någon vind och ett övergött hav är perfekta förhållanden för algtillväxt, säger Lennart Gladh.

Stora mängder kväve och fosfor från gödselmedel når Östersjön via floder, vilket gynnar algblomningen. Övergödning är det allvarligaste miljöproblemet för Östersjön och motorn bakom tillväxten av syrefattiga zoner och döda havsbottnar. Cirka 100 000 kvadratkilometer av Östersjön – en yta lika stor som dubbla Danmark – består av döda bottnar.

– Jordbruket är den enskilt största källan och än mer kraftfulla åtgärder behövs såväl i Sverige som i andra länder för att minska jordbrukets negativa påverkan på Östersjön, säger Lennart Gladh.

EUs jordbrukspolitik måste förändras och WWF uppmanar de svenska politikerna att engagera sig för en reformering av jordbrukspolitiken, CAP. Det krävs större satsning på miljö och lokal hållbar utveckling och minskade direkta eller indirekta produktionsstöd.

För att få ett friskare Östersjön kräver WWF bland annat förbud mot all användning av fosfater av tvätt- och diskmedel, skatt på kväve och fosfor i handelsgödsel och stopp för dumpning av avloppsvatten från kryssningsfartyg och färjor i Baltikum .

Fakta: Ansamlingarna utgörs i huvudsak av blågrönalger, eller cyanobakterier, av arten Nodularia spumigena som är giftig. Råkar man svälja vatten med stora mängder av bakterierna finns risk för leverskador. För satellitbilder över algblomningen, gå in på SMHIs hemsida eller kontakta Informationscentralen för egentliga Östersjön (Gunnar Aneer, 08 - 785 51 18) För frågor, kontakta:

Lennart Gladh, Östersjöexpert WWF, 070-221 03 67 Marie von Zeipel, pressekreterare WWF, 070-629 10 77









Världsnaturfonden WWF

Ulriksdals Slott 170 81 Solna SWEDEN

08-624 74 03 070-629 10 77 marie.vonzeipel@wwf.s e

www.wwf.se

Om oss

Världsnaturfonden WWF är med sina närmare fem miljoner supportrar en av världens ledande ideella miljö- och naturvårdsorganisationer. WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen genom att: - bevara världens biologiska mångfald - verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt - minska föroreningar och ohållbar konsumtion. För mer information: www.wwf.se

Prenumerera

Dokument & länkar